No description available.

<p>Examensarbete 15 hp, lärarexamen</p>

Magisteruppsats i musikpedagogik

Examensarbete 15 hp

The purpose of this study was to examine how aware and conscious high school students are regarding common ecolabels on food, as well as how to increase the awareness of ecolabels. The information was gathered by using scientific reports, reports by government agencies and inquiry forms taken by two high school classes. The study showed that the more aware a consumer are, the consumer then buys more ecolabels. A wealthy consumer is also more like-ly to consume more food with ecolabels. The inquiry form was done by 48 students from two different high schools in Malmö, Sweden. The results showed that the students answered very varied and that the most of the ecolabels were clear in their message. The inquiry form showed that several ecolabels such as KRAV needs clarification and to become more clear about the work that they do. The students often knew the main characteristics of the eco-labels, but there was a weakness in how well they knew the other areas that the ecolabels worked and strived towards. To change behaviour it is important to make the behaviour “normal” and “green”, ecolabels was widely considered green, to make it normal then became more important. To make it normal it is among other things important to make it something everyone does, no matter the financial income. The students were also interested in learning more about ecolabels to ensure their choices, while buying food, to consist of buying food with ecolabels. The students wrote that it was important to know more about ecolabels so that the choices they made had the effect that they were after. It was also important to buy ecolabels to ensure a healthy climate for future generations.

<p>Bakgrunden till uppsatsen bygger på reflektioner, som är gjorda under några års tid, av elever som ständigt kommer för sent till morgonlektion och är allmänt trötta. Vad beror denna trötthet på? När det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och Hälsa, kändes det som ett bra tillfälle att fördjupa sig närmare inom området sömn, då sömn är en viktig del av den personliga hälsan. Huvudsyftet med den här uppsatsen har varit att utifrån gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det är relaterat till hög datoranvändning. Vad det gäller sömn så är undersökningen mest inriktad på att samla information kring hur många timmar eleverna sover och vad de själva anser om sitt sömnbehov. Ett delsyfte har varit att undersöka om gymnasieeleverna har en hög datoranvändning. Även där har det fokuserats på hur många timmar de spenderar vid datorn efter skoltid och vad de själva anser om sitt beteende. Metod för undersökningen är kvantitativ metod i form av en enkät. Denna enkät har delats ut till 89 gymnasieelever som alla har varit över 18 år. Av resultatet framgår att det finns ett samband mellan de elever som använder datorn mest frekvent också är de elever som har stora sömnproblem. Resultatet visar även på att eleverna själva är medvetna om sina sömnvanor och att deras sömn inte är tillfredställande. Det är ungefär lika många elever som sitter vid datorn mest frekvent som också anser att de är datorberoende. Ungefär lika många elever sover mindre än vad som anses vara normalt.</p>

<p>Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem – sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer. Eleverna i denna grupp buffrar stress och återhämtar sig genom att umgås med familj, vänner och husdjur.</p>

<p>Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper som</p><p>associeras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olika</p><p>referenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrån</p><p>teorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan ses</p><p>som sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever från</p><p>olika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotre</p><p>personers enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elev</p><p>samt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- eller</p><p>yrkesförberedande program. Hypotesen var att en aktiverad effekt av en</p><p>generell standard för en programtyp skulle skilja sig åt mellan</p><p>programtyperna. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattning om den</p><p>typiska eleven från respektive programtyp. Dock fanns inga signifikanta</p><p>skillnader kring den specifika eleven mellan programtyperna och således</p><p>aktiverades ingen effekt av standarden.</p>

