Studiehandledning är en viktig del av modersmålslärares arbete. Genom studiehandledning på modersmålet, kan andraspråkselever få hjälp i ett eller flera skolämnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien är dels att undersöka vad klasslärare/ämneslärare, modersmålslärare och elever har för uppfattning om studiehandledning i ämnet matematik för andraspråkselever. Dels är det att undersöka hur samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare ser ut. I undersökningen används kvalitativa intervjuer med sju lärare och fyra elever. Resultatet visar att studiehandledningen anses som mycket viktig av lärarna. De tycker att andraspråkselever behöver både modersmålet och svenskan. De flesta eleverna tycker att matematiken är ett svårt ämne men med modersmålslärarens hjälp i både översättning och förklaring av matematiska uppgifter, underlättar det ämnet för dem. Trots att samarbetet mellan klasslärarna och modersmålslärarna fungerar dåligt, tycker alla att det är viktigt med ett bra samarbete.

Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen?Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228).Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter eleverna har i förberedelseklasser och vad förberedelseklasslärarna anser om matematikundervisningen i förberedelseklassen. Dessutom skall modersmålslärarens roll i matematikundervisningen belysas. Jag har valt enkätundersökning med elever och förberedelseklasslärare samt intervjuer med modersmålslärare som metod. Resultaten pekar på att förberedelseklasseleverna har problem med det svenska språket, samt att modersmålslärarna spelar stor roll för undervisningen. Eleverna i förberedelseklasserna kan klara av matematikundervisningen trots en dålig bas i det svenska språket. Detta görs med genom en tvåspråkig undervisning med hjälp av både förberedelseklassläraren och modersmålsläraren. Modersmålsläraren kan förmedla matematikundervisningen på ett sätt som är enklare för de nyanlända eleverna att ta till sig.

Målet med vårt arbete är att belysa hur modersmålslärare hanterar undervisning omursprungslandets historia och jämför detta med svenska förhållanden. Med utgångspunkt fråndetta har vi undersökt hur modersmålsundervisningen kan stärka elevers identitet och därmedhistoriemedvetandet. Vi kommer därmed att lyfta fram begreppen modersmålsundervisning,identitet och historiemedvetande. För att uppnå bästa möjliga resultat har vi genomfört enkvalitativ intervjuundersökning med olika modersmålslärare. Vi har dessutom gjort enenkätundersökning bland eleverna på skolorna vi har haft vår verksamhetsförlagda tid. Avresultatet fick vi fram att modersmålsundervisningen kan ge elever bättre förutsättningar attkunna stärka sin identitet. Detta genom att tillägna sig kunskaper om ursprungslandetshistoria, kulturer, traditioner och samhällsliv. / The main purpose with our essay is to illustrate how teachers in mother tongue educationhandle history of the country of origin and comparisons to Swedish conditions. Starting fromthis we will explore how mother tongue education strengthens students´ identities and withthat their historical consciousness. We will discuss concepts like mother tongue education,identity and historical consciousness. To achieve highest possible results we carried out aqualitative interview research with different teachers of mother tongue education. In additionto this we made a questionnaire research among the students at the schools were we had ourpractical teacher’s education. In the result we illustrated that mother tongue education couldprovide the students with better conditions to strengthen their identity. This by acquiringknowledge about their country of origin’s history, culture, tradition and the social life.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är att även undersöka hur pedagoger anpassar sin undervisning samt läromedel utifrån andraspråkselevers förutsättningar och behov. I vårt arbete kommer du att få läsa om hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Vi har utfört intervjuerna i en mångkulturell skola och riktat oss in åt elever som har olika nationaliteter med olika modersmål. Du kommer att ta del av fem intervjuer: – Två intervjuer med två grundskolelärare som arbetar parallellt med varandra.– En intervju med en elevassistent. – Två intervjuer med två modersmålslärare. Våra frågeställningar är:•Hur arbetar pedagoger med andraspråkselevers språkutveckling?•Hur anpassar pedagoger valet av läromedel till andraspråkselever?Resultatet visar att klasslärarna arbetar parallellt och delar kunskaper med varandra. De upplever att dem är stöd för varandra, men för att arbeta vidare med andraspråkselever så krävs det mer stöd av modersmålslärarna. Alla de intervjuade pedagogerna tyckte att samarbete med varandra gynnar elevers språkutveckling. De menar att de behöver resurser för detta.

Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka modersmålets betydelse för NO-undervisningen. Jag har tittat närmare på vilken roll modersmålsundervisningen har vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp. Det togs även upp hur lärarna betraktar modersmålsundervisningen samt hur man som pedagog kan underlätta inlärningen för invandrarbarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på en skola i södra Sverige där 65 procent av eleverna har en annan bakgrund. Denna del redovisade jag i min resultatdel. Genom litteratur kom jag i kontakt med teorier rörande mina frågeställningar och dessa samlades i min litteraturgenomgång. I arbetet framkom de svar som jag eftersökte. / The significance of mother tongue in the science teaching

