<p>En tränare har en betydelsefull roll med möjlighet att fostra och påverka ungdomar, det är således en viktig roll som bör belysas. Syftet med studien var att beskriva vad friidrottstränare bör ha för egenskaper i sitt ledarskap, samt beskriva hur de själva uppfattar sin ledarstil och sin tränarroll. Studien gjordes utifrån en kvalitativ metod där 10 friidrottstränare intervjuades. Det resultat som framkom var att för friidrottstränarna innebär ledarskap att vägleda de aktiva mot uppställda mål. Det handlar om att möta varje individ och skapa förutsättningar för de aktiva att lyckas och utvecklas både som idrottare och person. Enligt friidrottstränarna är det viktigt att en ledare har goda kunskaper inom sitt område och är engagerad, positiv samt lyhörd. Resultatet av studien visade att tränarna använder en situationsanpassad ledarstil, där de tar hänsyn till de aktivas ålder, kunskap och förutsättningar. I rollen som tränare är det viktigt enligt friidrottstränarna att lyssna och att skapa ett ömsesidigt förtroende och att uppmuntra de aktiva till att tänka själva. Friidrottstränarna lyfte fram vikten av att skapa en positiv och trygg miljö där de aktiva tycker det är roligt att komma till träningen. För vidare forskning skulle det vara intressant att kombinera en kvalitativ metod med en observationsstudie för att se hur väl en tränares egen bild och upplevelse av sitt ledarskap och sin ledarstil överensstämmer med verkligheten.</p>

En tränare har en betydelsefull roll med möjlighet att fostra och påverka ungdomar, det är således en viktig roll som bör belysas. Syftet med studien var att beskriva vad friidrottstränare bör ha för egenskaper i sitt ledarskap, samt beskriva hur de själva uppfattar sin ledarstil och sin tränarroll. Studien gjordes utifrån en kvalitativ metod där 10 friidrottstränare intervjuades. Det resultat som framkom var att för friidrottstränarna innebär ledarskap att vägleda de aktiva mot uppställda mål. Det handlar om att möta varje individ och skapa förutsättningar för de aktiva att lyckas och utvecklas både som idrottare och person. Enligt friidrottstränarna är det viktigt att en ledare har goda kunskaper inom sitt område och är engagerad, positiv samt lyhörd. Resultatet av studien visade att tränarna använder en situationsanpassad ledarstil, där de tar hänsyn till de aktivas ålder, kunskap och förutsättningar. I rollen som tränare är det viktigt enligt friidrottstränarna att lyssna och att skapa ett ömsesidigt förtroende och att uppmuntra de aktiva till att tänka själva. Friidrottstränarna lyfte fram vikten av att skapa en positiv och trygg miljö där de aktiva tycker det är roligt att komma till träningen. För vidare forskning skulle det vara intressant att kombinera en kvalitativ metod med en observationsstudie för att se hur väl en tränares egen bild och upplevelse av sitt ledarskap och sin ledarstil överensstämmer med verkligheten.

