Frågeställningar:    Hur har revisionsprocessen digitaliserats i små revisionsbyråer?  Hur har små revisionsbyråer påverkats av digitalisering i revisionsprocessen med avseende på tid, kunskap och finansiering?   Syfte: Syftet med studien är att utreda hur små revisionsbyråer digitaliserat revisionsprocessen. Studien avser även att utifrån ett ekonomiskt resursperspektiv med avseende på tid, kunskap och finansiering utreda hur små revisionsbyråer påverkats av revisionsprocessens digitalisering.    Metod: Studien har arbetats fram genom en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tio små revisionsbyråer.   Slutsats: Revisionsbyråerna tillämpar olika typer av digitala verktyg i revisionsprocessen och samtliga arbetar med digitalisering i någon form. revisionsprocessen är digitaliserad med hjälp av system i form av helhetslösningar som täcker samtliga delar i revisionsprocessen. Det är dock en markant skillnad mellan revisionsbyråerna hur långt de kommit i utvecklingen. En del befinner sig i startskedet av digitaliseringens utveckling, medan andra har gjort stora framsteg och driver utvecklingen framåt genom att bland annat utveckla ett eget system i form av en helhetslösning för revisionsprocessen. Det konstateras att resurser är avgörande för hur revisionsbyråerna hanterar digitaliseringen. Slutsatsen kan dras att tid, kunskap och finansiering är resurser som påverkar och kompletterar varandra. Där tid anses vara den grundläggande resursen vid hantering av digitalisering i revisionsprocessen.

I detta examensarbete undersöks synen på litteracitetsundervisning ur ett resursperspektiv hos lärarna på studieväg 1, inom utbildningsformen svenska för invandrare. Syftet med studien är att öka förståelse och sprida kunskap om hur en litteracitetsundervisning kan tillämpas på studieväg 1, på SFI. Studien har en kvalitativ forskningsinriktning där sex intervjuer genomförts med sex verksamma lärare.En litteracitetsundervisning ur ett resursperspektiv har sin utgångspunkt i elevernas olika resurser som kopplas samman med deras arbete inom olika litteracitetspraktiker. Undervisning bygger på vardagsnära och autentiskt material med en syn på elevernas olika kunskaper, erfarenheter och språk som goda verktyg i en litteracitetsutveckling. Undervisningen kräver en lärare med rätt kompetens och med ett stort engagemang som är följsam sin elevgrupp.Studien har en vidsträckt syn på litteracitet vilket innebär att litteracitet innefattar något mer än att bara kunna läsa och skriva i ett formellt skolsammanhang. I begreppet ingår även muntligt språk, tolkning av bilder, logotyper, symboler av olika slag, multimodala textbudskap eller visuella texter samt hantering av digitala medier och baskunskaper i matematik.Resultaten visar att det är viktigt att göra en noga kartläggning av elevernas resurser i form av tidigare språkliga erfarenheter och kunskaper. Studiens deltagare lyfter även fram ett vuxenperspektiv och vardagsnära material som är aktuellt för eleverna, som två fundament i en grundläggande litteracitetsundervisning.Nyckelord: Kartläggning, litteracitet, litteracitetsundervisning, modersmålslärare som resurs, resursperspektiv, SFI.

Andraspråksundervisningen och samhället i stort har präglats av en enspråkig norm (Ortega, 2013). Det har funnits en oro för att modersmålet stör andraspråksinlärningen och att språk därför bör hållas isär (Lindberg, 2002). De senaste decennierna har mer och mer forskning belyst flerspråkigheten som en resurs för lärande och en flerspråkig norm inom andraspråksinlärning förespråkas. Denna studie undersöker om det bland verksamma svenska som andraspråkslärare finns ett resurs- eller bristperspektiv på modersmålet i undervisningskontext och hur lärarna ser på modersmålets roll för identiteten. Resultatet är baserat på digitala enkäter (N=61). Enkäten publicerades i en intressegrupp för svenska som andraspråk på Facebook. Undersökningen visar ett tydligt resursperspektiv på modersmålet och att flerspråkigheten används för pedagogiska ändamål. Det samstämmiga resursperspektivet diskuteras i ljuset av tidigare forskning. Det diskuteras även huruvida kontexten deltagarna befinner sig i (Facebookgruppen) påverkar resultatet.

