Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare behandlar momentet hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa. Hur undervisas hälsa och livsstil av lärare i idrott och hälsa? Hur bedömer lärare i idrott och hälsa elevernas kunskaper i hälsa och livsstil? Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolans senare år på fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien. Resultat En samstämmighet råder kring innehållet i undervisningen bland de lärare i studien som behandlar hälsa och livsstil i ämnet, men stor del av det centrala innehållet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehållet i hälsa och livsstil inte får utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast på ett fåtal punkter. Bedömningen som är kopplad till det som undervisas i hälsa och livsstil är relevant, dock bedöms även andra saker som faller utanför betygskriterierna. Slutsats Vi har fått insikt i att momentet hälsa och livsstil bör få större plats i ämnet idrott och hälsa än vad den nu har. Tidigare forskning och vårt resultat visar att fysisk hälsa betonas och att momentet rörelse får störst utrymme i undervisningen. För att ytterligare betona vikten av hälsa kanske ämnet bör byta namn till hälsa och idrott?

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Intentionen med studien är att undersöka hur idrottslärare uppfattar begreppet idrott och hur detta återspeglas i undervisningen.   Vad för definition har idrottslärare på begreppet idrott? Vad har lärarna för syn på tävlingsmoment i undervisningen? Vilka svårigheter finner lärarna kring bedömning inom ämnet? Metod För att samla in de data som behövdes för studien användes kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen bestod av fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa i samtliga årskurser, lågstadiet till och med gymnasiet. Resultat Resultaten visar att lärarnas definition av idrott delvis speglas i deras tidigare erfarenheter men att det inte påverkar undervisningen i någon större utsträckning. Tävlingsmomentet ses som en motivationsfaktor men även något som kan ha en hämmande effekt på elevens prestation och inlärning. Svårigheter finns även i bedömningen då den är subjektiv, dock upplever lärare som varit verksamma inom ämnet en längre tid inte samma svårigheter som de mindre erfarna. Slutsats Studiens resultat visar att ens tidigare erfarenheter av idrott har betydelse för hur man definierar det, dock verkar detta inte påverka undervisningens upplägg. Samtliga lärare är överens om att tävling motiverar många elever. De är även medvetna om den hämmande effekten. Dilemmat blir då att hitta en balansgång för att fånga alla elevers intresse. Dock finner vi att mindre tid tillägnas de teoretiska kunskaperna vilket har en stor del i kursplanen och som även har betydelse för elevernas djupare förståelse för hälsa i ett livslångt perspektiv.   Nyckelord: Idrott, Idrott och hälsa, tävlingsmoment, bedömning och hälsa / Abstract Aim The intention of the study is to examine how physical education teachers in the current study understand the concept of sport and how this is reflected in their teaching.   What definitions have PE teachers on the concept of sport? What are teachers’ thoughts about competition in their teaching? What difficulties do teachers find on assessment within the subject? Method To collect the data needed for the study we used qualitative interviews. Sample group consisted of four teachers who teach physical education in all grades, elementary school through high school. The reason why all age groups are included in this study is to get a wider perspective. Results The results show that teachers’ definition of sport partly reflected their past experience but it does not seem to affect their teaching in any significant way. The competition is seen as a motivating factor, but also something that can have an inhibitory effect. Difficulties are also in the assessment because it is subjective, however, teachers who have been working as PE teachers for a long time doesn’t distinguish the same difficulties as the less experienced. Conclusion Our results shows that past experiences of sport influences how one defines it. This does not seem to affect the teaching approach. All teachers agree that competition motivates many students. They are also aware of the inhibitory effect. The dilemma is then to find a balance in order to capture all students' interest. However, we find that less time is devoted to the theoretical knowledge which is a big part of the curriculum and which also are important for the students' deeper understanding of health in a lifelong perspective.   Keywords: Sport, Physical Education, competitive activities, assessment and health