Syfte Syftet med studien var att översätta och validera skattningsskalan för tränarbeteenden Coaching Behavior Scale for Sport (CBS-S) från engelska till svenska. Metod Sammanlagt ingick 545 deltagare fördelade på två urval. Deltagarna var lagidrottare i de två högsta nationella serierna. Deltagarna besvarade en enkät innehållandes CBS-S och skalor för andra tränarbeteenden, motivation, självförtroende och relationen med tränaren. På datamaterialet utfördes explorativ faktoranalys med varimax rotering och korrelationer mellan de olika dimensionerna i skalorna beräknades. 39 av deltagarna besvarade även CBS-S två gånger och på dessa data beräknades test-retestkorrelationer mellan dimensionerna i CBS-S. Resultat Faktoranalysen fann åtta dimensioner med egenvärde &gt; 1. Sambanden mellan tränarbeteendena i CBS-S och andra tränarbeteenden, motivation, relationen med tränaren och självförtroende var överlag i linje med förväntningarna utifrån tidigare forskning på dessa områden. Cronbach’s alpha var &gt;.70 för samtliga dimensioner. Test-retest korrelationer för båda könen tillsammans var signifikanta. Slutsatser Vissa skillnader jämfört med den engelska originalversionen påträffades, däribland en ytterligare dimension som inte fanns med i den ursprungliga versionen (Côté et al., 1999). Den inre konsistensen bedömdes som god eftersom Cronbach’s alpha var .79 eller högre för samtliga dimensioner. Den tidsmässiga stabiliteten bedömdes som god då korrelationerna mellan två mättillfällena var signifikanta. Emellertid fanns vissa oklarheter kring eventuella könskillnader, men dessa fynd kunde mycket väl vara en produkt av låg power och ett lågt deltagarantal för en könsuppdelad analys. Användbarheten för CBS-S bedömdes sammantaget som god, både för att kunna användas till vidare forskning om idrottstränare och även för att tränare ska kunna använda den på egen hand som ett steg i deras utveckling. / Aim The purpose of the study was to translate and validate the Coaching Behavior Scale for Sports (CBS-S) from English to Swedish. Method A total of 545 participants were distributed in two samples. The participants were team sport athletes from teams in the two highest national levels. The participants answered a questionnaire consisting of CBS-S and scales for other coaching behaviors, motivation, self-confidence and the relationship with the coach. On the data an exploratory factor analysis with varimax rotation was performed and correlations between the different dimensions in the scales were computed. 39 of the participants also answered CBS-S twice and on this data test-retest correlation were computed between the dimensions in CBS-S. Results The factor analysis found eight dimensions with Eigenvalue &gt; 1. The relationships between coaching behaviors in CBS-S and other coaching behaviors, motivation, self-confidence and the relationship with the coach were in general in accordance with expectations on the basis of previous research in these areas. Cronbach’s alpha was &gt;.70 for all dimensions. Test-retest correlations for both genders together were significant. Conclusions Some differences compared to the English original version were found, among them an additional dimension that was not reported in the original version (Côté et al., 1999). The internal consistency was judged as good since Cronbach’s alpha was .79 or higher for all dimensions. The temporal stability was judged good as the correlations between the two data collections were significant. However there remains some ambiguity around potential gender differences, but these findings could very well be resultant of low power and a low number of participants for a gender separated analysis. The utility of CBS-S was altogether judged as sound both to be used in further research on sport coaches and also to be used by coaches on their own as a step in their development.

Sammanfattning Uppsatsen handlar om fotbollstränare för barn inom föreningsidrotten och då främst om att synliggöra den verksamhet som tränarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om fotbollstränare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar använder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill. Frågorna som vi utgick ifrån var: Arbetar tränarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver. Om inte dokumentet (Idrotten vill) är utgångspunkten för verksamheten, vad används istället. Vilken betydelse får det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för tränaren? Metod För att få en uppfattning om fotbollstränares kunskap om och praktiska tillämpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstränare. Fyra av tränarna kom från storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större städer. Den femte tränaren var från en storklubb utanför storstadsregionen. Alla tränarna var män. Resultat Resultatet visar att RF:s policydokument, Idrotten vill inte har implementerats i föreningarnas verksamhet. Riktlinjerna för barnidrott följs inte av de intervjuade tränarna från storstadsregionen. Slutsats Idrotten vill dokumentet har till synes liten inverkan på tränarnas verksamhet för 10 -åringarna i storstadsregionen. Tränaren utanför storstadsregionen följer noga sin förenings policydokument vilket inte verkar vara fallet i storstadsregionen. Av svaren kan vi dra slutsatsen att tävling och rangordning prioriteras före allsidig utveckling i barnens fotbollsverksamhet. Uttagning till utvecklingslag sker ibland före 10 års ålder vilket går stick i stäv med Idrotten vills riktlinjer. Alla fotbollstränarna från storstadsregionen använder sig oftast av sin egen fotbollserfarenhet vid planering av barnidrottsverksamheten. Fotbolltränarnas egen erfarenhet kan innehålla Svenska fotbollsförbundets basutbildning och mångårig erfarenhet av eget spel. Man kan fundera över om Svenska Fotbollförbundets utbildningar och egen erfarenhet från träning och spel avspeglar de värderingar kring barnidrott som skrivs fram i Idrotten vill. / <p>Kurs: Idrott III</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elitishockeycoachens användande av de idrottspsykologiska färdigheterna visualisering och inre samtal för att prestera under match. Frågeställningarna som hjälpte till att besvara syftet var: – Använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? – Hur använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? – När använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?   Metod Undersökningen har en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Tre manliga coacher från 46-48 år med erfarenhet av att vara head-coacher på elitnivå (definierat som Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan i Sverige, och Get-Ligaen i Norge) deltog i undersökningen. Intervjuerna spelades in på band, blev transkriberade i sin helhet och tematiskt analyserade med hjälp av meningskodning.   Resultat Samtliga av coacherna använder sig av både visualisering och inre samtal för sin egen prestation i samband med match. Två av coacherna gör detta för sin egen prestation, medan den tredje coachen säger att han inte gör det medvetet, dock säger han att han gör det mer än vad han själv tror. Både visualisering och inre samtal har flera olika funktioner för coacherna, som stresshantering, förberedelse, analys och utvärdering. De två idrottspsykologiska färdigheterna används både före, under och efter match för coachernas egen prestation.   Slutsats Dessa elitishockeycoacher använder sig av visualisering och inre samtal för att prestera genom andra under match. Coacherna anser att de två idrottspsykologiska färdigheterna har stora effekter och påverkar deras prestationer positivt.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utvärdera hur en fotbollstränare i en ungdomsakademi bedriver fotbollsträning utifrån de teoretiska ramverken Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD) i syfte att skapa effektivisering i lärande samt starkare självbestämmande motivation. Detta leder till följande frågeställningar: * Hur stor del av träningar med syfte att utveckla spelförståelse, taktik och teknik ägnas åt övningar som är isolerade respektive funktionella? * Hur stor del av träningstiden ägnas åt paus/samling och effektiv träningstid? * Är tränarens arbetssätt präglat av EGD vid inlärning av spelförståelse och teknik? Metod I studien medverkar en tränare för ett akademilag i fotboll. Denne har observerats utifrån den svenska versionen av CAIS (Coaches Analysis Intervention System). CAIS har modifierats utifrån Stenling (2013). Observationerna är utförda i realtid och omfattar fem träningspass med akademitränaren. Akademitränaren var cirka 26 år och har genomgått utbildningen UEFA B, spelarna i laget akademitränaren ansvarade för var cirka 14 år gamla under studien. Resultat Tidfördelningen under träningarna var till playing forms fördel. Då denna träningsaktivitet, inklusive samlingar och pauser, upptog 81,2 % av träningstiden totalt. Effektiv träningstid upptar 65,5 % av träningstiden, effektiv tid i playing form upptar 49,9 %. Akademitränarens beteende präglades utöver, ”tystnad-fokus på träning” och ”organiserande”, av frågetekniker och positiv feedback, både generell och specifik. Detta medför att akademitränarens arbetssätt och metodik präglas av EGD. Slutsats Akademitränarens arbetssätt är influerat av teorierna TGfU och EGD. Genom detta arbetssätt kan tränaren, enligt teorierna, skapa förutsättningar för långsiktig utveckling samt spelarens förmåga att hantera pressade situationer. Dessutom ger det även ökad möjlighet att stärka den självbestämmande motivationen hos enskilda spelare enligt SDT. I ett verkligt perspektiv kan studien användas som exempel på hur TGfU och EGD används praktiskt.

