Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att ta reda på vad flickor respektive pojkar i årskurs 7-9 har föruppfattning om ämnet Idrott och hälsa, och i synnerhet tävlingsmoment inom undervisningen. Med uppfattning menas här elevernas känslor inför idrottsundervisningen ochtävlingsmoment i termer som negativt respektive positivt, samt vad eleverna har föruppfattning om varför man tävlar, och vad de tror att de lär sig genom att tävla. Frågeställningarna är följande: Hur uppfattar flickor respektive pojkar de tävlingsmoment som ingår i Idrott och Hälsaundervisningen? Varför tror eleverna att tävlingsmoment finns med i Idrott och hälsa undervisningen? Vad tror och tycker eleverna att de lär sig genom att tävla? Metod: Metoden som använts är webenkäter. Enkätfrågorna hade en hög grad av standardisering ochstrukturering i form av fasta svarsalternativ. En pilotstudie på tre högstadieungdomar gjordessom hjälpte till att forma den slutgiltiga enkäten. Missivbrev till lärarna på de berörda tvåskolorna skickades ut med information om studien samt upplysningar om att deltagandet iundersökningen var anonym. Datainsamlingen tog tre veckor. Resultat: Resultaten visar att merparten av eleverna som deltagit i studien har en positiv inställning tillämnet Idrott och hälsa. När det kommer till tävlingsmomentet så är de flesta av elevernapositiva även där, men få elever har svarat att de har en neutral inställning. De flesta elevertror att man tävlar i Idrott och hälsa för att det står med i läroplanen och för att det ska blilättare för läraren att sätta betyg. Nära samtliga elever tror att läraren bedömer det elevernapresterar under tävlingsmoment. Merparten av eleverna tycker att de lär sig något av att tävlaoch det som de flesta pojkar tyckte att de lärde sig var att göra bra ifrån sig under press,medan de flesta flickor tyckte att man mest lärde sig att samarbeta bättre. Slutsats: Enligt resultaten i denna studie så har merparten av de deltagande eleverna en positiv syn påIdrott och hälsa och tävlingsmoment inom ämnet. Svaren visar också på att eleverna i höggrad tror och tycker att tävlingsmoment är något som ska finnas med i undervisningen, ävenom detta inte står skrivet i läroplanen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Kunskapsöversikten analyserar tävling i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att belysa tävlingsmomentet i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Frågeställningen som legat till grund är: Hur påverkas eleverna av tävlingsmomentet inom idrott och hälsa? I sökprocessen presenteras databaserna Swepub och ERIC som använts frekvent i sökandet av väsentlig forskning. Resultatet poängterar att idrott är förknippat med tävling och att det används frekvent i undervisningen. Det finns både fördelar i det exempel att det är intresseväckande och nackdelar i att det exkluderar elever som inte är bekväma med tävlingsmoment, det viktiga är hur det används av läraren. Föreningsidrotten har stort inflytande på skolidrotten, inte enbart hos elever utan även på lärare. Vidare framhävs olika didaktiska arbetsmetoder till exempel förändring av spelets regler kring tävling i idrottsundervisningen.Därefter sker det en diskussion kring metodiska problem kring kunskapsöversikten samt en vidare diskussion kring tävling i förhållande till ämnet idrott och hälsa. Slutsatsen blir att tävling påverkar elever genom att de som är aktiva på fritiden får ett högre betyg och att tävlingsmoment är frekvent användande i undervisningen framförallt inom bollspel. Tävlingsmoment i undervisningen är inte fel, det viktiga är hur det används.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Intentionen med studien är att undersöka hur idrottslärare uppfattar begreppet idrott och hur detta återspeglas i undervisningen.   Vad för definition har idrottslärare på begreppet idrott? Vad har lärarna för syn på tävlingsmoment i undervisningen? Vilka svårigheter finner lärarna kring bedömning inom ämnet? Metod För att samla in de data som behövdes för studien användes kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen bestod av fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa i samtliga årskurser, lågstadiet till och med gymnasiet. Resultat Resultaten visar att lärarnas definition av idrott delvis speglas i deras tidigare erfarenheter men att det inte påverkar undervisningen i någon större utsträckning. Tävlingsmomentet ses som en motivationsfaktor men även något som kan ha en hämmande effekt på elevens prestation och inlärning. Svårigheter finns även i bedömningen då den är subjektiv, dock upplever lärare som varit verksamma inom ämnet en längre tid inte samma svårigheter som de mindre erfarna. Slutsats Studiens resultat visar att ens tidigare erfarenheter av idrott har betydelse för hur man definierar det, dock verkar detta inte påverka undervisningens upplägg. Samtliga lärare är överens om att tävling motiverar många elever. De är även medvetna om den hämmande effekten. Dilemmat blir då att hitta en balansgång för att fånga alla elevers intresse. Dock finner vi att mindre tid tillägnas de teoretiska kunskaperna vilket har en stor del i kursplanen och som även har betydelse för elevernas djupare förståelse för hälsa i ett livslångt perspektiv.   