Syftet med föreliggande studie är att beskriva och synliggöra de lärsituationer som uppstår genom tränarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en tränare i en av ishockeyföreningarna från urvalet. Forskning på ledares lärande i vardagen var sällsynt i allmänhet, men inom idrottsområdet var sådan forskning närmast obefintlig. Min studie är därmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lärandet i tränarens praktik. Studiens empiri inhämtades med hjälp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal. En egenhändigt konstruerad analys användes som utgick ifrån två begrepp ur den teoretiska referensramen. Resultatet var att tränarens lärsituationer förekom i tre olika kategorier, vilka var samspelets arenor (exempelvis bussresorna), relationer (exempelvis hockeygymnasietränaren) och nätverk (exempelvis medarbetarna). Detta diskuteras i relation till befintlig forskning om lärande, samspel, ledarskap och tränarskap i resultatdiskussionen. Studiens resultat indikerar att det är betydelsefullt att tillvarata lärsituationerna för att optimera tränarens lärande i sin vardag. Poängtera att området fortfarande är i behov av mer forskning. Rekommendationer för framtida bruk av studien är att använda denna som ett underlag för att optimera tränarens och omgivningens vardagliga lärande. Studien skulle även kunna bidra i verksamheter utanför idrotten som har ambitionerna att tillvarata lärandet i vardagen.

Syftet med studien var att undersöka svenska tennistränares erfarenheter och upplevd kompetens inom mental träning ifrån ett tränarfilosofiskt perspektiv. För att undersöka syftet användes tre frågeställningar: (1) Hur prioriterar svenska tennistränare mentala förberedelser jämfört med fysiska, taktiska och tekniska förberedelser? (2) Vilka erfarenheter har svenska tennistränare av mental träning? (3) Vilken upplevd kompetens av mental träning finns hos svenska tennistränare? Deltagarna i studien var 13 (M-ålder=31,5, SD-ålder=9,8) män som var tennistränare inom Västra Götaland. En semi-strukturerad intervjuguide konstruerades med fyra huvudsakliga temaområden tränarfilosofi, erfarenhet av mental träning, kompetens av mental träning och utveckling av mental träning. Resultatet visade att: (1) svenska tennistränare anser att mental träning är viktigt inom tennis men prioriterar inte det i deras tränarfilosofi (2) svenska tennistränarna har erfarenhet av mental träning genom att använda det på banan för sina spelare samt ifrån sina egna tenniskarriärer (3) tränarna upplever att de har låg eller ingen kompetens av mental träning samt att tränarna önskar att få mer kompetens. Slutsatsen från studien är att mental träning är något som svenska tennistränarna anser är viktigt men tränarna har för lite erfarenhet och låg kompetens i deras tränarroll.

Volunteer coaches are critical for the existence of youth sports organizations. They are both leading the activity and are expected to develop the athletes in a technical, psychological, social and cultural way. The mission as a coach requires skills and knowledge from a wide range of fields and the mission as a coach appears complex. Stakeholders like Riksidrottsförbundet, Gymnastikförbundet and the sport organization have certain requirements on how to design the activities. Coaches have to follow those guidelines and implement them in practice. The social context is one important factor for understanding the driving force. It affects how coaches perceive their assignment as a volunteer coach. This study aims to contribute to increased understanding of the fenomen volunteer coach mission and increase understanding for the drivers of volunteer coaches in gymnastics. In order to clarify this, 6 interviews with volunteer coaches from gymnastics organizations linked to Riksidrottsförbundet were conducted. This study indicates that the motive behind the coaching mission is grounded in an intrinsic value of being a coach. The coaching mission itself appears partly contradictory when trying to combine the sport related and the social dimensions. Seeing progress from practice and to follow the development of gymnasts are aspects that drives coaches. That combined with the social interaction is important for understanding the drivers of being a coach. / Utan ideellt engagerade tränare skulle idrottens omfattande ungdomsverksamhet inte vara möjlig. Tränaren innehar en nyckelfunktion inom den organiserade idrotten. Tränaren leder verksamheten och har uppgiften att fostra och utveckla idrottsutövarna positivt. Tränaruppdraget inbegriper idrottsliga såväl som sociala dimensioner vilket gör tränaruppdraget komplext. Intressenter såsom Riksidrottsförbundet, Gymnastikförbundet och föreningen ställer krav på hur träningsverksamheten ska utformas. I slutändan är det tränarens värderingar som avgör hur verksamheten bedrivs och uppfattas. Det sociala sammanhang där träningsverksamheten bedrivs påverkar tränarens uppfattning av uppdraget där det sociala sammanhanget även är centralt för att förstå vad som driver tränarna. Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse om fenomenet det ideella tränaruppdraget och skapa ökad förståelse för vad som driver ideella gymnastiktränare att vara tränare. För att öka förståelsen rörande detta genomfördes 6 telefonintervjuer med ideella tränare från gymnastikföreningar kopplade till Riksidrottsförbundet. Studien visar att det ideella tränaruppdraget grundar sig i ett värderationellt handlande där tränarna ser ett egenvärde i att vara tränare. Tränaruppdraget som sådant framkommer delvis motsägelsefullt då de idrottsliga och sociala dimensionerna i uppdraget är svårkombinerade. Vad som driver tränarna grundar sig i ett stort intresse för idrotten gymnastik och tränaruppdragets egenvärde. När träningarna ger resultat, att gymnasterna utvecklas, är sådant som driver gymnastiktränare att vara tränare. Detta kombinerat med det sociala konstruerandet är viktigt för att förstå vad som driver tränarna.