Syftet med uppsatsen är att belysa och förstå invandrarelevers upplevelser av etnisk särskiljning som görs av lärare i skolan. Undersökningen har ett elevperspektiv. Frågeställningarna gäller hur eleverna upplever lärarnas förhållningssätt till deras etniska, religiösa, språkliga och kunskapsmässiga bakgrund samt vad det säger om i vilken utsträckning lärarna uppvisar ett resursperspektiv. Undersökningens metod är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de två teoretiska begreppen etnicitet och makt. Vidare har materialet relaterats till tidigare forskning om etnisk kategorisering och maktrelationer i skolan, samt styrdokumentens värdegrundsfrågor. Resultatet visar att eleverna upplever sig som särbehandlade av sina lärare pågrund av sin etniska och religiösa bakgrund, vilket tyder på att etnisk särskiljning görs. Särskiljningen visar sig genom att lärarna har specifika, ofta låga, förväntningar, att de ignorerar elevernas tidigare kunskaper och behov och på andra sätt behandlar dem orättvist. Vidare indikerar resultatet att lärarna saknar resursperspektiv eftersom de endast i begränsad omfattning synliggör och använder elevernas tidigare kunskaper i undervisningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syfte: Föreliggande studie syftar till att ge svar på vilka bilder av äldre människor som framträder i nyhetsmediet Aftonbladet, hur dessa framträder, och hur dessa bilder kan påverka äldres livssituation och synen på ålderdom. Teori och metod: Studien är förankrad i ett socialkonstruktionistiskt teoriperspektiv och analysen har utformats med inspiration av diskursanalytiska begrepp. Det empiriska urvalet har skapats med hjälp av ett slumpmässigt obundet urval av artiklar från Aftonbladet under år 2013 där uttrycket ”äldre” förekommit. Analys: Analysen har formats genom en induktiv ansats då analysen utformats utan hypoteser och innehållet i empirin har fått påverka metodval. Analysen har formats genom ett reflexivt förhållningssätt för att forma en så subjektiv analys som möjligt. Innehållet i empirin relaterats till tidigare forskning med begreppen grundfigur, motbild, resursperspektiv och eländesperspektiv. Slutsatser: Aftonbladet har under angiven tidsperiod främst format bilden av Den problematiska ålderdomen. Detta sker genom tydliga kopplingar mellan äldre och problematiska attribut, genom betonade, och dramatiska beskrivningar. Det framträder även en bild som benämns Det goda åldrandet men den representeras av betydligt färre artiklar och framkommer genom mer otydliga beskrivningar. Analysen visar att Aftonbladet tilldelar äldre människor ett begränsat redaktionellt utrymme, det finns få fylliga beskrivningar av äldres livssituationer och äldre kopplas till stor del samman med olika former av problematiska sammanhang. Bilden av Den problematiska ålderdomen ger stöd åt den grundfigur som beskriver äldre människor ur ett eländesperspektiv. Som motbild finns bilden av Det goda åldrandet som visar på att det finns människor som avnjuter det goda åldrandet, men de framstår i regel som undantag. / Title: Being older - A discourse analytical study of the portrayal of older people in a Swedish evening newspaper. Objective: The present study aims to provide answers to which images of elderly people that appear in the news media Aftonbladet, how they emerge, and how these images can affect elderly people's lives and the perception of old age. Theory and Method: The study is anchored in a social constructionist theory perspective and analysis have been inspired by discourse analytical concepts. The empirical sample was first restricted to relevant articles that used the term "äldre" during the year 2013. To limit the number of items a random, unbound selection was used. Analysis: The analysis has been shaped by an inductive approach. The analysis was designed without hypotheses and the empiricism has been influencing the choice of method. The analysis has been shaped by a reflexive approach to make the analysis as subjective as possible. The content of the empirical data has been related to previous research with the concepts of basic figure, contrasting picture, resource perspective and misery perspective. Conclusions: During the specified time period, Aftonbladet has primarily shaped the image of The problematic ageing process. This is done through clear links between elderly people and problematic attributes, by highlighting, and dramatic descriptions. A picture called The good ageing process also appears but it’s represented by far fewer articles and emerges through more vague descriptions. The analysis shows that Aftonbladet assigns elderly people a limited editorial space, there are few rich descriptions of elderly people life situations and elderly are largely associated with different forms of problematic contexts. The image of The problematic ageing process supports the basic figure that describes elderly people out of the misery perspective. As counterpart the image of The good ageing process is showing that there are people who enjoy the good aging, but they appear mostly as exceptions.