• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 82
  • 3
  • Tagged with
  • 85
  • 36
  • 35
  • 23
  • 19
  • 18
  • 16
  • 14
  • 12
  • 12
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Differentiering - ett sätt att individualisera : En komparativ studie av en officiell och en inofficiell diskurs inom skolan

Daradić, Sandra, Jönsson, Ingela January 2007 (has links)
<p>Föreliggande uppsats avser att undersöka om lärarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivågruppering stämmer överens med läroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen är en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den består av en diskursanalys av lärarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill säga läroplanen. Analyserna utarbetas med hjälp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jämföras och därmed utröna om det finns någon kamp mellan de två diskurserna. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgångspunkterna, vilka är tagna från Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lärarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla. I och med att verkligheten som artikuleras i den inofficiella diskursen inte överensstämmer med den officiella diskuren är den officiella lögnen född. Lösningen till detta dilemma skulle förslagsvis kunna vara att nivågruppera. Detta anses dock vara omoraliskt, främst med tanke på den officiella diskursen och dess artikulering om demokratiska värderingar och jämlikhet.</p>
2

Nivågruppering i matematik : vad tycker eleverna?

Andersson, Martin January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Ett problem som alla lärare ställs inför är hur man ska anpassa undervisningen till varje elevs individuella behov.</p><p>För att belysa denna fråga har jag valt att undersöka ett specifikt fall där en skola har valt att, under en begränsad tid, nivågruppera matematikundervisningen i åk 9. De deltagande eleverna har besvarat en enkät med frågor kring hur de ser på denna organisationsform.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att en stor majoritet av eleverna har en positiv inställning till nivågruppering i detta specifika fall. Eleverna är även positiva till att deras fortsatta undervisning ska bedrivas nivågrupperat.</p><p>Nyckelord: Nivågruppering, Matematik.</p>
3

Lika barn leka bäst? : Spelares och föräldrars upplevelse av nivågruppering inom ungdomsishockey

Efverström, Anna January 2008 (has links)
<p><strong>Syfte </strong></p><p>Säsongen 04/05 infördes en ny organisation inom två ungdomsserier i Gästriklands Ishockeyförbund. Denna organisation innebar att spelarna, utifrån bedömd utvecklingsnivå, placerades i nivågrupperade lag vilka spelade sina matcher i separata serier. Syftet med denna studie är att klarlägga hur denna nivågrupperade idrottsverksamhet upplevdes av spelare och föräldrar i Valbo AIFs pojkar födda -92. Avsikten är också att belysa vilka konsekvenserna av nivågrupperad idrottsverksamhet kan vara.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Enkätundersökningar genomfördes med 31 av 32 spelare och 17 av 32 föräldrar efter den första säsongen med nivågrupperad verksamhet. Efter den andra säsongen deltog 25 av 28 spelare samt 13 av 28 föräldrar i undersökningen. Bakgrundsinformation erhölls genom intervju med en ledare i föreningen.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De flesta spelare är nöjda med den nivågrupperade lagindelningen och vad den inneburit. Dock finns en skillnad mellan de nivågrupperade lagen. Spelare som varit placerade i det lag som nivåmässigt ligger högre är mer nöjda med lagindelningen, tycker i högre utsträckning att de fått spela med jämbördiga och vara med sina kamrater än spelare i laget på den lägre nivån. Den förstnämnda gruppen värderar också den egna kompetensen högre efter den första säsongen. Dock utjämnas skillnaderna i värderad kompetens efter den andra säsongen med nivågrupperad verksamhet. Föräldrarnas åsikter stämmer väl överens med spelarnas.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Resultaten tyder på det finns en något större chans att spelare i laget på den högre nivån jämfört med spelare i laget på den lägre nivån - genom upplevelse av socialt stöd, hög värdering av den egna kompetensen och ökad självkänsla - anser idrottsverksamheten rolig och blir motiverade att fortsätta med sitt idrottande. En tendens till utjämning av de olika gruppernas upplevelse av den egna kompetensen efter två år med nivågrupperad verksamhet kan tyda på att nivågruppering kan ha positiva konsekvenser även för den nivåmässigt lägre gruppen på längre sikt.</p>
4

Differentiering - ett sätt att individualisera : En komparativ studie av en officiell och en inofficiell diskurs inom skolan

