<p>Syfte & Frågeställningar</p><p>Syftet med detta projekt är att undersöka vilken bakgrund en tränare i svenska idrottsföreningar förväntas ha i framtiden.</p><p>Målsättningen är att kartlägga vilken typ av krav och förväntningar som kommer att finnas på framtidens anställda tränare inom svenska idrottsföreningar.</p><p>Utifrån ovan syfte och målsättning skall projektet ge svar på följande två frågeställningar:</p><ul><li>Vilken inriktning avseende verksamhet och syfte har framtidens svenska idrottsföreningar?</li><li>Vilken kravbild kommer svenska idrottsföreningar i framtiden att ha på anställda tränare avseende utbildningsnivå och professionsgrad?</li></ul> / Studentuppsats i kursen Projektledarskap & Omvärldsanalys vt 2010 på GIH.

Syfte &amp; Frågeställningar Syftet med detta projekt är att undersöka vilken bakgrund en tränare i svenska idrottsföreningar förväntas ha i framtiden. Målsättningen är att kartlägga vilken typ av krav och förväntningar som kommer att finnas på framtidens anställda tränare inom svenska idrottsföreningar. Utifrån ovan syfte och målsättning skall projektet ge svar på följande två frågeställningar: Vilken inriktning avseende verksamhet och syfte har framtidens svenska idrottsföreningar? Vilken kravbild kommer svenska idrottsföreningar i framtiden att ha på anställda tränare avseende utbildningsnivå och professionsgrad? / Studentuppsats i kursen Projektledarskap & Omvärldsanalys vt 2010 på GIH.

<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med detta arbete är att kartlägga den svenska tränarutbildningen för triathlon och jämföra den med andra länders tränarutbildningar.</p><ul><li>Hur ser den svenska tränarutbildningen ut?</li><li>Hur ser andra länders tränarutbildningar ut?</li><li>Vad finns det för skillnader och likheter mellan tränarutbildningarna? </li></ul><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Sex länder valdes ut till detta arbete men på grund av bortfall kunde bara fem länder kartläggas. Dessa länder är Sverige, USA, Australien, Storbritannien och Kanada. De länder som inte kunde kartläggas var Nea Zeeland och Sydafrikas tränarutbildningar. Avgränsningen i denna studie är att enbart engelskspråkiga länder har representerats. Samtliga länders tränarutbildningar för triathlon lästes igenom och översattes.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>I resultatdelen kan vi se att det finns både likheter och skillnader mellan utbildningarna. Bland annat kan vi se att det skiljer en del på de åldersgränser som utbildningarna kräver och under hur många dagar utbildningen löper. Bland likheterna kan vi bland annat se att samtliga länder, förutom Australien, har tre steg i sitt utbildningsupplägg och att antalet timmar lärarledd undervisning är jämbördig mellan länderna.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Det är svårt att dra en slutsats utifrån denna studie om huruvida tränarutbildningarna är grönare, det vill säga bättre, på andra sidan jorden. Däremot tycker jag att det finns väldigt mycket vi i Sverige kan lära oss och ta del av som exempelvis hjärt- och lungräddning som är ett oerhört viktigt livsredskap på samma sätt som andra länder kan ta del av våra kunskaper så som utvärdering och diskussion efter avslutad kurs.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att kartlägga den svenska tränarutbildningen för triathlon och jämföra den med andra länders tränarutbildningar. Hur ser den svenska tränarutbildningen ut? Hur ser andra länders tränarutbildningar ut? Vad finns det för skillnader och likheter mellan tränarutbildningarna? Metod Sex länder valdes ut till detta arbete men på grund av bortfall kunde bara fem länder kartläggas. Dessa länder är Sverige, USA, Australien, Storbritannien och Kanada. De länder som inte kunde kartläggas var Nea Zeeland och Sydafrikas tränarutbildningar. Avgränsningen i denna studie är att enbart engelskspråkiga länder har representerats. Samtliga länders tränarutbildningar för triathlon lästes igenom och översattes. Resultat I resultatdelen kan vi se att det finns både likheter och skillnader mellan utbildningarna. Bland annat kan vi se att det skiljer en del på de åldersgränser som utbildningarna kräver och under hur många dagar utbildningen löper. Bland likheterna kan vi bland annat se att samtliga länder, förutom Australien, har tre steg i sitt utbildningsupplägg och att antalet timmar lärarledd undervisning är jämbördig mellan länderna. Slutsats Det är svårt att dra en slutsats utifrån denna studie om huruvida tränarutbildningarna är grönare, det vill säga bättre, på andra sidan jorden. Däremot tycker jag att det finns väldigt mycket vi i Sverige kan lära oss och ta del av som exempelvis hjärt- och lungräddning som är ett oerhört viktigt livsredskap på samma sätt som andra länder kan ta del av våra kunskaper så som utvärdering och diskussion efter avslutad kurs.