<p>The consumption of alcohol in Sweden has increased considerably within recent years. Among youths there has been a tendency towards drinking more frequently and increased volumes. Alcohol habits among students on the high schools auto mechanic line has been given a questionnaire to examine their experience of the immediate after effect of alcohol and how et effects their situation in school. It has been proven that participating students are drinking alcohol more frequently than the average among Swedish high school students and girls more often than boys. The general experiences of alcohol after effect are predominantly negative both physically and psychologically, but the students are not concerned of their alcohol habits having an effect on their school work.</p> / <p>Konsumtionen av alkohol i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt. Bland ungdomar ses en tendens till att de dricker oftare och mer. Alkoholvanor bland elever på det gymnasiala fordonsprogrammet har undersökts genom en enkätundersökning, för att belysa alkoholens effekter på eleverna och speciellt hur det påverkar deras skolsituation. Det har framkommit att de deltagande eleverna dricker oftare än landsgenomsnittet i Sverige och att tjejerna dricker oftare än killarna. Generellt upplevs ganska negativa fysiska och psykiska effekter av alkoholen dagarna efter, men eleverna upplever inte att det påverkar deras deltagande i skolarbetet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasiet är en frivillig skolform, men kräver samtidigt att eleven tar sitt ansvar för sin skolgång och närvaron blir därför av vikt. Då eleven har studiemedel, så är skolan skyldig att meddela om eleven inte läser på heltid.</p><p> </p><p>Som lots eller klassföreståndare på Östrabo Yrkes så har jag märkt att det inte är lika självklart för alla elever att ta sitt ansvar att vara på skolan. Dessutom har detta problem diskuterats i media och även skolpolitiker har uppmärksammat detta problem med hög frånvaro i skolan.</p><p> </p><p>Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på vilka orsaker som var vanligast bland eleverna, till att inte vara närvarande på lektionerna i skolan.</p><p> </p><p>Metoden som jag har använt mig av är en enkätundersökning bland treorna för respektive inriktning (Byggprogrammet: anläggning, husbygge, mureri, måleri och plåt; Elprogrammet: elteknik och datorteknik; Energiprogrammet; Fordonsprogrammet: gräv, personbil, reparation tunga fordon och transport; Hantverksprogrammet: båtbyggare, frisör, möbelsnickeri, och skrädderi och design) på Östrabo Yrkes.</p><p> </p><p>De vanligaste orsakerna som kom fram var att elever är allmänt skoltrötta, stannar hemma för att de inte har fått tillräckligt med sömn, att de är morgontrötta och att de stannar hemma för att inte ha förberett sig inför prov.</p><p> </p><p>Undersökningen visar att 73 % av eleverna hade varit hemma utan beviljad ledighet under sin gymnasietid. Den visar även att endast marginella skillnader mellan tjejer och killar.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: Frånvaro, gymnasieelever</strong></p><p> </p> / <p> </p><p>Summary</p><p>Swedish Upper Secondary Education is not compulsory but it still demands pupils to take responsibility for their schooling. So presence in school will be important. Since pupils benefit of study grants, teachers have to report when pupils don't study full time.</p><p> </p><p>As a form teacher at Östrabo Yrkes I have noticed that it's not self-evident that all pupils take responsibility and attend classes. This has also been discussed in media and even school politicians have noticed the problem of pupils' frequent absence from school.</p><p> </p><p>My aim with this survey is to find out the pupils' most common reasons for not attending classes.</p><p> </p><p>My method has been to use a poll among pupils in the third grade alignments (The Construction Programme: Construction, Building Construction, Bricklaying, House Painting and Sheet-Metal Work; The Electrical Engineering Programme: Electrical<strong> </strong>Engineering and Computer Technology; Energy Programme; The Vehicle Engineering Programme: Excavator, Private Car, Repairing Trucks and Transport; The Handicraft Programme: Boat Building, Hairdresser, Cabinet-Making and Tailoring and Design) at Östrabo Yrkes.</p><p> </p><p>The result gives the pupils' most common reasons for not attending classes. They are fed up with school on the whole. They stay home from lack of sleep. They are tired in the morning. They stay home because they haven't prepared for tests.</p><p> </p><p>The survey shows that 73 % of the pupils had been absent without granted leave during their upper secondary education. It points to only minor differences between boys and girls.</p>