Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem upplever att arbeta med elevgrupper i olika storlekar i fritidshemsverksamheten. Studien är inspirerad av det fenomenologiska perspektivet, det vill säga tillvägagångssättet tar sin utgångspunkt i individens upplevelser samt personliga erfarenheter. Undersökningen är baserad på kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i fritidshem. Studiens resultat visar att fritidslärarna upplever att arbete med elevgruppens olika storlekar utgör både hinder och möjligheter. Fritidslärarna upplever att elevgruppens storlek inte är det enda som har betydelse för deras möjlighet att utföra sitt arbete, utan att det är en av flera faktorer som har betydelse. Det som nämns är bland annat planering, genomförande, lokaler, personaltäthet, övervakning och kontroll samt relationer. Studiens resultat analyseras utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och följs upp av en diskussionsdel med koppling till tidigare forskning samt styrdokument.

I mitt examensarbete undersöker jag möjligheter och utmaningar som modersmålslärare upplever under modersmålsundervisningen, samt vilka uppfattningar ämneslärare har om modersmålsundervisning som ett verktyg för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen. Uppsatsen belyser vikten av att elever med ett annat modersmål än svenska lär sig sitt modersmål och hur det påverkan deras skolframgång och kunskapsutveckling i andra ämnen.Jag har använt en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse, genom intervjuer med modersmålslärare och ämneslärare om deras syn på modersmålsundervisning. Undersökningen omfattade sex modersmålslärare och sex ämneslärare på grundskola från årskurs 7–9 i två olika kommuner. Modersmålslärarna beskrev de möjligheter och utmaningar de ser i modersmålsundervisningen, medan ämneslärarna förklarade hur modersmålsundervisningen påverkar elevernas kunskap i andra ämnen. Resultaten visade att det finns viktiga utmaningar för modersmålslärarna inom undervisningen, som t.ex. för kort lektionstid, lektionstider efter skoltid när eleverna är trötta, bristande läromedel, bristande samarbete med andra lärare och brister i elevernas gruppindelning och undervisningslokaler. Det behövs vissa handlingar för att utveckla modersmålsundervisningen, till exempel att ordna modersmålsundervisning under den ordinarie skoltiden så mycket som möjligt och förbättra lektionslokalerna för att kunna använda digitala verktyg. Slutsatsen är att modersmålsundervisningen bör få mer tid och integreras i den ordinarie skolverksamheten. Det är viktigt att skolan uppmärksammar tvåspråkiga elevers kunskap och språkutveckling för att stärka dem. Modersmålsundervisningen är nödvändig för många elever som har svårt att lära sig svenska, särskilt nyanlända elever som har studiehandledning på sitt modersmål.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur svenska lärare inom Idrott och Hälsa upplever hantering av elevgrupper, samt vilka metoder lärarna använder för att skapa en hållbar undervisningsmiljö i högstadiet och gymnasiet. Studiens frågeställningar är följande: Vilka utmaningar möter lärare med elevgrupper som stör undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera dessa utmaningar i undervisningen?   Metod Genom ett subjektivt urval hittades sju erfarna lärare inom gymnasie- och grundskolenivå som deltog i undersökningen. Lärarna blev intervjuade om hantering av elevgrupper med hjälp av en semi-strukturerad intervjuguide. En innehållsanalys användes för att bearbeta empirin. Med hjälp av teoretiska ramverket ‘ecological perspective’ strukturerades resultatet i tre huvudområden: Instructional task, Managerial task och Student Social task system. Resultat De teman som presenteras utifrån första frågeställningen är: Störande moment, Konflikter och Lärarens erfarenhet. Dessa aspekter var kopplade till vilka utmaningar lärare möter med elevgrupper. De teman som presenteras utifrån andra frågeställningen är: Tydlighet, Meningsfullhet, Regler, Gränser, Konsekvenser, Lågaffektivt bemötande, Åldersskillnader, Lärarens inställning, Relationer, Trygghet, Elevsamtal och Kollegialt samarbete. Dessa aspekter var kopplade till vilka strategier lärare använder för hantering av elevgrupper. Studien visar att många lärare upplever beteendeproblem i undervisning och presenterar många olika strategier för att hantera dessa. Alla deltagare upplever att skapa relationer med eleverna är en av de viktigaste strategierna för effektiv hantering av elevgrupper.   Slutsats Studien belyser kunskapen om vilka utmaningar lärare kan uppleva i undervisningen, samt strategier för att hantera dessa utmaningar. Både lärare och lärarstudenter kan få användning av ytterligare kunskap om hantering av elevgrupper och mer möjligheter för utbildning är nödvändigt inom detta område. / Abstract Aim: The aim of this study is to investigate how teachers in Physical Education experience classroom management and what methods teachers use to create a sustainable class environment. Specifically, we want to identify the challenges teachers experience with students in class and the classroom management strategies they use in Physical Education.  Two research questions guide the overall investigation:  What challenges do teachers face with students in classroom management?  What strategies do teachers use with students in classroom management?    Method: Using purposive sampling, seven experienced Physical Education teachers working with high school or junior level classes participated in the investigation. The teachers were interviewed on the topic of classroom management with the help of semi-structured interview guides. The data were content analyzed. A theoretical framework ‘ecological perspective’ structured the results in three areas: Instructional task, Managerial task and Student Social task system.   Result: The themes that were discussed in the first research question were: Disturbing situations, Conflicts and Teachers experiences. These aspects were connected to the challenges that teachers face with students in classroom management. The themes that were discussed in the second research question were: Clarity, Meaningfulness, Rules, Limits, Consequences, Low-affective approach, Year-differences, Teachers attitude, Relationships, Safety, Student communication and Collegial cooperation. These aspects were connected to the strategies that teachers use with students in classroom management. The result is that many teachers experience many challenges and present different strategies within classroom management. All the participants in the study agreed about creating relationships with students is one of the most important strategy for effective classroom management.   Conclusion: The study highlights points regarding the challenges that teachers can experience in teaching, as well as the strategies they use for managing these challenges. Both teachers and pre-teachers may benefit from further knowledge in the area of classroom management and more opportunities for professional education in this area is needed.

AI has been a rapidly developing field in recent years. Among its many applications, utilizing it for education is one of them. AI for education is an expanding field with large potential for the future, that is already starting to see implementation today, and demonstrates the capacity for far more in the future. Simultaneously there has been a shortage of teachers in schools, who also often are required to manage large groups of students. This has been leading to additional workload for teachers, resulting in stress or needing to do additional work outside of working hours. Furthermore, it also negatively impacts the learning experience of the students, who will not have the opportunity to receive the support and guidance that they would require for the most optimal learning and growth to occur. The intersection between the developments in AI for education and the problems regarding large student groups that educators are facing, is that the former could potentially address the latter. AI can provide more sophisticated guidance and support for students, in a way that can to an extent emulate what an educator does. In this study, a mix of literature review and interview studies is used to further explore the extent to which AI as a digital aid can address the problems educators face in regard to large student groups.