<p>Studiens främsta syfte har varit att undersöka två konstaterade fall av burnout bland svenska elittränare. Undersökningsområdet har valts med intentionen att öka omvärldens förståelse och kunskap om, vad det är som gör att en tränare drabbas av burnout. I studien har även förekomsten av burnout inom den svenska elittränarkåren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout från 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ”ett syndrom av känslomässig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra människor”. Definitionen omfattar sedan några år även en persons relation med dennes arbete.</p><p>Två utbrända tränare intervjuades efter en framarbetad intervjumall. Frågorna i intervjumallen byggde på innehållet i den enkäten som användes vid insamling av data från elitishockeytränarna i studien. Enkäterna var sammansatta av demografiska frågor, öppna frågor och vetenskapliga mätinstrument. Intervjumallens och enkäternas uppbyggnad gav förutsättningar för jämförelse och analys av den insamlade informationen. Enkätundersökningen genomfördes under OS-uppehållet 2006. Det aktuella urvalet var 25 ishockeytränare, aktiva i Elitserien och Allsvenskan. De flesta av tränarna arbetade på heltid. Alla deltagare i studien var män.</p><p>De intervjuade tränarna upplevde det som svårt att begränsa sitt engagemang och ansvarsområde. Det blev lätt ensamt i arbetet och de hade svårt att säga ifrån i rätt tid, vilket skyldes av den skam och känsla av misslyckande som tränarna upplevde. Resultaten från Maslach Burnout Inventory (MBI) i enkäten, visade att tränarna upplevde perioden november-december som tyngre än januari-februari. Jämfört med normvärden för parametern ”Känslomässig Utmattning”, uppvisade tränarna ungefär samma resultat i november-december, men klart lägre resultat än normvärdena i januari-februari. För parametern ”Negativ Attityd” i MBI, var resultaten ungefär lika med normvärdena. Samtidigt var resultaten för parametern ”Personligt Engagemang” mycket högre än normvärdena, både för perioden november-december och januari-februari.</p><p>Tränarna som intervjuades uttryckte att, möjlighet till att prata av sig, få stöd, och speciellt att få stöd när det går dåligt, var något som skulle ha hjälpt dem att undvika att drabbas av burnout. Mentorskap föreslås som hjälpinstrument för tränare, med förhoppningen att det kan hjälpa tränare på samma sätt som aktiva idrottare hjälps och stöttas av mental träning. Saker som skulle kunna förbättras i tränarens arbetssituation berör tränarens beteende, arbetsmiljö, och hur personer omkring tränaren agerar. I framtida undersökningar föreslås att det inkluderas studier av reaktioner och reflektioner bland tränarens aktiva, för att öka möjligheten att upptäcka fall av burnout i tid.</p> / <p>The aim of this study was to examine two cases of stated burnout among Swedish elite coaches. The research area was chosen, with the intention to increase the knowledge and understanding about what makes a coach burn out. In the study, there has also been examined, what existing amount of burnout and burnout symptoms there are among Swedish elite ice hockey coaches, and what their reflections are on their workplace and how it can be improved. The base definition of burnout in this study is Maslach and Jacksons from 1996. It describes burnout as “a syndrome of Emotional exhaustion, Cynism and less personal engagement, which can be the case among individuals working with other humans”. The definition also comprises a person’s relation to his or her work, from some years back </p><p>Two burned out coaches were interviewed, with a compounded template of questions. The template was constructed from the survey, which was part of the study of the elite ice hockey coaches. The questions were of demographic, “open answered”, and scientific measurement character. The way the template was established, made it possible to examine and compare the results. The template survey was done during the time of the Olympic break in 2006 and 25 ice hockey coaches in the Swedish Elite League and Second Division participated. Most of the coaches work as full time coaches. All participants in the study were men</p><p>The Interviewed coaches revealed having trouble defining their engagement and their area of responsibility. They often felt lonely in their coach occupation, and that it was difficult to say no to things in time, because of feelings of shame and failure. The MBI results showed that coaches experienced November and December as heavier months than January and February. Compared to the MBI’s standard results for the parameter Emotional Exhaustion, the coaches scored about the same results for the November-December period, but lower for the January-February period. For the parameter Cynism, the results were about the same as the standard results, but for the parameter Personal Engagement, the coaches scored much higher than standard. That counted for both the period November-December, as for the period January-February.</p><p>To be in a position where you feel you have support and people to talk to when you need it, were things pointed out by the coaches, which they thought could help them work and feel better, and to avoid to be burned out. The contact with a person, like a mentor, is suggested to be a good helping tool for coaches, as it should be compared to the way you support athletes with mental training. Things which could be better in the coaches work situation, concerns the coaches behavior, the work environment, and how people who interact with the coaches act. For future research we suggest focusing on athletes’ reflections and reactions as result of burned out coaches’ behavior, to be able to spot burned out coaches in time.</p>