Nyckelord: Idrott, Idrott och hälsa, tävlingsmoment, bedömning och hälsa / Abstract Aim The intention of the study is to examine how physical education teachers in the current study understand the concept of sport and how this is reflected in their teaching.   What definitions have PE teachers on the concept of sport? What are teachers’ thoughts about competition in their teaching? What difficulties do teachers find on assessment within the subject? Method To collect the data needed for the study we used qualitative interviews. Sample group consisted of four teachers who teach physical education in all grades, elementary school through high school. The reason why all age groups are included in this study is to get a wider perspective. Results The results show that teachers’ definition of sport partly reflected their past experience but it does not seem to affect their teaching in any significant way. The competition is seen as a motivating factor, but also something that can have an inhibitory effect. Difficulties are also in the assessment because it is subjective, however, teachers who have been working as PE teachers for a long time doesn’t distinguish the same difficulties as the less experienced. Conclusion Our results shows that past experiences of sport influences how one defines it. This does not seem to affect the teaching approach. All teachers agree that competition motivates many students. They are also aware of the inhibitory effect. The dilemma is then to find a balance in order to capture all students' interest. However, we find that less time is devoted to the theoretical knowledge which is a big part of the curriculum and which also are important for the students' deeper understanding of health in a lifelong perspective.   Keywords: Sport, Physical Education, competitive activities, assessment and health

Idrott förefaller vara en viktig del av barns liv och utveckling. Tre av fyra barn i åldrarna 7-12 år är aktiva inom föreningsidrotten. Ett problem inom idrotten idag är att tidig elitsatsning blir allt vanligare. Även om studier verkar visa att elitsatsning har fler nackdelar än fördelar både fysiskt och psykiskt, finns det enligt en utvärdering av “Idrotten vill”, delade kunskaper och uppfattningar om tidig elitsatsning samt dess effekter. Därför är det intressant att undersöka vilken syn idrottstränare har på tidig elitsatsning eftersom idrottstränarna spelar en viktig roll, för vilka idrottsliga värderingar gällande tidig elitsatsning som appliceras inom idrotten. Syftet med studien var att undersöka idrottstränares syn på tidig elitsatsning hos barn i åldrarna 7-12 år. Frågeställningarna i studien var “Hur anser idrottstränare att barnidrotten och tävlingsmomentet ska se ut?”, “Vilka för- och nackdelar anser idrottstränare att det finns med tidig elitsatsning?” och “Vad påverkar idrottstränares uppfattning om tidig elitsatsning?”. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex idrottstränare inom idrotterna gymnastik, fotboll, ishockey och innebandy. Resultatet visar att idrottstränare tyckte att glädje och inkludering är det viktigaste inom barnidrotten samt att elitsatsning bör introduceras först i gymnasieåldern. Idrottstränarna ser inga fördelar med tidig elitsatsning och anser att det för med sig fler nackdelar än fördelar, främst i form av skador. Idrottstränarna hade olika kännedom om ”Idrotten vill” och ansåg att idrottsutövandet för barn bör vara brett inom flera idrotter. Den press som idrottstränarna upplever, är att göra ett bra arbete och de anser att kommunikation med föräldrar förebygger press och gör föräldrarna mer förstående för idrottstränarnas arbete. Synen på elitsatsning verkar vara likadan oavsett idrott. Idrottstränarnas värderingar verkar överensstämma med sin förenings styrdokument. Idrottstränarnas syn liknar i helhet det som tidigare forskning presenterar gällande effekterna av tidig elitsatsning. Mer forskning behövs inom detta område om barnidrotten. Nyckelord: tävlingsmoment, barnidrott, idrottstränare, press, styrdokument, riktlinjer, press, föräldrar, elitsatsning

Det råder en tudelad debatt om huruvida tävlingsmoment i matematik påverkar elevers lärande och motivation positivt eller negativt. Syftet med studien är att undersöka och sammanställa vad tidigare forskning säger om tävlingsmoment i matematik. Genom en systematisk litteraturstudie har tolv vetenskapliga skrifter kritiskt granskats och sammanställts. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elevers matematiklärande påverkas av tävlingsmoment samt hur lärare kan använda sig tävlingar i matematikundervisningen i årskurs 4 - 6. Utifrån granskad litteratur går det att påvisa ett positivt samband vad gäller elevers matematiklärande och motivation i tävlingsinriktad undervisning, framförallt om tävlingen är kooperativ. Det finns dock olika variabler som kan diskuteras angående forskningsresultatet, både antalet deltagande elever i de tidigare studierna och dess metoddelar. Med tanke på det låga antalet granskade studier går det inte att dra några generella slutsatser.

