Global ETD Search

1	IDROTT FÖR ALLA? : En fallstudie om inkludering i idrottsföreningar i Umeå Bjuhr, Rebecka January 2012 (has links) Föreningsidrotten är en stor del av det svenska samhället och kan vara en plats som främjar en ömsesidig integration mellan svenskfödda och nyligt invandrade. Samtidigt som idrottsvärlden kan vara en plats för god gemenskap kan det även vara en plats för utslagning och exkludering. Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att undersöka varför och hur idrottsföreningar i Umeå agerar gällande inkludering av medlemmar generellt. Därefter syftar studien till att analysera dessa idrottsföreningars förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen nyligt invandrade specifikt. Den teoretiska ramen bygger på inkludering i förhållande till Granovetters begrepp weak ties som belyser vikten av svaga sociala band för att knyta samman heterogena grupper och skapa en sammanhållning som överbryggar bland annat kulturella gränser. Metodens utgångspunkt är kvalitativ ur två aspekter: den första avser att det är en fallstudie som handlar om idrottsföreningar i Umeå. Den andra handlar om att uppsatsens centrala empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med centrala aktörer och aktiva personer inom både lag- och individuella idrotter. Resultatet är brett men handlar om att idrottsföreningarnas struktur, ”sätt att tänka” och föreningsaktivas agerande kan fungera exkluderande eftersom det skapas barriärer som nyligt invandrade har svårt att komma förbi och därmed försvåras ett deltagande i idrottsföreningar. Barriärerna har teoretiskt beskrivits utifrån Stigendals definition av målgruppsbarriär, ordningsbarriär samt resursbarriär. Att uppnå inkludering är att förmedla en upplevelse av delaktighet och gemenskap inom föreningen. Problem uppstår i ett första skede på grund av målgruppsbarriärer och rekryteringsmetoder. Studien har uppmärksammat att det förekommer en kollektivisering av nyanlända som grupp, en andrafiering görs och fungerar i sig som en uteslutande mekanism vilket tyder på att det finns en strukturell diskriminering av ”de andra”. Däremot i de fall där nyanlända har inkluderats visar det sig att de barriärer och hinder som annars beskrivits har minskat eller försvunnit. Den lyckade interaktionen kan förklaras med att svaga band som skapas i sociala sammanhang fungerar som broar mellan sociala grupperingar och resulterar inte bara i att nätverken blir större utan även att fler ges möjligheten till att inkluderas. En kumulativ effekt av inkludering visar sig och en kollektivisering av nyligt invandrade kan bli svagare. / In i Umeå weak ties integration föreningsidrott nyanlända nyligt invandrade umeå sociala band barriärer exkludering kollektivisering
2	Barn(dom) : En textanalys av barns delaktighet i barnfridsbrottsdomar Eriksson, Matheus January 2022 (has links) Den nya barnfridsbrottslagen avser att i högre grad inkludera barn som bevittnar våld av och mot närstående i brottmålsprocesser. Studiens syfte är att belysa hur dessa barn framställs i tingsrätternas barnfridsbrottsdomar samt hur de genom föreställningar om behov och kompetens blir delaktiga i avgörandena som skyddsobjekt och aktörer. Detta görs genom att presentera en kvalitativ textanalys om lagens första åtta månader i praktik. Avgörandena analyseras tematiskt utifrån tingsrättens framställning av barnets känslor, fysiska plats, kommunikationsmöjligheter, sociala relationer och externa faktorer. Resultatet visar att olika föreställningar kring kompetens och behov leder till att barnen själva framkommer men stundtals begränsas genom ett skydds-och/eller aktörsperspektiv. Studien kan bland annat belysa hur barn trots uttryckliga ambitioner i barnfridsbrottslagen ibland tycks framställas i en objektiv form samt att utgångspunkter, uppfattningar och åsikter interagerar med delaktigheten som utformas. Med individen i fokus utifrån den rättighetsimplementering som kriminaliseringen av barns bevittnande av våld innebär argumenteras det i denna studie för att gränser mellan barn som objekt och subjekt riskerar att suddas ut eller omförhandlas. Detta eftersom framställningen av barn ses interagera med föreställningar om vad barn är, vilket i förlängningen påverkar tingsrätternas utformning av barnet som objekt med begränsat subjektivt deltagande i avgörandena. Barnfridsbrott Socialkonstruktionism Barndomssociologi Skyddsperspektiv Aktörsperspektiv Kompetens Behov Kollektivisering Social Sciences Samhällsvetenskap
3	Eskilstunakistornas bruk och återbruk : Tidigkristna gravmonument i Östergötland under medeltiden Körlinge, Max January 2012 (has links) This paper studies the fragmentation and reuse of early christian monuments ("eskilstunakistor") in churches in Östergötland during the medieval period. This is found to have been done in two stages. The first stage shows a collectivization of society. Within religion the change from ancestoral cult towards the saints' cult is important as the fragments are reused like relics. During the second stage the collectivization has been fulfilled, and the reuse is instead part of the christian churches' strategy for incorporating old powerful symbols from the landscape into their own church building. eskilstunakista eskilstunakistor tidigkristna gravmonument medeltid stenmonument kista östergötland återbruk kyrkor stenkyrkor runstenar 1100-tal 1000-tal 1200-tal sverkersgården alvastra östra skrukeby västra tollstad hov odal helgonkult fragmentering visibilitet kollektivisering kult marxism kristendomen religion runornamentik ulfhild stenkilska ätten sverkersätten thegn

1

Page generated in 0.0652 seconds