Studiens främsta syfte har varit att undersöka två konstaterade fall av burnout bland svenska elittränare. Undersökningsområdet har valts med intentionen att öka omvärldens förståelse och kunskap om, vad det är som gör att en tränare drabbas av burnout. I studien har även förekomsten av burnout inom den svenska elittränarkåren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout från 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ”ett syndrom av känslomässig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra människor”. Definitionen omfattar sedan några år även en persons relation med dennes arbete. Två utbrända tränare intervjuades efter en framarbetad intervjumall. Frågorna i intervjumallen byggde på innehållet i den enkäten som användes vid insamling av data från elitishockeytränarna i studien. Enkäterna var sammansatta av demografiska frågor, öppna frågor och vetenskapliga mätinstrument. Intervjumallens och enkäternas uppbyggnad gav förutsättningar för jämförelse och analys av den insamlade informationen. Enkätundersökningen genomfördes under OS-uppehållet 2006. Det aktuella urvalet var 25 ishockeytränare, aktiva i Elitserien och Allsvenskan. De flesta av tränarna arbetade på heltid. Alla deltagare i studien var män. De intervjuade tränarna upplevde det som svårt att begränsa sitt engagemang och ansvarsområde. Det blev lätt ensamt i arbetet och de hade svårt att säga ifrån i rätt tid, vilket skyldes av den skam och känsla av misslyckande som tränarna upplevde. Resultaten från Maslach Burnout Inventory (MBI) i enkäten, visade att tränarna upplevde perioden november-december som tyngre än januari-februari. Jämfört med normvärden för parametern ”Känslomässig Utmattning”, uppvisade tränarna ungefär samma resultat i november-december, men klart lägre resultat än normvärdena i januari-februari. För parametern ”Negativ Attityd” i MBI, var resultaten ungefär lika med normvärdena. Samtidigt var resultaten för parametern ”Personligt Engagemang” mycket högre än normvärdena, både för perioden november-december och januari-februari. Tränarna som intervjuades uttryckte att, möjlighet till att prata av sig, få stöd, och speciellt att få stöd när det går dåligt, var något som skulle ha hjälpt dem att undvika att drabbas av burnout. Mentorskap föreslås som hjälpinstrument för tränare, med förhoppningen att det kan hjälpa tränare på samma sätt som aktiva idrottare hjälps och stöttas av mental träning. Saker som skulle kunna förbättras i tränarens arbetssituation berör tränarens beteende, arbetsmiljö, och hur personer omkring tränaren agerar. I framtida undersökningar föreslås att det inkluderas studier av reaktioner och reflektioner bland tränarens aktiva, för att öka möjligheten att upptäcka fall av burnout i tid. / The aim of this study was to examine two cases of stated burnout among Swedish elite coaches. The research area was chosen, with the intention to increase the knowledge and understanding about what makes a coach burn out. In the study, there has also been examined, what existing amount of burnout and burnout symptoms there are among Swedish elite ice hockey coaches, and what their reflections are on their workplace and how it can be improved. The base definition of burnout in this study is Maslach and Jacksons from 1996. It describes burnout as “a syndrome of Emotional exhaustion, Cynism and less personal engagement, which can be the case among individuals working with other humans”. The definition also comprises a person’s relation to his or her work, from some years back  Two burned out coaches were interviewed, with a compounded template of questions. The template was constructed from the survey, which was part of the study of the elite ice hockey coaches. The questions were of demographic, “open answered”, and scientific measurement character. The way the template was established, made it possible to examine and compare the results. The template survey was done during the time of the Olympic break in 2006 and 25 ice hockey coaches in the Swedish Elite League and Second Division participated. Most of the coaches work as full time coaches. All participants in the study were men The Interviewed coaches revealed having trouble defining their engagement and their area of responsibility. They often felt lonely in their coach occupation, and that it was difficult to say no to things in time, because of feelings of shame and failure. The MBI results showed that coaches experienced November and December as heavier months than January and February. Compared to the MBI’s standard results for the parameter Emotional Exhaustion, the coaches scored about the same results for the November-December period, but lower for the January-February period. For the parameter Cynism, the results were about the same as the standard results, but for the parameter Personal Engagement, the coaches scored much higher than standard. That counted for both the period November-December, as for the period January-February. To be in a position where you feel you have support and people to talk to when you need it, were things pointed out by the coaches, which they thought could help them work and feel better, and to avoid to be burned out. The contact with a person, like a mentor, is suggested to be a good helping tool for coaches, as it should be compared to the way you support athletes with mental training. Things which could be better in the coaches work situation, concerns the coaches behavior, the work environment, and how people who interact with the coaches act. For future research we suggest focusing on athletes’ reflections and reactions as result of burned out coaches’ behavior, to be able to spot burned out coaches in time.

