Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / S. 255-317: Kyrkoförteckning.

Organisationsförändringar är i regel komplexa och innebär ofta ett tids- och kapitalkrävande arbete men kan ibland vara enda sättet för en organisation att utvecklas och överleva. Denna studie undersöker sammanslagningen av de tre frikyrkorna Missionskyrkan, Baptistkyrkan och Metodistkyrkan som tillsammans år 2011 bildade Equmeniakyrkan. Studien syftar till att förklara var i förändringsprocessen som Equmeniakyrkan befinner sig, undersöka vilken roll medlemmarna har haft på förändringsprocessen samt att utifrån Kurt Lewins trestegsmodell om organisationsförändring förklara förändringsprocessen. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar och anställda, som samtliga var medlemmar i Missionskyrkan innan sammanslagningen, samt en undersökning av de bakomliggande orsakerna till sammanslagningen och hur den implementerades. Studien visar att organisationsförändringen hos Equmeniakyrkan på flera sätt är en lyckad förändring men att det fortfarande är en pågående process där det är svårt att visa några tydliga steg. Faktorer som tyder på att ha bidragit till den lyckade förändringsprocessen är utbredd kommunikation, att processen har tillåtits tagit tid samt att medlemmarna i regel haft en positiv attityd till förändringen.

No description available.

Researchers have for many years discussed whether cult continuity is an existing phenomenon. Older research says that the first churches built during the Christianization directly took over the place of a pre-Christian cult. Recent research says that the matter of cult continuity is more complex, and that the places of churches can be a part of a pre-Christian religious area, but power and economy are also significant factors. The purpose of this study is to investigate whether there is any cult continuity in nine sites in Gästrikland, Sweden. The churches built during the Christianization were placed in villages with a long continuity of settlement since Viking age. Scientists believe that the place names near the churches indicate that they have been sites of pre-Christian significance. This study will examine this more closely through the analysis of archaeological materials in relation to previous research, hoping to shed new light on the matter.

Karlstad stift har under 2007 och 2008 genomfört vad man kallar ”Klimatprojektet”. Projektet består av tre delar; energiplanering, underhållsplanering och utbildning.Syftet är att stötta stiftets samfälligheter genom att dels genomföra energikartläggningarav sammanlagt 516 byggnader och dels underhållsplanera drygt 900 byggnader. Alla anställda inom samfälligheterna har dessutom genomgått en grundläggandeutbildning i energi- och miljöfrågor. Byggnaderna inom Karlstad stift använder idag ca 32 000 MWh energi fördelat påolika energislag där elanvändningen är dominerande med ca 18 000 MWh. Energikartläggningarnavisar att det sammantaget finns en besparingspotential på ca 30 %av energianvändningen med ca 40 % sänkta kostnader som följd genom effektiviseringav energianvändningen och byte av värmekällor. Underhållsplaneringen har genomförts enligt REPABs modell och samtliga byggnaderhar underhållsplanerats i programmet Summarum. Både energi- och underhållsplaneringenhar framför allt givit bra förutsättningar för att underlätta budgetarbetetinom samfälligheterna. Under projekttiden har dessutom en bra dialog mellan stift, samfälligheter, konsulter,antikvarier och entreprenörer startat. Man har börjat få en bättre förståelse förvarandras synsätt, framför allt hur man ser på antikvariska aspekter. Karlstad stift fortsätter nu med att stötta samfälligheterna till exempel genomdriftutbildning för vaktmästare och genom gemensamma upphandlingar av olikaåtgärder och el och man skall dessutom försöka dela med sig av erfarenheter ochmetoder för att sprida kunskaperna om energieffektivisering och underhållsplaneringtill andra stift i landet. Denna rapport har författats av Mikael Söderström Rosén på KanEnergi Sweden ABmed stöd av Tor Broström vid Högskolan på Gotland som också är beställare avrapporten. Arbetet har genomförts med ekonomiskt stöd från Energimyndighetensforskningsprogram ”Spara och bevara – energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefullabyggnader”.

Churches have been a central meeting place during centuries. Today, many churches are unused due to economic issues and decreased amounts of members. This project examines how these valuable buildings can be used in different ways to create new and reprogrammed meeting places. Our investigation is based on three relevant examples in three different contexts: St Paulskyrkan in Stockholm - representing the urban context, Tegelhuset Bricks in Malmö - representing the suburb context and Östra Nöbbelövs kyrka in Simrishamn - representing the rural context. By representing these three examples, we want to highlight the variety of demands, challenges and opportunities of this heritage. / Kyrkor har varit en central mötesplats under århundraden. Idag står många kyrkor oanvända på grund av bristande ekonomi och ett minskat antal medlemmar. Projektet undersöker hur dessa värdefulla byggnader kan användas på olika sätt för att skapa nya och omprogrammerade mötesplatser. Vår undersökning bygger på tre relevanta exempel i tre olika kontexter: St Paulskyrkan i Stockholm - som representerar den urbana kontexten, Tegelhuset Bricks i Malmö - som representerar förortskontexten och Östra Nöbbelövs kyrka i Simrishamn - som representerar landsbygdskontexten. Genom denna jämförelse vill vi visa olika behov, utmaningar och möjligheter som detta kulturarv ställs inför.

