Sammanfattning Tänk dig att du står som yrkeslärare och ska planera och fördela arbetsuppgifter till dina elever i en verkstad. Vilka val skall du göra för att uppnå den optimala studiemiljön för dina elever med avseende på gruppering och val av arbetsuppgifter? Som lärare har du vissa ramfaktorer som du knappas kan råda över då du skall genomföra din undervisning i din klass. Dessa faktorer kan härledas till möjligheter att förändra ekonomiska ramar, lokaler, tillgång på undervisnings material och så vidare. De du som lärare dock kan påverka är, hur du lägger upp din undervisning och på vilket sätt du påverkar eleverna i klassrummet. Du har möjlighet att påverka gruppindelning, val av arbetsuppgifter, hur du använder de material som finns tillgängligt med mera. Den här studien handlar om användandet av nivågruppering i den praktiska delen av fordonsutbildningen och på vilket sätt det påverkar elevgruppen och den enskilde eleven. På vilket sätt skall läraren tänka när han grupperar elever med avseende på elevers inbördes kunskapsnivåer och möjligheter att tillgodogöra sig kunskap. Studien visar på de fördelar som nivågruppering ger för den enskilde eleven då varje elev får den utmaning och undervisning som är anpassad för den enskilde eleven, men även vilka svårigheter som kan kopplas samman med nivågruppering. Studiens empiriska grund bygger på en enkätundersökning med fordonslärare inom fyra fordonsprogram i norra Sverige.

This essay discusses the subjective observations and opinions on the Swedish concept of stegintegrering, a form of mixed grade education in the subject modern languages at upper secondary level. I interviewed two headmasters, four teachers and conducted an online survey with 39 pupils in order to find out what effects the concept of stegintegrering has on teaching and learning from a teacher and pupil perspective. Due to the extent of this essay no general conclusions can be made but certain connections could be found. For once there was a connection between group size and the possibility of teaching each group separately during one lesson per week and the attitude of the concerned teachers and pupils towards stegintegrering. While both headmasters and teachers claimed that the cooperation between pupils across all levels was the main purpose of stegintegrering as it helps their learning and understanding, my study showed that many pupils did not really want to cooperate and that teachers often find it hard to construct tasks that stimulate every group. None of the teachers that were interviewed for this essay went to a teacher’s training that focused on stegintegrering, which could be a reason for the result mentioned last.

To categorise people is by society viewed as a basic cognitive process. The process is described to occur frequently. The purpose of this study was to investigate teachers experience and views concerning the categorization "we and them", and its relationship to the education of religion. The study aims to explore how the categorisation is expressed and valued. The study also aims to investigate the relationship between the teaching and the student groups heterogeneity/homogeneity, but also the relationship between the categorisation and the teaching. The data was conducted true semi-structured interviews with experienced teachers. The results of the study showed that "we and them" exist in the education of religion. The results of the study did not show an unambiguous perception of how the categorisation is expressed and viewed. The result also showed that the heterogeneity, alternatively homogeneity, of the student groups affects the education. The result also showed that the categorisation is affected by the heterogeneity or homogeneity, of the student groups. / Att kategorisera människor betraktas i den samtida kontexten som en av människans grundläggande kognitiva processer. Kategoriseringen och därmed indelning av människor är en ständigt pågående process. Syftet med denna studie är där av att undersöka i vilken utsträckning kategoriseringen av ett "vi" tillika ett "dom" är påtaglig i dagens religionsundervisning. Studien ämnar att undersöka religionslärares erfarenheter och åsikter kring en eventuell kategorisering av "vi och dom " i religionsundervisningen. Studien syftar till att undersöka hur en eventuell kategorisering av "vi och dom" yttrar sig och hur kategoriseringen värderas. Tillika syftar studien till att undersöka hur religionsundervisningen påverkas om elevgruppen är heterogen alternativt homogen, samt vilken betydelse heterogena-/homogena elevgrupper spelar för den eventuella kategoriseringen. Empirin erhölls genom semistrukturerade intervjuer med erfarna religionslärare. Studiens resultat visade att kategoriseringen "vi och dom" existerar i religionsundervisningen. Resultatet visade inte på någon entydig uppfattning rörande hur kategoriseringen yttrar sig tillika värderas. Vidare visade resultatet att religionsundervisningen påverkas utifrån elevgruppens heterogenitet alternativt homogenitet. Resultatet visade tillika att kategoriseringen "vi och dom" yttrar sig på olika vis, beroende på om religionsundervisningen bedrivs i en heterogen- eller en homogen elevgrupp.

