Abstract In this study the native language teachers' experiences in focus, regarding formativeassessment methods and conditions for formative assessment in teaching. The study had aqualitative approach. The sample consisted of four teachers interviewed. The interviewswere semi-structured and the questions were asked using an interview guide andsupplementary questions. The experiences that the teachers expressed about a greater clarityon goals and overall picture of students' development. Formative assessment also affectedthe planning of teaching when it gave structure. Increased quality and motivation werehighlighted as positive effects of formative assessment, while adapting to different studentsin the group could be a challenge. Native language teachers felt that the application ofdifferent strategies and techniques in teaching helped them in the interaction with thestudents. When the terms of the conditions for the use of formative assessment in teaching experienced native language teachers to aspects such as time, collegial cooperation, students' ability to adapt to the new way of working and different levels of knowledge of pupils, played the role. Many of these assumptions are consistent with previous research on formative assessment. The interviews took off native language teachers in the future conditions more specifically has to do with the subject mother tongue, such as the time available for the subject, the placement after school, volunteerism, teaching facilities and group size. / <p>2016-11-29</p>

No description available.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på intervjuer med 12 modersmålslärare i sex språk, somaliska, arabiska, tigrinja, ryska, tjeckiska, och kurdiska från åtta olika kommuner i Sverige. Anledning till att jag valde kvalitativa intervjuer är för att få kunskap om modersmålslärarnas kompetens och erfarenhet i bedömning och betygssättning efter införandet av den nya kursplanen lgr11. Bearbetning av datainsamlingen visar att det är flera faktorer som spelar in och påverkar resultatet när modersmålslärare följer den nya kursplanens kunskapskrav för betygssättning. Exempel på det är antal lektioner i modersmålsundervisning i veckan, stora kunskapsklyftor mellan nyanlända elever och de elever som är uppväxta i Sverige, modersmålslärarnas självständiga arbete i bedömning och betygssättning, deras bedömningskompetens som behöver utvecklas kollegialt för att öka likvärdigheten i bedömningen och att det saknas utvärderingar och uppföljningar i ämnet modersmål som påverkar bedömningens reliabilitet och validitet.

No description available.

Mitt arbete har som syfte att undersöka vilka metoder och hjälpmedel, som nybörjarelever på Sfi använder sig av. Jag har också undersökt vilka faktorer som försvårar elevernas språkinlärning. I detta examensarbete har jag intervjuat tretton elever och sex lärare på två olika Sfi-skolor.Resultatet av denna undersökning visar att majoriteten av eleverna anser att en tillgång till modersmålslärare skulle kunna främja deras språkutveckling. Samtliga lärare tycker att läs-och skrivinlärningen skulle bli mer effektiv om den skedde på modersmålet, i synnerhet på de lägre nivåerna. Synen på Sfi-bonusen är mest negativ hos lärarna, ungefär hälften av eleverna anser inte att det är pengar som styr deras motivation till snabb inlärning. Lärare och elever ger samma bild av vad som försvårar språkinlärningen ex. familjesituation och ekonomiska problem.

<p>Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmålslärare och elever upplever modersmålsundervisningen i den stad där vi valt att göra vår undersökning. Metoden som användes var intervjuer med tio elever och två lärare inom modersmålsundervisningen. Definieringen av modersmål var enligt lärarna språket man talar hemma. Modersmålslärarna upplevde sin arbetssituation som positiv. Modersmålslärarna och deras elever var överens om att det inte fanns några nackdelar med modersmålsundervisningen. Däremot såg informanterna flera fördelar med undervisningen, bland annat visar det att den stärker eleverna språkligt. Resultaten visar att i skolorna där undersökningen gjordes fungerade modersmålsundervisningen bättre än förväntat efter att ha läst olika litteratur. Slutsatsen är att modersmålslärarna, eleverna och deras föräldrar är till största delen nöjda med modersmålsundervisningen.</p>

Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmålslärare och elever upplever modersmålsundervisningen i den stad där vi valt att göra vår undersökning. Metoden som användes var intervjuer med tio elever och två lärare inom modersmålsundervisningen. Definieringen av modersmål var enligt lärarna språket man talar hemma. Modersmålslärarna upplevde sin arbetssituation som positiv. Modersmålslärarna och deras elever var överens om att det inte fanns några nackdelar med modersmålsundervisningen. Däremot såg informanterna flera fördelar med undervisningen, bland annat visar det att den stärker eleverna språkligt. Resultaten visar att i skolorna där undersökningen gjordes fungerade modersmålsundervisningen bättre än förväntat efter att ha läst olika litteratur. Slutsatsen är att modersmålslärarna, eleverna och deras föräldrar är till största delen nöjda med modersmålsundervisningen.

Studiens syfte är att bygga vidare på den kunskap och förståelse som redan finns om modersmålslärarnas arbetssituation, om hur modersmålslärare ser på sin arbetssituation och hur den påverkar deras elever. Jag ville lyfta fram de olika problem som många modersmålslärare ofta upplever. Hur deras arbetssituation ser ut när det gäller de praktiska förutsättningarna för arbetet och deras ställning i skolan. Hur påverkar allt detta deras arbete, deras elever och deras undervisning? Jag har valt att använda kvalitativa intervjuer. Respondenterna är modersmålslärare. Bland de uppgifter som modersmålslärare har är modersmålsundervisning, kulturförmedling, stöd i identitetsskapandet och ibland tolkning. Arbetssituationen består av modersmålsundervisning som ofta är förlagd utanför skoltid med ibland trötta eller omotiverade elever. Tjänster är ambulerande och kan fördela sig på flera skolor med organisatoriska svårigheter som konsekvens. Möjligheten att samverka med andra lärare i skolan är i praktiken liten och bara de som har studiehandledning i sina tjänster har denna samverkan. Det är också dessa modersmålslärare som uttrycker sig lite positivt om sin arbetssituation.

Sammanfattning   Studiens syfte har varit att belysa och öka kunskapen om  hur modersmålslärare i amhariska språket ser på möjligheter och begränsningar kring modersmålsundervisning i den svenska skolan. Metoden som används är kvalitativ i form av intervjuer och jag har intervjuat fyra modersmålslärare i amhariska språket. Utifrån mitt intervjumaterial har jag analyserat innehållet utifrån ett kulturhistoriskt- sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på att modersmålundervisningen har svårigheter med tid och elevgruppens sammansättning. Det innebär att undervisningstiden är olämplig och begränsad och att elevgruppen är heterogena elevgrupper både i ålder och även kunskapsmässigt, vilket gör undervisningen svårare. Trots att det finns begränsningar i undervisningen, ger den möjligheter  till elevers språk- och identitetsutveckling genom att använda varierade metoder och material i undervisningen. Modersmålsundervisningen behöver förbättras när det gäller tidsproblem och heterogena elevgrupper för att eleverna ska få bättre möjligheter till att utveckla sitt modersmål och sin identitet och därmed även uppnå bättre skolresultat.

För att man ska kunna undervisa elever som inte har svenska som sitt modersmål är det önskvärt att det finns en samverkan mellan modersmålslärare och lärare. Samverkan kan bland annat gå ut på att anpassa undervisningen så att eleven lär sitt andraspråk på bästa sätt. Därmed bör elevens behov och förkunskaper kartläggas men samtidigt också bli erbjuden modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för sitt fortsatta lärande. Syftet med denna studie är att redovisa för modersmålslärares uppfattning om samverkan och modersmålsundervisning. För att samla ihop data till vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom ett snöbollsurval intervjuat åtta modersmålslärare. Utifrån de intervjuer vi har haft har vi sett ett behov där modersmålslärarens yrkesroll bör omdefinieras men samtidigt också tas på allvar. När det kommer till samverkan visade det sig att informanterna uppfattade det som ensidigt. Där modersmålsläraren är den partnern som tar mer del av den omfattande helheten gällande elevens behov och lärande än klassläraren.