No description available.

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att ta reda på vad flickor respektive pojkar i årskurs 7-9 har föruppfattning om ämnet Idrott och hälsa, och i synnerhet tävlingsmoment inom undervisningen. Med uppfattning menas här elevernas känslor inför idrottsundervisningen ochtävlingsmoment i termer som negativt respektive positivt, samt vad eleverna har föruppfattning om varför man tävlar, och vad de tror att de lär sig genom att tävla. Frågeställningarna är följande: Hur uppfattar flickor respektive pojkar de tävlingsmoment som ingår i Idrott och Hälsaundervisningen? Varför tror eleverna att tävlingsmoment finns med i Idrott och hälsa undervisningen? Vad tror och tycker eleverna att de lär sig genom att tävla? Metod: Metoden som använts är webenkäter. Enkätfrågorna hade en hög grad av standardisering ochstrukturering i form av fasta svarsalternativ. En pilotstudie på tre högstadieungdomar gjordessom hjälpte till att forma den slutgiltiga enkäten. Missivbrev till lärarna på de berörda tvåskolorna skickades ut med information om studien samt upplysningar om att deltagandet iundersökningen var anonym. Datainsamlingen tog tre veckor. Resultat: Resultaten visar att merparten av eleverna som deltagit i studien har en positiv inställning tillämnet Idrott och hälsa. När det kommer till tävlingsmomentet så är de flesta av elevernapositiva även där, men få elever har svarat att de har en neutral inställning. De flesta elevertror att man tävlar i Idrott och hälsa för att det står med i läroplanen och för att det ska blilättare för läraren att sätta betyg. Nära samtliga elever tror att läraren bedömer det elevernapresterar under tävlingsmoment. Merparten av eleverna tycker att de lär sig något av att tävlaoch det som de flesta pojkar tyckte att de lärde sig var att göra bra ifrån sig under press,medan de flesta flickor tyckte att man mest lärde sig att samarbeta bättre. Slutsats: Enligt resultaten i denna studie så har merparten av de deltagande eleverna en positiv syn påIdrott och hälsa och tävlingsmoment inom ämnet. Svaren visar också på att eleverna i höggrad tror och tycker att tävlingsmoment är något som ska finnas med i undervisningen, ävenom detta inte står skrivet i läroplanen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Bakgrund: Tävling inom barnidrotten är någonting som diskuteras mycket idag. Ska barn tävla eller inte? Tidigare studier har visat att många av de barn som idrottar tycker att själva matchen eller tävlingen räcker som tävlingsmoment. Vikten av kunniga ledare har också visats i tidigare studier, då barn även utvecklar sina personliga färdigheter av att idrotta. Syfte: Syftet med studien är att undersöka Gävleborgs idrottsledares uppfattningar om barns tävlande i den organiserade idrotten. Metod: I studien används en kvantitativ metod för att undersöka uppfattningarna hos en bredd av barn- och ungdomsledarna inom idrotten, från ett flertal olika idrotter. Insamlingsmetoden är webbenkät. Med sammarbete från Gävleborgs Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har enkäten skickats ut till idrottsledare i Gävleborgs län. Resultat och diskussion: Respondenterna är 346 idrottsledare i Gävleborgs län, både män och kvinnor, och de representerar ett flertal olika idrotter. Resultatet visar att majoriteten av ledarna tycker att barn kan tävla, men att det kan ske utan seriespel och tabeller. Ledare uppfattar att föräldrar tycker det är viktigare med seriespel och tabeller än vad de uppfattar att barnen själva tycker. Många av ledarna uppfattar att barn kan hantera vinster och förluster i idrotten, medan vuxna ledare och föräldrar inte kan hantera det lika bra. Slutsats: Slutsatser som kan dras är att många ledare i Gävleborg menar att barnidrotten kan innehålla tävlingsmoment, utan seriespel och tabeller. Tävling inom barnidrotten kan många gånger uppfattas som ett vuxenproblem, medan barnen själva inte uppfattas ha problem med tävling inom idrotten, enligt ledarna.

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att förklara hur relationen mellan lärare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen på skolan praktiseras och därigenom förstå och förklara hur relationen mellan lärare och elev formas, och vad detta kan få för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet på lärande kommer min studie grunda sig i den rådande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera på följande frågeställningar: Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen? Vart riktas uppmärksamheten, varför, och vad får det för konsekvenser? Vad har tävling som moment för inverkan på idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv? Metod Jag valde att göra en kvalitativ studie där jag använde mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade två lärare och åtta elever. Lärarna intervjuade jag var för sig och eleverna intervjuade jag i två gruppintervjuer med fyra i varje grupp. Observationerna genomförde jag i de två klasser där jag hämtat elever till intervjuerna. Datainsamlingen är genomförd på en högstadieskola i en norrförort till Stockholm. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter analyserades. Resultat Resultatet av min studie visar att både lärare och elever menar att relationen mellan dem är god. Däremot visar det sig att den uppfattningen brister i analyseringen av elevernas individuella svar. Pojkarna får mycket mer uppmärksamhet än flickorna i idrottsundervisningen. Uppmärksamheten riktas till pojkarna eftersom det är de som tar mest plats. Det visar sig även att det är pojkarna som helst vill tävla, och att tävling som moment är mer fördelaktigt för pojkarna eftersom de är mer tävlingsinriktade. Detta i sin tur resulterar i att flickorna ofta hamnar i bakgrunden.  Slutsats Flickorna hamnar i bakgrunden och vågar inte visa vad de egentligen kan. Detta och det faktum att pojkar hörs och syns mest resulterar i att pojkarna får en närmare relation till läraren eftersom det är till dem uppmärksamheten riktas. Jag har i denna studie försökt redogöra för varför det efter 100 år av idrottsundervisning fortfarande verkar betraktas som en pojksport, och varför relationen mellan flickor och lärare blir lidande. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa vad elever i årskurs 6 tycker om att tävla i matematik, om de föredrar att tävla individuellt eller kooperativt i matematik samt vilka motivationsfaktorer som eleverna upplever när de tävlar i matematik. Empirin i studien bygger på en matematiktävling i problemlösning som genomförts i nio olika årskurs 6 klasser. I fem av klasserna tävlade eleverna individuellt och i fyra av klasserna tävlade eleverna kooperativt. Vinnaren i varje klass belönades med ett pris. I samband med tävlingen genomfördes en enkätundersökning bland deltagande elever samt ett fåtal intervjuer. Studiens bakgrund är delvis baserad på vår systematiska litteraturstudie om tävlingar i matematik som påvisade ett positivt samband gällande elevers matematiklärande och motivation i tävlingsinriktad matematikundervisning. Studiens teoretiska grund är Self-Determination Theory och utifrån teorin används begrepp för att analysera empirin. Resultatet i studien visar att de deltagande eleverna i årskurs 6 har en varierad syn på att tävla i matematik. Majoriteten föredrar att tävla kooperativt framför individuellt. I matematiktävling i klassrummet har elevens individuella kompetens visat sig ha en avgörande roll i om eleven föredrar motivationsfaktorn samhörighet som blir tillgänglig i kooperativ tävling, eller en självbestämmande autonomi som har störst utrymme vid individuell tävling.

