No description available.

AbstractVår undersökning handlar om lek och leksaker i förskolan. De barn som medverkat i vår undersökning är alla mellan ett och fem år och går på en kommunal förskola i södra Sverige. Syftet med vår underökning är att ta reda på hur barn leker på förskolan och hur de använder sig av leksaker i den fria leken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka leksaker använder barnen i den fria leken? Hur använder barnen leksakerna i de olika åldrarna? Vilka lekar förekommer i den fria leken? Hur leker barnen i de olika åldrarna?De metoder vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar är observationer och intervjuer. Vi har använt oss av tidigare lekforskare och deras teorier kring lek som varit relevant i vår undersökning. I resultatet redovisas vilka leksaker barnen använder sig av, samt hur barn i de olika åldrarna leker. Slutsatsen är att barnen leker med de flesta leksakerna som finns tillgängliga på förskolan. Men åldern och barnens lekutveckling påverkar hur de leker och på vilket sätt de använder sig av leksakerna.

SammanfattningMaria Elm (2010). Elevers upplevelse av den psykosociala miljön på skolskjutsen.Examensarbete i barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildnigen, Malmö högskola.Detta examensarbete handlar om elevers upplevelser av skolskjutsmiljön. Syftet är attundersöka hur elever i åldern sju till tolv år upplever den psykossociala miljön påskolskjutsen. Detta syfte nås genom att studiens tre frågeställningar besvaras; Vad görelever på skolskjutsen, Hur upplever eleverna den psykosociala miljön på skolskjutsensamt Finns det några likheter eller skillnader i elevernas uppfattningar baserat påelevernas ålder eller kön?Ämnet är tidigare outforskat och bidrar således med ny kunskap till forskningsfältet.Undersökningen är genomförd på fyra skolor, i årskurs ett till sex. Metoden somanvänds är kvalitativa intervjuer som analyserats utifrån ett ålders- och könsperspektiv.Resultatet har analyserats och kopplats till tidigare forskning kring eleverskamratkulturer och sociala liv samt genusforskning och resultatet tyder på att samtligaelever upplever den psykosociala miljön som positiv men att stökighet, reslängd ochbrist på jämnåriga kamrater är faktorer som anses negativa av eleverna. Slutsatsen är attvänskapsrelationer upplevs som viktiga för alla barn, oavsett ålder. Dock så uttrycker deäldre flickorna i studien vänskapsrelationers betydelse för deras välmående mer explicitän övriga elever. Vidare bryts en del stereotypa könsmönster på bussen då somligaflickorna ingår i grupprelationer i större utsträckning än pojkarna, samt är högljudda ochaktiva på skolskjutsen.

I detta arbete har jag valt att undersöka och analysera ett diagnostiskt läs-och skrivprov (DLS-prov), och dess moment i läsförståelse för årskurs 2, år 2013. Det jag ville se var om det går att tolka DLS-provets resultat utifrån genus- och åldersperspektiv.   Mina frågeställningar var: Hur kan pojkars och flickors resultat i DLS-proven tolkas genom ett genusperspektiv? Vad säger resultaten genom ett åldersperspektiv?   För att besvara dessa frågor användes både kvantitativ och kvalitativ metod.   Några större skillnader kan inte påvisas ur ett genusperspektiv, däremot finns en tydligare koppling mot ålder.