Daradić, Sandra, Jönsson, Ingela January 2007 (has links)
Föreliggande uppsats avser att undersöka om lärarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivågruppering stämmer överens med läroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen är en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den består av en diskursanalys av lärarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill säga läroplanen. Analyserna utarbetas med hjälp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jämföras och därmed utröna om det finns någon kamp mellan de två diskurserna. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgångspunkterna, vilka är tagna från Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lärarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla. I och med att verkligheten som artikuleras i den inofficiella diskursen inte överensstämmer med den officiella diskuren är den officiella lögnen född. Lösningen till detta dilemma skulle förslagsvis kunna vara att nivågruppera. Detta anses dock vara omoraliskt, främst med tanke på den officiella diskursen och dess artikulering om demokratiska värderingar och jämlikhet.
5

Lika barn leka bäst? : Spelares och föräldrars upplevelse av nivågruppering inom ungdomsishockey

Efverström, Anna January 2008 (has links)
Syfte Säsongen 04/05 infördes en ny organisation inom två ungdomsserier i Gästriklands Ishockeyförbund. Denna organisation innebar att spelarna, utifrån bedömd utvecklingsnivå, placerades i nivågrupperade lag vilka spelade sina matcher i separata serier. Syftet med denna studie är att klarlägga hur denna nivågrupperade idrottsverksamhet upplevdes av spelare och föräldrar i Valbo AIFs pojkar födda -92. Avsikten är också att belysa vilka konsekvenserna av nivågrupperad idrottsverksamhet kan vara.   Metod Enkätundersökningar genomfördes med 31 av 32 spelare och 17 av 32 föräldrar efter den första säsongen med nivågrupperad verksamhet. Efter den andra säsongen deltog 25 av 28 spelare samt 13 av 28 föräldrar i undersökningen. Bakgrundsinformation erhölls genom intervju med en ledare i föreningen.   Resultat De flesta spelare är nöjda med den nivågrupperade lagindelningen och vad den inneburit. Dock finns en skillnad mellan de nivågrupperade lagen. Spelare som varit placerade i det lag som nivåmässigt ligger högre är mer nöjda med lagindelningen, tycker i högre utsträckning att de fått spela med jämbördiga och vara med sina kamrater än spelare i laget på den lägre nivån. Den förstnämnda gruppen värderar också den egna kompetensen högre efter den första säsongen. Dock utjämnas skillnaderna i värderad kompetens efter den andra säsongen med nivågrupperad verksamhet. Föräldrarnas åsikter stämmer väl överens med spelarnas.   Slutsats Resultaten tyder på det finns en något större chans att spelare i laget på den högre nivån jämfört med spelare i laget på den lägre nivån - genom upplevelse av socialt stöd, hög värdering av den egna kompetensen och ökad självkänsla - anser idrottsverksamheten rolig och blir motiverade att fortsätta med sitt idrottande. En tendens till utjämning av de olika gruppernas upplevelse av den egna kompetensen efter två år med nivågrupperad verksamhet kan tyda på att nivågruppering kan ha positiva konsekvenser även för den nivåmässigt lägre gruppen på längre sikt.
6

Nivågruppering i praktiken : Praktiskt arbete med nivågruppering inom fordonsprogrammet

Johansson, Nils-Gunnar January 2012 (has links)
Sammanfattning Tänk dig att du står som yrkeslärare och ska planera och fördela arbetsuppgifter till dina elever i en verkstad. Vilka val skall du göra för att uppnå den optimala studiemiljön för dina elever med avseende på gruppering och val av arbetsuppgifter? Som lärare har du vissa ramfaktorer som du knappas kan råda över då du skall genomföra din undervisning i din klass. Dessa faktorer kan härledas till möjligheter att förändra ekonomiska ramar, lokaler, tillgång på undervisnings material och så vidare. De du som lärare dock kan påverka är, hur du lägger upp din undervisning och på vilket sätt du påverkar eleverna i klassrummet. Du har möjlighet att påverka gruppindelning, val av arbetsuppgifter, hur du använder de material som finns tillgängligt med mera. Den här studien handlar om användandet av nivågruppering i den praktiska delen av fordonsutbildningen och på vilket sätt det påverkar elevgruppen och den enskilde eleven. På vilket sätt skall läraren tänka när han grupperar elever med avseende på elevers inbördes kunskapsnivåer och möjligheter att tillgodogöra sig kunskap. Studien visar på de fördelar som nivågruppering ger för den enskilde eleven då varje elev får den utmaning och undervisning som är anpassad för den enskilde eleven, men även vilka svårigheter som kan kopplas samman med nivågruppering. Studiens empiriska grund bygger på en enkätundersökning med fordonslärare inom fyra fordonsprogram i norra Sverige.
7

Nivågruppering i matematik : vad tycker eleverna?