The aim of this bachelor’s thesis is to find out what kind of information need sports managers have and how they search for the information that they think will solve their need. No studies about sports managers’ information need has been made with a library- and information science perspective, but instead with a pedagogical or sports scientific perspective. Most of the previously published studies have been based on surveys and/or interviews. This study is no different with its data gathering method being semi-structured interviews. The interviews meant to answer the following questions: How do sports managers describe their information need? How do sports managers search for information to satisfy their information need? Using a directed content analysis, the transcribed interviews were analysed with two theoretical standing points: information need according to Höglund and Persson and information seeking according to Bates. With the term “information need” in this study being used as something a person feels when it lacks knowledge in an area has made the two terms “information need” and “knowledge” very interconnected. The result of this study shows a varied range of information needs described by the sports managers. Mentioned information needs were a need of tactical knowledge, pedagogical knowledge, mental knowledge, knowledge of how to be a leader, theoretical knowledge and no need at all. Sports managers tend to use personal contacts, the internet, videos such as broadcasts of previous competitions but also recorded lectures, books, scientific publications and coaching courses in their information seeking process.

Sports clubs today are exposed to multiple, sometimes contradictory, forces and expectations. This study is about sports coaches and their problems with and experiences of multiple institutional logics in Swedish sports. The aim of the study was therefore to provide further knowledge about the relationship between sports coaches’ leadership and institutional complexity. The study focused on the context of football in northern Sweden. The research questions that were examined were about institutional pressures, legitimacy, institutional logics, sports clubs’ impact and coaches’ strategies to manage institutional complexity. The data was collected through the means of qualitative interviews with 12 active football coaches. The results showed that the football coaches experience multiple institutional pressures and legitimacy claims. The coaches engage with 4 different coexisting institutional logics depending on the situation. Despite the fact that the institutional complexity is institutionalized in the context, it is sometimes viewed as problematic due to lack of control and support by the sports clubs. This indicated that the coaches are relatively autonomous and free to plan the activities as they wish and pursue the goals they see appropriate. Furthermore, the sports clubs have an important role in helping the coaches manage the institutional complexity and provide guidelines.

Idrott förefaller vara en viktig del av barns liv och utveckling. Tre av fyra barn i åldrarna 7-12 år är aktiva inom föreningsidrotten. Ett problem inom idrotten idag är att tidig elitsatsning blir allt vanligare. Även om studier verkar visa att elitsatsning har fler nackdelar än fördelar både fysiskt och psykiskt, finns det enligt en utvärdering av “Idrotten vill”, delade kunskaper och uppfattningar om tidig elitsatsning samt dess effekter. Därför är det intressant att undersöka vilken syn idrottstränare har på tidig elitsatsning eftersom idrottstränarna spelar en viktig roll, för vilka idrottsliga värderingar gällande tidig elitsatsning som appliceras inom idrotten. Syftet med studien var att undersöka idrottstränares syn på tidig elitsatsning hos barn i åldrarna 7-12 år. Frågeställningarna i studien var “Hur anser idrottstränare att barnidrotten och tävlingsmomentet ska se ut?”, “Vilka för- och nackdelar anser idrottstränare att det finns med tidig elitsatsning?” och “Vad påverkar idrottstränares uppfattning om tidig elitsatsning?”. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex idrottstränare inom idrotterna gymnastik, fotboll, ishockey och innebandy. Resultatet visar att idrottstränare tyckte att glädje och inkludering är det viktigaste inom barnidrotten samt att elitsatsning bör introduceras först i gymnasieåldern. Idrottstränarna ser inga fördelar med tidig elitsatsning och anser att det för med sig fler nackdelar än fördelar, främst i form av skador. Idrottstränarna hade olika kännedom om ”Idrotten vill” och ansåg att idrottsutövandet för barn bör vara brett inom flera idrotter. Den press som idrottstränarna upplever, är att göra ett bra arbete och de anser att kommunikation med föräldrar förebygger press och gör föräldrarna mer förstående för idrottstränarnas arbete. Synen på elitsatsning verkar vara likadan oavsett idrott. Idrottstränarnas värderingar verkar överensstämma med sin förenings styrdokument. Idrottstränarnas syn liknar i helhet det som tidigare forskning presenterar gällande effekterna av tidig elitsatsning. Mer forskning behövs inom detta område om barnidrotten. Nyckelord: tävlingsmoment, barnidrott, idrottstränare, press, styrdokument, riktlinjer, press, föräldrar, elitsatsning