Sexuella övergrepp förekommer inom idrotten. Samtidigt finns det många idrottare som är tillsammans med sin tränare i en kärleksrelation. Inom elitidrotten behövs en diskussion om de etiska dilemman som är förknippade med sexuella relationer mellan aktiva och deras tränare.

Fotbollsindustrin är något som ständigt växer och där inkomsten för fotbollsklubbarna ökar genom olika sponsoravtal och tv-rättigheter. Därmed ökar även pressen på att fotbollsklubbarna ska nå sportsliga framgångar och öka de finansiella intäkterna för framtida investeringar. För att kunna nå dessa mål finns det många olika komponenter i ett lag som spelar in. En av dessa komponenter är klubbens tränare, en tränares roll och arbetsuppgifter kan se olika ut beroende på vilken klubb denne tillhör. Men en tränares främsta roll är att se till att få sin trupp med fotbollsspelare att prestera och nå framgång. Dock når inte alla framgång vilket leder till att klubben ofta väljer att avskeda och anställa en ny tränare. Beroende på vem den nye tränaren är kan detta uppfattas som något positivt eller negativt för klubbens egna fans och allmänheten. Då tränarens roll tidigare jämförts med vd:n i en mer traditionell bransch, har man sett mycket forskning kring vd:n och reaktionen på företagens aktiekurs men mindre utav fotbollstränare och klubbens aktiepris. Med detta i beaktning blir denna studies syfte att undersöka hur en tillträdande tränares profil kan påverka klubbens aktiekurs vid tillträdandet. Studiens frågeställning blir därmed:  Hur ser sambandet ut mellan den tillträdande tränarens profil och fotbollsklubbars aktiekursrörelser? För att besvara frågeställningen har en Eventstudie utförts där man har fått fram den kumulativa överavkastningen (CAR), som är studiens mått för aktiekursrörelserna, på de 70st observerade tränarna från 10st börsnoterade fotbollsklubbar mellan perioden 2008-2020. Från det samlade data man tagit fram för studien har en regressionsmodell skapats med de olika variablerna: ålder, erfarenhet, extern och oförändrad nationalitet för att undersöka sambanden mellan dessa och fotbollsklubbars aktiepriser. Från studiens resultat påvisades att tränare med högre ålder gav lägre CAR för klubbar. Man såg även att anställningen av en extern tränare i stället för en intern ledde till ett positivt CAR för klubbar. Avslutningsvis för studien presenteras förslag till framtida forskning. Förslaget som tas fram av forskarna är variabler som exempelvis stadiet en klubb befinner sig i när en ny tränare tillträder och hur detta påverkar fotbollsklubbens aktiekurs tillsammans med de variabler som undersökts för denna studie.