Att tävla i olika idrottsgrenar har man gjorts sedan grekiska antiken. Tävlingsinstinkten lever ännu kvar idag då det kan förekomma i olika kontexter. Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på tävlingsmoment i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa. För att få fram idrottslärarnas uppfattningar om tävlingsmomenten så har denna studie använt sig av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Antalet respondenter var fyra styckna idrottslärare och insamlingsdatan analyserades med hjälp av Pierre Bourdieus teori.  I analysen av intervjuerna framkom det att idrottslärarna har inlärda dispositioner om hur en undervisning där tävlingsmoment förekommer då dem har använt det som ett verktyg för att skapa lust, motivation och färdigheter i sin undervisning. Idrottslärarnas är medvetna om att det är svårt eller minst sagt omöjligt att tillfredsställa alla elever när det väl kommer till tävlingsmoment i undervisningen på grund av att eleverna och lärarna har delade åsikter till vad som är riktig idrott och skolidrott. Vid analysen mellan tidigare forskning, Bourdieus teori och idrottslärarnas beskrivningar finns det punkter som stämmer överens om vad tävlingsmomenten kan ha påverkan.  Lärarnas tillvägagångssätt är olika när de arbetar med tävlingsorienterade som ett pedagogiskt verktyg beroende på kontext. I det stora hela så är tävling en viktig förmåga att behärska senare i vuxenlivet och att idrott och hälsa-ämnet möjliggör förutsättningar för att utvecklas inom det enligt idrottslärarna.

Syfte och frågeställningar: Tidigare forskning har visat att momentet bollspel dominerar i ämnet idrott och hälsa trots att ordet bollspel inte förekommer i läroplanen. Detta anses som problematiskt då undervisningen blir ensidig vilket bidrar till att elever går miste om möjligheten att utveckla och visa kunskap i andra aktiviteter (Skolinspektionen, 2018). Syftet med studien är därmed att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs nio har om momentet bollspel inom ämnet idrott och hälsa samt hur de uppfattar syftet med bollspelsmomentet i förhållande till läroplanen. Utifrån syftet formulerades dessa frågeställningar: - På vilket sätt uppfattar elever i årskurs nio momentet bollspel i ämnet idrott och hälsa? - På vilket sätt uppfattar elever i årskurs nio syftet med bollspel i ämnet idrott och hälsa i förhållande till läroplanen?    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av fem intervjuer med elever i årskurs nio. Respondenterna handplockades med hjälp av kontakt med en idrottslärare och en lärare. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor, där tre respektive två elever deltog. Känslan av sammanhang, Kasam, användes som teoretiskt ramverk i studien för att analysera resultatet.   Resultat: Uppfattningarna om bollspel visade sig vara till stor del positiva, momentet var uppskattat och roligt. Däremot upplevdes bollspelet ta för stor plats i undervisningen vilket fick undervisningen att uppfattas som ensidig. Respondenterna upplevde att ett kollektivt samarbete främjade spelet och lärandet i, om och genom bollspel men att ett sådant var svårt att uppnå. De upplevde även att ett tävlingsmoment förekom i bollspel och deras upplevelser gick tydligt isär då vissa uppskattade det medan andra såg det som ett stressmoment. Alla respondenter hade svårigheter att koppla bollspel till kunskapskraven och det centrala innehållet men de använde sig av begrepp som kunde kopplas till läroplanen.   Slutsats: Slutsatserna som dras utifrån studien är att bollspelsmomentet är uppskattat om ett kollektivt samarbete sker. Ett kollektivt samarbete kan med fördel uppnås genom didaktiska regler, hänsynstagande och anpassningar efter elevers förkunskaper och erfarenheter. Dessutom dras slutsatsen att mer variation behövs både i momentet bollspel men också i ämnet idrott och hälsa för att undvika ett ensidigt innehåll. En annan slutsats är också att lärare med fördel ska tydliggöra relationen mellan bollspel och läroplanen för att öka elevers begriplighet när det kommer till syftet i förhållande till läroplanen.