Andersson, Martin January 2008 (has links)
Sammanfattning Ett problem som alla lärare ställs inför är hur man ska anpassa undervisningen till varje elevs individuella behov. För att belysa denna fråga har jag valt att undersöka ett specifikt fall där en skola har valt att, under en begränsad tid, nivågruppera matematikundervisningen i åk 9. De deltagande eleverna har besvarat en enkät med frågor kring hur de ser på denna organisationsform. Resultatet av undersökningen visar att en stor majoritet av eleverna har en positiv inställning till nivågruppering i detta specifika fall. Eleverna är även positiva till att deras fortsatta undervisning ska bedrivas nivågrupperat. Nyckelord: Nivågruppering, Matematik.
8

Nivågruppering - En studie om lärares uppfattningar.

Nilsson, Elin, Ousbeck Bergsten, Jenny January 2013 (has links)
I denna studie kan du läsa om hur lärare i grundskolans yngre åldrar uppfattar nivågruppering och ser på den individualiserade undervisningen i skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundar sig på intervjuer med fyra lärare som är verksamma på två olika skolor. Två av dessa lärare är vana vid att använda sig av nivågruppering i undervisningen medan de andra två har valt att inte göra det. Uppsatsen inleds med en kortfattad begreppsförklaring, styrdokument och sammanställning av tidigare forskning kring nivågruppering i matematik. Vi presenterar resultatet av våra intervjuer som därefter diskuteras och ställs emot tidigare forskning. För att komma fram till resultatet har vi använt den fenomenografiska ansatsen som inspiration. Studiens resultat visar att lärarnas uppfattningar om nivågruppering skiljer sig åt beroende på om de själva arbetar aktivt med nivågruppering eller inte. De lärare som nivågrupperar sina elever kan se många fördelar med arbetssättet medan de som inte nivågrupperar främst framhåller de negativa effekterna.
9

Differentiering och motivation : En studie av hur lärare möter, utmanar och motiverar elever för lärande / Differentiation and motivation : A study of how teachers meet, challengeand motivate students for learning

Sveningsson Ekehage, John, Thulin, Jeff January 2014 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevers lärande, sett från ettlärarperspektiv, kan påverkas av differentiering. I första hand har vi kopplatdifferentieringens effekter till elevers motivation då denna i sin tur påverkar lärandet.Utöver detta har vi försökt att ta reda på vilka former av differentiering som används iskolan idag och hur lärare utmanar och motiverar elever i sitt lärande. För att lära ossmer om detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Fyra lärare intervjuades medhjälp av öppna frågor som de hade fått läsa i förväg. Resultatet visar att differentieringär svårt att undvika i vissa ämnen då det kan vara stor spridning på eleverna, särskilt ide tidiga åren. Elevers självkänsla kan påverkas negativt om de placeras i en svagaregrupp, men då är det upp till pedagogen att vända den känslan. Det är dock vanligastmed gruppindelning då elevernas läsförmåga ska tränas, för att det på så vis blir mindreutmärkande för de svaga läsarna. Den vanligaste formen av differentiering ärindividanpassat arbetsmaterial. Pedagogen har då en gemensam genomgång med allaelever för att sedan låta dem arbeta med uppgifter på just sina nivåer. Vi ställer ossfrågan om differentiering i skolan kan vara vägen till bättre resultat. Då det är elevernaslärande, och den framtid de står inför, som det ska tas hänsyn till vill vi att man ser överalla tänkbara alternativ för att de ska kunna nå så långt som möjligt i sinkunskapsutveckling
10

Nivågrupperingens effekter på undervisningen av svenska gymnasieelever i matematiken : En litteraturstudie / The Effect of Ability Grouping on the Teaching of Mathematics in Swedish Upper Secondary School : A Literature Study

Lindström, Edvin January 2014 (has links)
Denna studie är en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivågruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbättra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. Forskningen visar att nivågruppering bör göras i enstaka ämnen eller vid enstaka tillfällen och inte i permanenta klasser, vidare att det är svårt att dra tydliga slutsatser om effekterna på elevers resultat. Forskningen jag sett till är svår att jämföra då de är genomförda på olika sättt och just effekterna av nivågruppering är svåra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivågrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivågrupperingen är en odemokratisk indelning.

Page generated in 0.0803 seconds