I detta examensarbete undersöks synen på litteracitetsundervisning ur ett resursperspektiv hos lärarna på studieväg 1, inom utbildningsformen svenska för invandrare. Syftet med studien är att öka förståelse och sprida kunskap om hur en litteracitetsundervisning kan tillämpas på studieväg 1, på SFI. Studien har en kvalitativ forskningsinriktning där sex intervjuer genomförts med sex verksamma lärare.En litteracitetsundervisning ur ett resursperspektiv har sin utgångspunkt i elevernas olika resurser som kopplas samman med deras arbete inom olika litteracitetspraktiker. Undervisning bygger på vardagsnära och autentiskt material med en syn på elevernas olika kunskaper, erfarenheter och språk som goda verktyg i en litteracitetsutveckling. Undervisningen kräver en lärare med rätt kompetens och med ett stort engagemang som är följsam sin elevgrupp.Studien har en vidsträckt syn på litteracitet vilket innebär att litteracitet innefattar något mer än att bara kunna läsa och skriva i ett formellt skolsammanhang. I begreppet ingår även muntligt språk, tolkning av bilder, logotyper, symboler av olika slag, multimodala textbudskap eller visuella texter samt hantering av digitala medier och baskunskaper i matematik.Resultaten visar att det är viktigt att göra en noga kartläggning av elevernas resurser i form av tidigare språkliga erfarenheter och kunskaper. Studiens deltagare lyfter även fram ett vuxenperspektiv och vardagsnära material som är aktuellt för eleverna, som två fundament i en grundläggande litteracitetsundervisning.Nyckelord: Kartläggning, litteracitet, litteracitetsundervisning, modersmålslärare som resurs, resursperspektiv, SFI.

The thesis covers the subject about challenges in the multilingual classroom. How the pupils' education works in regards to the teachers’ perspective is the focus for this thesis. The purpose of the thesis is to examine how four primary school teachers view the teaching in the multilingual classroom. The thesis has a qualitative research approach where the method choice is semi-structured interviews with the primary teachers. Four interviews where conducted with primary teachers with proper and relevant education for the selected grade.   The data were analysed by a qualitative content-analysis. The different title in the background section constitutes this thesis theme. The theoretical frame of the thesis is the sociocultural perspective with focus on Vygotskijs theory about teaching. This study builds upon the perspective that teaching is an interaction between people and that the language is seen as a tool to gain knowledge.  The result of the thesis shows that the multilingual classroom increases the awareness of the primary teachers concerning clear instructions and explaining the tasks in different ways. The primary teacher treats every individual in the classroom from his or her former experience, knowledge and language. Furthermore the thesis shows the importance of a good relation with the native language teacher. A good cooperation with the native language teacher increases the language development for the multilingual pupils. For example using the same books but in different languages showed better language development. The result of the thesis also shows that a cooperation between the home and the multilingual pupils' guardians do not differ from the cooperation with other guardians, but it shows in this thesis the importance of having a regularly and mutual cooperation. / Studien behandlar ämnet det flerspråkiga klassrummet. Hur elevernas undervisning fungerar utifrån lärarens perspektiv är fokus i denna studie. Syftet med studien är att undersöka hur fyra grundlärare i förskoleklass till årskurs tre ser på lärandet i det flerspråkiga klassrummet. Studien har en kvalitativ forskningsansats där metodvalet är semistrukturerade intervjuer av grundlärare i de aktuella årskurserna. Fyra intervjuer genomfördes med grundlärare med behörighet i förskoleklassen till årskurs tre. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. De olika rubrikerna i bakgrunden utgör denna studies teman. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Vygotskijs teori om lärande. Denna studie bygger på perspektivet att lärandet sker i samspel med andra samt att språket betraktas som ett redskap för att tillägna sig kunskap.  Resultatet visar att grundlärare anser att flerspråkiga elever i klassrummet ökar deras medvetenhet om att vara tydliga med instruktioner och förklaringar på olika sätt. Grundlärarna bemöter varje individ i klassrummet utifrån dess tidigare erfarenheter, kunskapsnivå och språk. Vidare framkommer i resultatet betydelsen av en god kontakt med modersmålsläraren. Ett samarbete med modersmålslärare gynnar språkutvecklingen för de flerspråkiga eleverna, där arbete med samma texter sker både hos modersmålsläraren och i klassen. Resultatet av studien visar även att samverkan mellan hem och skolan med flerspråkiga elevers vårdnadshavare inte skiljer sig från samverkan med övriga föräldrar, men det framkommer i denna studie att det är betydelsefullt att ha ett regelbundet samarbete.

Idag har ca 20% av alla elever i grundskolan annat modersmål än svenska. Resultat från PISA-undersökningar visar att läsförståelseförmågan hos elever med utländsk bakgrund är lägre än hos elever med svensk bakgrund (Skolverket 2006:10) vilket innebär en stor utmaning för oss pedagoger som verkar i svensk skola. I uppdraget som speciallärare ingår att kartlägga och bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Bakgrunden till vår studie är svårigheterna i att skilja på flerspråkiga elevers andraspråksutveckling och eventuella läs- och skrivsvårigheter. Många gånger är det komplext och man väntar länge med att utreda dessa elevers svårigheter. Syftet med studien är att studera framgångsfaktorer i arbetet med att upptäcka och kartlägga flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter genom att ta del av ett antal pedagogers och rektorers erfarenheter och uppfattningar. En del i studien har varit att undersöka de organisatoriska förutsättningarna för det arbetet. Det är en kvalitativ intervjuundersökning som genomförts på fyra grundskolor i samma kommun. Undersökningen innefattar tre speciallärare, en specialpedagog, tre klasslärare, tre modersmålslärare samt tre rektorer. För analys av det empiriska materialet har vi använt tematisk analys och teoretiska synsätt inom specialpedagogik har diskuterats. Resultatet visar att speciallärares samarbete och samverkan med olika yrkeskategorier, speciellt modersmålslärare och föräldrar uppfattas som en framgångsfaktor. Studien visar också att tidig upptäckt, kartläggning på båda språk genom adekvata tester samt kunskap i andraspråksinlärning är framgångsfaktorer i arbetet med flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. En slutsats som dras i studien är att de organisatoriska förutsättningarna för att pedagogerna ska ha tid till att mötas och samverka kring de flerspråkiga eleverna ser olika ut på skolorna idag och behöver utvecklas.