I denna studie var syftet att utifrån ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter på arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förståelse för ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i Sollefteå kommun. Resultatet visade på att samtliga ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsättningsgrad än de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade. De upplevde att vissa begränsningar för deras chanser till jobb skapades utifrån kontexten, men det var få av dem som ville flytta. Olika mål visade sig därmed kunna motarbeta varandra då målet med att vilja vara kvar i kommunen kunde försvåra för möjligheten att få ett arbete. Det visade sig finnas flera faktorer som ungdomarna tillskrev betydelse för att uppnå målsättningen med att få ett arbete. Exempelvis framkom betydelsen av ”rätt”kontakter och att utbildning kan vara ett sätt att öka sina egna resurser. Däremot fanns ett behov av att känna kontroll i att utbildning ska leda till ett jobb. Upplevelsen av Arbetsförmedlingens stöd i strävan efter ett arbete varierade. Det visade sig att upplevelsen av om olika åtgärder eller aktiviteterfungerar bra eller mindre bra grundade sig i uppfattningen om hur pass mycket det hjälper individen i dennes egna målsättning.

The focus of this essay is to further investigate and describe psychological strains experienced by child welfare workers. The method used was qualitative interviews, two group interviews. The research aimed to understand how child welfare workers were affected and handled the psychological strains generated by work through theory of coping and symbolic interactionism where humans are viewed as pragmatic actors. The research showed, as previous studies shown, that the child welfare workers experience a great deal of psychological strains generated by high turnover in staff and pressuring work demands. The child welfare workers felt inadequate and alone in their work tasks and experienced stress and anxiety. Coping was mainly used to regulate the emotional response of stressful situations instead of changing them, which is an effect of the limited possibilities to affect the working conditions. The support from colleagues was of limited resource but also an important coping strategy. The emotional strain of the high turnover in staff made the child welfare workers distanced from new staff, which leaves the workers lacking more support. The authors of this essay believes that lack of support and increased workload, affected by the high turnover in staff, results in staff leaving child welfare.

Detta arbete syftar till att teoriprövande analysera och jämföra två av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska militärjuntans agerande och beslut inför kriget om Falklandsöarna 1982. Den studerade tidsperioden avser åren 1976-1982. För att identifiera militärjuntans drivkrafter har Allisons teorier om förklaringsmodeller använts. I arbetet förekommer två förklaringsmodeller; det rationella aktörsperspektivet samt det interna maktkampsperspektivet. Dessa perspektiv innehåller av Allison konstruerade konceptuella faktorer och frågeställningar som för arbetets syfte har operationaliserats. De två perspektiven har därefter använts som ett analytiskt verktyg för att systematiserat bearbeta det empiriska underlaget i syfte att klarlägga vilken av modellerna som har den tydligaste förklaringskraften. Undersökningens resultat visar att det interna maktkampsperspektivet har den tydligaste förklaringskraften till militärjuntans agerande och beslut. Det signifikativa för militärjuntan var att den präglades av individuella målsättningar och flertalet konflikter, där den enskilda individens agenda fick företräde framför organisationens. Däremot kan perspektivet inte återge alla nyanser i en aktörs drivkrafter. Allisons modeller lämpar sig väl för att försöka förklara ett skeende som redan inträffat, men svårigheter uppstår troligtvis vid ett framåtblickande och vid en generalisering av andra fall.

The network with its virtual business structure challenge the established vertical business structure. Part of the network theory that has developed focuses on relationships that forms B2Bnetworks. One way to create a B2B-network is for independent businesses to form a organization promoting co-operation. For co-operation to be successful it requires well thought-out actions, but a lack of how these actions are implemented have been noticed. This study explores how encouragement of co-operation can be done practically. Focus has been on a business network with a visible director since they are facing a challenge in coordinating co-operation. The study is descriptive and describes a real case, the empirism is based on memories and experiences. The object of study is a selected part of the network with a visible director and has been studied through four qualitative unstructured interviews, based in a inductive reasoning. The study reaches several conclusions on how co-operation in a network with a visible director can be implemented. Furthermore the study shows that there is a difference between what is said to support co-operation and what is actually done. Continued research should investigate this difference. / Nätverket med dess virtuella företagsstruktur utmanar den etablerade vertikala strukturen. Delar av nätverksteorin som utvecklats fokuserar på relationer som uppstår inom B2B-nätverk. Ett sätt att skapa B2B-nätverk är att fristående företag formar en samarbetsorganisation. Främjande av samarbete genom medvetna handlingar kan generera framgång inom dessa samarbetsorganisationer. Dock uppmärksammas en brist på hur de medvetna handlingarna realiseras. Studien söker därför kunskap om hur främjande av samarbete realiseras. Fokus är att studera ett orkestrerade affärsnätverk vilka står inför utmaning att koordinera samarbete. Studien är deskriptiv och beskriver ett fall som inträffat, det innebär att empirin grundas på minnen och erfarenheter. Studieobjektet är en utvald del av det orkestrerade affärsnätverket och har behandlats genom fyra kvalitativa ostrukturerade intervjuer grundat i ett induktivt förhållningssätt. Studien resulterar i exempel på hur samarbete i ett orkestrerande nätverk realiseras. Dessutom visar det finnas en skillnad mellan vad sägs främja samarbete och vad som faktiskt genomförs. Fortsatt forskning rekommenderas undersöka denna skillnad.