No description available.

<p>Våra kyrkor är en viktig del av samhället, och är en kulturskatt som måste vårdas. Kyrkorna använder dock väldigt mycket energi till uppvärmning varje år. Detta beror på att de flesta av dem är gamla och att energieffektivitet ej varit en prioriterad fråga i deras verksamhet. Grinstad kyrka är en kyrka med hög energianvändning som trots att den endast är uppvärmd vid förrättningar använder lika mycket energi som två medelvillor. Kyrkan är från 1200-talet, är byggd i tegel och värms idag upp av en oljepanna i ett vattenburet system samt några elradiatorer. Det finns planer på att byta ut oljepannan mot närvärme.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka och ge församlingen en inblick i vart den energi som tillförs kyrkan tar vägen, hur mängden tillförd energi kan minskas genom energieffektiviseringsåtgärder samt vilken miljöpåverkan värmekällan i dagens uppvärmningssystem har jämfört med värmekällan i det planerade närvärmenätet.</p><p>Målet var att svara på följande frågor:</p><p>•Var sker de största energiförlusterna i kyrkan och hur skall dessa kunna minskas genom energieffektiviseringsåtgärder?</p><p>•Hur skall kyrkans värmesystem dimensioneras med avseende på kyrkans värmeeffektbehov?</p><p>•Hur skulle miljöpåverkan till följd av kyrkans uppvärmning förändras vid anslutning till det planerade närvärmenätet.</p><p>Det värmesystem som ansågs passa Grinstad kyrka bäst var ett vattenburet värmesystem som värmer kyrkan intermittent. Det ansågs även lämpligt att värma upp på 6 timmar från en grundtemperatur av 8°C till en förrättningstemperatur av 18°C. Värmesystemet måste då ha effekten 22,5 kW, vilket är en effekt som är högre än dagens system kan avge. Därför gavs förslaget att komplettera dagens system med kamflänsrör under några av kyrkbänkarna.</p><p>De största energiförlusterna i kyrkan visade sig vara genom taket och genom att isolera detta kan förlusterna genom det minskas med 85 %. Grundtemperaturen i kyrkan är idag högre än vad som behövs och genom att sänka den 4ºC kan energianvändningen för grundvärmen minskas med 18 %.</p><p>Bytet från en central oljepanna till biobränsleeldad närvärme skulle leda till att utsläppen av koldioxid och svavel att minska, medan utsläppen från stoft, koloxid och svavel kommer att öka.</p> / <p>Our churches are an important part of the community, and a cultural treasure that need to be preserved. The most of the churches are old and energy efficiency has not been prioritized earlier. Because of that the churches uses a lot of energy for heating each year. The church in Grinstad is a church with high energy usage. It is not frequency used, but in spite of that it uses as much energy for heating as two average hoses. The church was built of brick in the 1300th century. The heating system today consists of a couple of electric radiators and an oil furnace connected to a hot water system.</p><p>The purpose of this report was to investigate and to give the congregation in Grinstad insights in where the energy supplied to the church disappears, how the amount of energy supplied could be reduced by energy efficiency actions and also which environmental influence the heating system today has compared to the heat source in the planned small district heating system.</p><p>The aim was to answer these questions:</p><p>•Where do the greatest energy losses in the church occur and how could these be reduced by energy efficient actions?</p><p>•How should the heating system in the church be designed depending on the need for effect of heat in the church?</p><p>•How would the environmental influence change if the church connects to the planned small district heating system?</p><p>The heating system that was considered to be the most suitable for the church in Grinstad was a heat water system that warms up the church intermittent. If the church is heated up from the ground temperature 8°C to the ceremony temperature 18°C in 6 hours the heating system need to have the effect 22,5 kW. This is a higher effect than the system today can emit, and therefore extra radiators need to be installed.</p><p>Calculations showed that the greatest energy losses in the church occurred through the roof. By isolating it the losses could be reduced by 85 %. Today the ground temperature is higher than needed. If the ground temperature is decreased with 4ºC, the energy usage for ground heating could be reduced with 18 %.</p><p>By changing from the oil furnace to biofuel fired small district heating the emission of carbon dioxide and sulphur will decrease, and the emissions of dust, carbon monoxide and volatile organic compounds will increase.</p>

No description available.