Vår studie handlar om elever med ADHD i fritidshemmet, utifrån pedagogers uppfattningar. Syftet med studien var att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen ADHD. Vi gjorde en kvalitativ studie med semistukturerade intervjuer som metod. Intervjuer genomfördes med nio pedagoger på sju fritidshem i landet. Det empiriska materialet analyserades och tolkades och utgjorde sedan vårt resultat. Resultatet visade att pedagogerna uppfattade att det fanns begränsningar i fritidshemmets verksamhet. Lokaler upplevdes bristfälliga, stora elevgrupper i kombination med låg personaltäthet innebar svårigheter att bedriva en bra verksamhet. Anpassningar för elever med ADHD, var beroende av hur stora svårigheter eleverna hade. Pedagogerna hade förståelse för elevernas svårigheter. Men studien visade att pedagoger ansåg att de inte kunde förbättra verksamheten i fritidshemmet på grund av de begränsningar som fanns. Några pedagoger försökte trots allt att förbättra situationen för eleverna med ADHD, utifrån de möjligheter som fanns till förfogande. I fråga om resursperson för en elev så uttryckte pedagogerna att de ofta fick ansvara för elever med ADHD i fritidshemmet. Trots att eleven under skoltiden hade en egen resursperson. Analysen visade att pedagogerna ansåg att rektor prioriterade stöd till skolans verksamhet framför fritidshemmets verksamhet. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

InledningInvandringen från hela världen till Sverige har ökat under de senast åren, och idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle (SCB, 2018). Enligt Statistikdatabasen (2018) har nästan 20 % av Sveriges befolkning en mångkulturell bakgrund. Dessa 20 % kommer från mer än 200 länder. Detta ställer nya krav på de svenska skolorna, för att ta emot eleverna som kommer från olika kulturer och språkbakgrund.De flerspråkiga eleverna i den svenska skolan har möjligheter och rättigheter till modersmålsundervisningen. Skolverket (2011) betonar betydelsen av modersmålet för elevernas språkutveckling och lärande inom olika områden. Skolverket (2011) nämner särskilt elever som har kunskap och förmågor inom sitt modersmål. Modersmålet blir också ett viktigt redskap för inlärning hos nyanlända elever, samt ökar integrationen och ger eleverna den tryggheten och jämlikheten som behövs inom skolatmosfären (Paulin, 1993).Modersmålsundervisningen har blivit en aktuell fråga de senaste åren på grund av ett ökande antal elever som deltar i modersmålsundervisning. De elever som idag finns på modersmålslektionerna är både elever som har flyttat till Sverige och elever som är födda i Sverige och talar sitt modersmål hemma. Statistiken för modersmålsenheten i X kommun i södra Sverige visar att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning har ökat kraftigt i den svenska skolan de senaste sex åren. Statistiken visar också att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning i grundskolan i denna kommun har ökat från 1916 elever för läsåret 2012/2013, till 2574 elever läsåret 2017/2018. Det innebär en ökning med 34 %.Studien grundar sig på våra erfarenheter som modersmålslärare och fokuserar på vad modersmålsläraren anser vara det viktigaste för att genomföra modersmålsundervisning på bättre sätt. Vi är ambulerade lärare som åker mellan skolor för att undervisa eleverna i modersmål. I de elevgrupperna som deltar i modersmålsundervisning finns det stora skillnader och variationer när det gäller modersmålsspråkliga kunskaper enligt våra erfarenheter. Utifrån relevanta erfarenheter om hur modersmålsundervisningen organiseras och vilken status både ämnet och modersmålslärarna har i skolan har tankar väckts att undersöka de befintliga möjligheterna och hindren för modersmålsundervisningens utveckling.

<p>Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet. Det förkom även negativa attityder gentemot att studera medan det var eftersträvansvärt att få bra betyg. För att stärka den egna gruppgemenskapen förekom även en polarisering gentemot andra grupper. Diskussionen berörde följande aspekter: Hegemonisk maskulinitet och hierarkier, krav och förväntningar på killar och avvikande beteende, aversionen mot att studera, differentieringen gentemot andra och lärarnas arbete med maskulinitet och åtgärder mot negativa uttryck</p>

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet. Det förkom även negativa attityder gentemot att studera medan det var eftersträvansvärt att få bra betyg. För att stärka den egna gruppgemenskapen förekom även en polarisering gentemot andra grupper. Diskussionen berörde följande aspekter: Hegemonisk maskulinitet och hierarkier, krav och förväntningar på killar och avvikande beteende, aversionen mot att studera, differentieringen gentemot andra och lärarnas arbete med maskulinitet och åtgärder mot negativa uttryck

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidslärare ser på stora elevgrupper och vilka eventuella problem respektive möjligheter som kommer med dessa, samt hur fritidslärare förhåller sig till de stora elevgrupperna för att få eleverna att känna sig delaktiga i verksamheten. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar finns det med stora elevgrupper? och Hur arbetar fritidslärarna för att inkludera eleverna i gruppen?. Studien utgick från semistrukturerade intervjuer där åtta fritidslärare från tre olika skolor i två olika kommuner intervjuades. Resultatet visade att det fanns fler utmaningar än möjligheter med stora elevgrupper, bland annat menade fritidslärarna att det var svårt att hinna med alla elever när elevgrupperna var stora. Däremot hade eleverna större möjligheter att hitta en kompis som de kände att de hörde ihop med. Resultatet visade även att stora elevgrupper bidrog till en mer styrd och planerad verksamhet vilket fritidslärarna menade var positivt för arbetet med att inkludera alla elever. Studiens resultat analyserades sedan utifrån ramfaktorteorin för att se hur de olika faktorerna påverkar verksamheten. Studiens slutsats blev att stora elevgrupper innebar fler negativa aspekter än positiva, samt att det fanns tydliga strukturer för det inkluderande arbetet.