I dagens Sverige är det hälften av alla ungdomar mellan 9–18 år som spelar datorspel och det är som störst mellan åldrarna 9–12 då 79% uppger att de spelat datorspel. Nya studier har visat att datorspel är ett effektivt sätt att lära sig på men det saknas en bredare och djupare forskning om hur datorspel kan anpassas till undervisning inom historieämnet. Därför är syftet med arbetet att se om datorspel kan komplettera en bit av historieundervisningen. I arbetet har en analys i form av en text- och dokumentstudie genomförts utifrån vilka historiska förklaringsmodeller, alltså vilka perspektiv och historiesyner de två läromedel och två datorspel har. Analysen har gjorts av de kapitel som handlar om 1700-talet. Resultatet visar att läromedlen kopplar perspektiv och historiesyner till olika kapitel och har generella draga av vissa förklaringsmodeller som även visas i datorspelen. Datorspelen kan även komplettera med andra perspektiv och historiesyner än vad som representeras i läromedlen.

I styrdokumenten finns en strävan mot en jämställd undervisning men läroböckerna ger en kvinnofattig bild av historien. Detta grundar sig i att män oftast tagit en större plats i historien och detta gör att kvinnor som individer inte hörs i samma bemärkelse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare jobbar mot att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen, och hur de motiverar varför det är viktigt. Slutligen ser vi över huruvida styrdokumentens mål och värdegrund möter lärarnas verklighet, som till exempel lärarnas förankring av, eller anknytning till styrdokumenten. Vår studie är baserad på intervjuer vilka utgör grunden till det empiriska materialet. För att kunna genomföra denna analys har vi valt att utgå ifrån teorierna och begreppen historiemedvetande, aktörsperspektivet, samt genus och jämställdhet. Det som var genomgående i våra intervjuer var historia som identitetsskapande, utvecklandet av ett historiemedvetande, aktörsperspektiv i lärarnas undervisning samt deras tankar kring genus och jämställdhet och hur de går tillväga för att få med ett genus- och/eller jämställdhetsperspektiv i sin undervisning. Alla tre uppgav att det är problematiskt att jobba med jämställdhet med läroböckerna som utgångspunkt, då kvinnor inte alls får lika mycket utrymme. Alla försökte kompensera för detta genom en rad strategier om hur man kan arbeta för att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen, bland annat hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv, som vad som har ansetts vara manligt eller kvinnligt genom historien fram till idag. Alla tre underströk vikten av kvinnors inkludering i själva historieberättelsen. Deras motivering visar även potentiella konsekvenser av att förminska eller exkludera kvinnor från historien.

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning. Vi har kommit fram till att en stor medvetenhet om uppdraget finns, men att pedagogerna uttrycker sig annorlunda än styrdokumenten och känner sig begränsade i att kunna bedriva den verksamhet som önskas.

Den nya barnfridsbrottslagen avser att i högre grad inkludera barn som bevittnar våld av och mot närstående i brottmålsprocesser. Studiens syfte är att belysa hur dessa barn framställs i tingsrätternas barnfridsbrottsdomar samt hur de genom föreställningar om behov och kompetens blir delaktiga i avgörandena som skyddsobjekt och aktörer. Detta görs genom att presentera en kvalitativ textanalys om lagens första åtta månader i praktik. Avgörandena analyseras tematiskt utifrån tingsrättens framställning av barnets känslor, fysiska plats, kommunikationsmöjligheter, sociala relationer och externa faktorer. Resultatet visar att olika föreställningar kring kompetens och behov leder till att barnen själva framkommer men stundtals begränsas genom ett skydds-och/eller aktörsperspektiv. Studien kan bland annat belysa hur barn trots uttryckliga ambitioner i barnfridsbrottslagen ibland tycks framställas i en objektiv form samt att utgångspunkter, uppfattningar och åsikter interagerar med delaktigheten som utformas. Med individen i fokus utifrån den rättighetsimplementering som kriminaliseringen av barns bevittnande av våld innebär argumenteras det i denna studie för att gränser mellan barn som objekt och subjekt riskerar att suddas ut eller omförhandlas. Detta eftersom framställningen av barn ses interagera med föreställningar om vad barn är, vilket i förlängningen påverkar tingsrätternas utformning av barnet som objekt med begränsat subjektivt deltagande i avgörandena.