No description available.

Dropout among youth players is a problem in Swedish icehockey. Leaders in youth hockey teams work closely with players on an almost everyday basis during season and have a big influence on players and their activities. This study aims to identify possible reasons for dropouts by interviewing coaches and leaders in icehockey clubs. A total of eight coaches and leaders in different ice hockey clubs were interviewed. Results show that the coaches highlight three reasons for early dropout; focus on competition, results and too much training in younger ages.

Syftet med studien var att öka förståelsen för hur lärare planerar och genomför sina lektioner med innehållet bollsporter. Enligt läroplanen Skolverket (2016) skall undervisningen främja alla elevers utveckling och lärande därför är det av intresse att ta reda på vad som avgör innehållet i ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på observationer av två idrottslärares lektioner samt intervjuer med lärarna och 24 elever. Resultatet visar att en av lärarna värnar om traditionella bollsporter i undervisningen medan den andra inte använder sig av detta utan styr mer mot bollekar som ska fånga fler elever än bara de som är aktiva på fritiden. Eleverna har olika uppfattningar men uppskattar oftast det traditionella innehållet.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka tankar elever i årskurs 6 har om bollspel i ämnet Idrott och hälsa. Hur beskriver elever bollspel i ämnet idrott och hälsa? Vad anser elever att bollspel i ämnet idrott och hälsa har för effekt på deras utveckling och lärande? Hur tror eleverna att styrdokumenten påverkar användningen av bollspel i ämnets undervisning? Metod Fyra pojkar och fyra flickor från en kommunal skola från årskurs 6 deltog i studien. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod, närmare bestämt kvalitativa intervjuer. De hjälpmedel som användes för att underlätta intervjuprocessen var en ljudinspelare och en intervjuguide. Resultat Alla elever beskriver att bollspel förekommer mycket i ämnet Idrott och hälsa. Eleverna ansågs att bollspel har en positiv effekt på deras utveckling och lärande, att de ger bra motion samt lärde dem om samarbete. Det negativa är skaderisken, sänkt motivation och risken för osämja. Eleverna ansåg att styrdokumenten hade en påverkan på att bollspel används i undervisningen. Eleverna oense om bollspel ska genomföras på ett tävlingsinriktat sätt eller rekreationsinriktat sätt. När det gäller bollspel har eleverna antingen ett rekreations- eller tävlingsinriktat förhållningssätt till det. Eleverna anser också att aktiviteter som simning eller orientering blir åsidosatta eftersom man har så mycket bollspel i undervisningen. Slutsats Det finns två heterogena grupper gällande bollspel, den tävlingsinriktade och den rekreationsinriktade. Bollspel bidrar till att uppnå en del av det läraruppdrag som finns inom ämnet idrott och hälsa bland annat gällande elevers rörelseförmåga. Dock eftersom det inte täcker hela kursplanens läraruppdrag bör det därför kompletteras med andra aktiviteter. / Abstract Aim The purpose of the study was to investigate which opinions pupils of the 6th grade have on ball games in the subject of sport and health. How do pupils describe ball games on the subject of sport and health? In the subject of sport and health, what effect do the pupils consider ball games have in their development and learning? How do the pupils think that the curriculum affects the use of ball games in the teaching of the subject? Method Eight pupils from a public school in 6th grade participated in the study. In order to answer the aim of the study, a qualitative approach was used consisting of interviews. The tools used to facilitate the interview process were an audio recorder and an interview guide. Results All pupils describe that ball games occur often in the subject of sport and health. The pupils considered ball games to have a positive effect on their development and learning, by providing them with good exercise and teaching them about cooperation. The negatives are the risk of injury, reduced motivation and risk of discord. The pupils felt that the governing documents had an impact on the use of ball games in the teaching. The pupils do not agree on whether ball games should be conducted in a competitive way or a recreational way. Pupils also consider that activities like swimming or orientation are being overridden because of the amount of ball games in the teaching. Conclusions There are two heterogeneous groups when it comes to ball games, the competition-oriented and the recreational-oriented. Ball games help to achieve some of the assignments that exist in the subject of sport and health, for instance the pupil’s mobility skills. However, since it does not cover the entire curriculum, teaching assignments should therefore be complemented with other activities as well. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>