Sammanfattning/AbstractÖrtqvist, Susanne (2019). Intensivundervisning i matematik i mindre elevgrupper. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att studien ska bidra med ytterligare perspektiv avseende begreppet intensivundervisning i matematik, och på så sätt öppna upp för en alternativ intensivundervisning i mindre grupper. Då intensivundervisningen är avsedd att genomföras i de tidiga skolåren blir insatsen förebyggande, istället för åtgärdande.Syfte och frågeställningarSyftet med denna interventionsstudie är att undersöka hur intensivundervisning med färdighetsträning i mindre grupper inverkar på elevens utveckling och automatisering av addition och subtraktion i talområdet 0-20. De preciserade frågeställningarna är:Vilken utveckling av ett antal elevers automatisering av subtraktion och addition i talområdet 0-20 sker under intensivundervisningsperioden?Hur står sig i sådana fall denna utveckling efter en månad för dessa elever?TeoriDå studien fokuserar på elevernas kunskapsutveckling i ett gruppsammanhang har det sociokulturella perspektivet valts som den övergripande teoretiska utgångspunkten, eftersom kunskap sett ur detta perspektiv konstrueras i en social kontext. Särskilt fokus har legat på den proximala utvecklingszonen.MetodFör att kunna ge en mer fullständig bild av undersökningen än vad en enda metod gör, har metodtriangulering tillämpats. En kvantitativ ansats, i form av en kvasiexperimentell design med jämförande siffror, används. Men även den kvalitativa ansatsen används, genom att siffrorna analyseras kvalitativt, och sätts i ett sammanhang utifrån noteringar, frågeformulär, strukturerade samtal och intervjuer.ResultatInterventionen gav positiva effekter på elevernas automatisering av addition och subtraktion inom talområdet 0-20. Undersökningsgruppens resultat förbättrades tre gånger mer under intensivundervisningsperioden än vad kontrollgruppens resultat gjorde under samma tidsperiod. Genomsnittsresultatet för undersökningsgruppen som helhet stod sig även en månad efter intensivundervisningens slut, även om gruppens positiva utveckling i förhållande till kontrollgruppens inte längre fortsatte. Specialpedagogiska implikationerStudien visar på ett alternativ till individuell, och åtgärdande, intensivundervisning i matematik i de tidigare skolåren. Tidiga och strukturerade insatser i mindre grupper verkar förebyggande mot missuppfattningar i matematiken och underlättar för eleverna i framtida matematikundervisning. Insatserna är möjliga att genomföra inom ramen för extra anpassningar, och tillvaratar de specialpedagogiska resurserna på ett effektivare sätt.NyckelordAutomatisering, intensivundervisning, interventionsstudie, matematik, elevgrupper.

Syftet med den här studien har varit att undersöka de praktiska svårigheterna som modersmålslärare möter i sin undervisning i grundskolan och gymnasiet när det gäller undervisning i modersmålet arabiska. I studien har jag utgått från följande frågeställningar: 1. Vilka utmaningar möter arabiska modersmålslärare i sin undervisning? 2. Hur kan modersmålsundervisningen utvecklas utifrån modersmålslärares perspektiv och erfarenhet? För att kunna besvara frågeställningarna har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex deltagare. De sex deltagarna arbetar som modersmålslärare i arabiska i olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet visar att modersmålslärare i arabiska möter en rad praktiska svårigheter där de bland annat nämner att de har brist på undervisningsmaterial som kan vara nödvändigt och nyttigt i undervisningsprocessen och att tillgången till digitala hjälpmedel är bristfällig. De beskriver också att modersmålslektionerna oftast börjar efter skoldagen och att elevgrupperna ofta är heterogena, vilket skapar ett problem i inlärningsprocessen. Alla dessa hinder påverkar elevernas utveckling och lärande negativt. De intervjuade lärarna har gett några förslag på hur situationen kan förbättras där de exempelvis föreslår att skolan ska erbjuda bättre lämpadeundervisningslokaler och att eleverna ska ges möjlighet att använda sina datorer under modersmålslektionerna. Om dessa två aspekter skulle uppfyllas hade lärarnas situation förbättrats avsevärt.