<p>Relativt få studier har undersökt tränarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att många är överens om att tränaren är en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var därför att studera tränarens beteende och hur detta förhåller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie är en enkätundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att undersöka sambandet mellan ledarskap från tränaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt tränarens fokusering på utveckling av idrottsliga färdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre självbestämd motivation var däremot förknippad med låg tillfredsställelse med sin egen prestation. Studien visade också att amotivation var högre ju äldre spelaren var, vilket är viktigt för tränare att känna till och försöka motverka för att kunna behålla fler unga flickor inom idrotten.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka tränares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tävlingsoro samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelåldern 21,81 år (SD=3,54) och åtta elithandbollstränare med medelåldern 41,38 år (SD=5,83) från åtta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkäter bestående av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsåg att mäta utvecklande ledarskap samt tävlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt på kognitiv-, somatisk- och total tävlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt på kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade även att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tävlingsoro oberoende av ledarstil. Slutligen kan belysas att tävlingsoro inverkar på spelares bedömning av tränare. En slutsats är att ledarskap kan vara en modererande variabel till tävlingsoro.</p>

Relativt få studier har undersökt tränarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att många är överens om att tränaren är en viktig person inom idrott (Frederick &amp; Ryan, 1995). Syftet var därför att studera tränarens beteende och hur detta förhåller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie är en enkätundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att undersöka sambandet mellan ledarskap från tränaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt tränarens fokusering på utveckling av idrottsliga färdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre självbestämd motivation var däremot förknippad med låg tillfredsställelse med sin egen prestation. Studien visade också att amotivation var högre ju äldre spelaren var, vilket är viktigt för tränare att känna till och försöka motverka för att kunna behålla fler unga flickor inom idrotten.

Studiens syfte var att undersöka tränares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tävlingsoro samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelåldern 21,81 år (SD=3,54) och åtta elithandbollstränare med medelåldern 41,38 år (SD=5,83) från åtta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkäter bestående av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsåg att mäta utvecklande ledarskap samt tävlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt på kognitiv-, somatisk- och total tävlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt på kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade även att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tävlingsoro oberoende av ledarstil. Slutligen kan belysas att tävlingsoro inverkar på spelares bedömning av tränare. En slutsats är att ledarskap kan vara en modererande variabel till tävlingsoro.