Ökad efterfråga på koppar har inneburit att man börjat prospektera områden där kopparhalten är låg. Ett sådant område är Laver i Älvsbyn kommun där Boliden vill etablera ett dagbrott i vad som förut var ett gruvsamhälle men nu står övergivet. Den planerade gruvan orsakar konflikter med närliggande rennäring, Natura 2000-områden samt har konsekvenser för miljön och samhället i Älvsbyn. Denna rapport undersöker effekterna av den tidigare och planerade gruvan i Laver med fokus på hur efterbehandling ska gå till och hur den påverkar olika aktörer. Materialet är hämtat från litteratur, intervjuer och ett fältarbete i Laver och har resulterat i en scenarioanalys där påverkan på miljön, rennäring och samhället värderats. Om en gruva etableras i Laver kan gruvavfallet tas hand om av Boliden och det finns idéer om hur en efterbehandling kan tillgodose kommunens behov men projektet riskerar att slå ut rennäringen. Det är därför viktigt att konsekvenserna vägs utifrån ett helhetsperspektiv där alla aktörers intressen tillgodoses. / An increasing demand for copper has led to the prospecting of areas with low copper content. One such area is Laver in Älvsbyn municipality where Boliden Mineral AB wants to establish an open pit mine in what was once an old mining settlement. The planned mine causes conflicts with nearby reindeer husbandry, Natura 2000-areas and has consequences for the environment as well as the society in Älvsbyn. This report examines the effects of both the old and planned mine in Laver, with a focus on the after-treatment and how the concerned agents become affected by a new mine. A scenario analysis was made by gathering information from literature, interviews and a field work at the mining site. This scenario analysis compares and values the impact on the local environment, reindeer herding and society. The planned mine will be on a larger scale than the old one and will therefore have to take more aspects of future impacts into account. If a mine is established in Laver, most of the waste can be taken care of by Boliden. There are some ideas on how the after-treatment can meet the needs of the municipality, but the reindeer husbandry is at great risk of vanishing from the area. Hence, it’s of importance that future consequences are weighed from a holistic perspective where the interests of all agents are met.

Skapandet av en destinations image och varumärke är idag en effektiv positioneringsstrategi. Destinationer lägger fokus på att skapa en attraktiv destination och därmed leverera ett värde till besökaren. Det finns däremot färre empiriska studier om hur samarbetet på en destinationer och hur ett multi-aktörsperspektiv spelar in i att skapa en attraktiv destination och därmed ett starkt varumärke. Det leder studien in på dess forskningsfråga: Hur samarbeten på en destination kan främja destinationsvarumärket? som också kommer besvaras med underfrågor: Hur Destination Management Organisations och aktörer skapar en dynamik och samverkan för att de ska samarbeta gentemot destinationens brand identity? och Hur aktörer förhåller sig till att arbeta gentemot destinationers gemensamma mål samtidigt som de beaktar egna intressen? Syftet med studien är att undersöka hur aktörer i Kalmar samverkar för att skapa en attraktiv destination och stärka dess varumärke, samt att skapa en större förståelse för hur samarbetet fungerar för att stärka varumärket. För att besvara studiens forskningsfråga har en kvalitativ metod använts med en deduktiv ansats. Studien bygger på intervjuer med sju respondenter från områden som anses relevanta för att besvara forskningsfrågan och uppnå syftet. En tematisk analys har genomförts för att se mönster i respondenternas svar. Dessa har sedan tolkats tillsammans med teorier som leder fram till vissa slutsatser. Slutsatser som kunnat dras i studien är att samarbetet på en destination kräver en organisation, möjligen en Destination Management Organisation, som kan samordna aktörerna och främja destinationsvarumärket. Studien har även visat på aktörernas egna vinning och att de fortfarande kan ta egna intressen i beaktning och ändå arbeta för destinationens mål och enhetliga varumärke. / The creation of a destination image and brand is an effective positioning strategy. Destinations focuses on creating an attractive destination and thereby delivering a value to the visitor. There are, fewer empirical studies on how the collaboration on a destination and how a multi-actor perspective plays into creating an attractive destination and thus a strong brand. This leads the thesis into its research question: How collaboration at a destination can promote the destination brand? Which will also be answered with these questions: How does Destination Management Organizations and actors create a dynamic collaboration in order for them to cooperate towards the destination brand identity? and: How actors relate to working towards destinations´ common goals while considering their own interests? The purpose of the thesis is to investigate how actors in Kalmar work together to create an attractive destination and strengthen its brand, and to create an increased understanding of how the collaboration works to strengthen the brand.