Nivågruppering är en beprövad metod inom skola och sport som handlar om hur man delar upp en träningsgrupp utifrån färdighets- och kunskapsnivå. Kan olika förutsättningar påverka hur en ungdomstränare i fotboll använder sig av nivågruppering. Den här studien har genom kvalitativa intervjuer med ungdomstränare i fotboll analyserat hur nivågruppering som metod skiljer sig åt, beroende om tränaren är aktiv i en elitmiljö eller i en breddförening. Det studeras även vilka för- respektive nackdelar tränarna upplever med nivågruppering, hur dom motiverar till detta samt hur tränarna jobbar med nivågruppering i praktiken. Resultatet visar att nivågruppering som metod skiljer sig avsevärt beroende på om tränaren jobbar i en breddförening, jämfört hos de tränarna inom elitverksamheten. I studien framkom- mer att tränare i elitmiljön har ett större fokus på de individer som spås ha högst potential att bli en elitspelare, vilket påverkar deras sätt att utforma nivågruppering. I breddföreningarna har tränarna större fokus på de spelare som enligt dem behöver mest uppmuntran vilket speglar deras sätt att utforma nivågruppering. Olika sätt att jobba med nivågruppering framkommer där tränarna beskriver hur deras vardag ser ut. Det en tränare tar upp som problematiskt med nivågruppering kan ses som en fördel hos en annan tränare. Nivågruppering är mångbottnad vilket framgår i denna studie. Nyckelord: Nivågruppering, Elitmiljö, Breddverksamhet, Relative age effect, Tidig specialisering, utveckling, Selektering.

No description available.

Syfte Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader mellan damlag- och herrlagsspelares intresse, motiv och hinder till att anta en tränarroll.     Metoden En kvantitativ enkät baserad på resultat från kvalitativa studier togs fram för att undersöka intresset att anta olika tränarroller samt olika faktorer som påverkade detta intresse. Totalt deltog 61 respondenter i studien, varav 39 damlagsspelare och 22 herrlagsspelare.   Resultat Det fanns inga könsskillnader i intresset att bli tränare, men det fanns statistiska signifikanta (p=0,001) skillnader i vilken typ av tränaruppdrag som spelarna kunde tänka sig. Damlagsspelarna hade ett större intresse för att bli assisterande tränare (p=0,048), samt barn- och ungdomstränare (p=0,007) än herrlagsspelarna. Bland en rad påverkansfaktorer som undersöktes fann studien att damlagsspelarna i högre grad anser att barnpassning skulle underlätta ett tränaruppdrag och att tidsbrist och svårigheter att kombinera tränaruppdraget med familjen var faktorer som hindrade möjligheten att anta tränaruppdrag.    Slutsats De stora skillnaderna mellan antalet kvinnor och män som är fotbollstränare verkar inte bero på skillnader i intresset att bli tränare utan på upplevda hinder. Insatser för att få fler kvinnliga tränare bör därför riktas mot dessa faktorer. Om fler kvinnliga tränare gavs möjligheter att engagera sig som tränare skulle antalet tränare kunna öka drastiskt vilket förväntas öka kvalitén på tränarkåren i alla sektioner och minska tränarbristen inom föreningslivet. / Purpose The purpose of the study was to investigate whether there are differences between female and male team players' interest, motives, and barriers to adopting a coaching role.    Method A quantitative survey, based on the results from qualitative studies, was developed to examine interest in adopting various coaching roles and different factors influencing this interest. A total of 61 respondents participated in the study, including 39 female team players and 22 male team players.   Results There were no gender differences in the interest in becoming a coach, but there were significant differences (p=0.001) in the type of coaching roles players could envision. Female team players showed a greater interest in becoming assistant coaches (p=0.048) and coaches for children and youth (p=0.007) compared to male team players. Among several influencing factors examined, the study found that female team players were more likely to consider childcare as facilitating a coaching role, while time constraints and difficulties combining coaching with family were factors hindering the possibility of taking on coaching roles.   Conclusion The significant differences in the number of women and men who are football coaches do not seem to be due to differences in the interest in becoming coaches but rather perceived barriers. Efforts to increase the number of female coaches should therefore be targeted at these factors. If more female coaches were given opportunities to engage as coaches, the number of coaches could increase dramatically, which is expected to improve the quality of coaching across all sections and reduce the shortage of coaches in community sports. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p><p>  </p>