Organisationsförändringar är i regel komplexa och innebär ofta ett tids- och kapitalkrävande arbete men kan ibland vara enda sättet för en organisation att utvecklas och överleva. Denna studie undersöker sammanslagningen av de tre frikyrkorna Missionskyrkan, Baptistkyrkan och Metodistkyrkan som tillsammans år 2011 bildade Equmeniakyrkan. Studien syftar till att förklara var i förändringsprocessen som Equmeniakyrkan befinner sig, undersöka vilken roll medlemmarna har haft på förändringsprocessen samt att utifrån Kurt Lewins trestegsmodell om organisationsförändring förklara förändringsprocessen. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar och anställda, som samtliga var medlemmar i Missionskyrkan innan sammanslagningen, samt en undersökning av de bakomliggande orsakerna till sammanslagningen och hur den implementerades. Studien visar att organisationsförändringen hos Equmeniakyrkan på flera sätt är en lyckad förändring men att det fortfarande är en pågående process där det är svårt att visa några tydliga steg. Faktorer som tyder på att ha bidragit till den lyckade förändringsprocessen är utbredd kommunikation, att processen har tillåtits tagit tid samt att medlemmarna i regel haft en positiv attityd till förändringen.

Abstract  In this study I explore everyday leadership in a philosophical and existential perspective, based on a field study with three deep interviews with leaders for non-profit organisations that offers alternative social, school and care activities as a complement to the welfare that society provides. A fourth voice that is contributing to the study material and running throughout the text in reflections, discussions and analyses is mine, and thus my professional experiences are also part of the research material. Existentialism and the book of Simone de Beauvoir For the moral of ambiguity, together with Aristotle's thoughts of virtue and practical knowledge, are the basis in my philosophical approach to the field study in which I attempt to explore everyday leadership in the welfare sector. Factual evidence is taken from scientific reports, as well as from scientific literature. These are used for comparisons regarding the actuality of the study and the definition of concepts such as leadership. With the interview questions I seek to encourage conversations and reflections on how it is to be a leader in the encounter between one’s own inner conviction and the external circumstances in which the leader is located. The intention is to seek better understanding of leadership in a social organisation, and how the professional role interacts with the person who takes this role. Through conversations and reflections I investigate in what way the moral approach of leadership and how the interviewee relates to the context in which he or she is active. The leaders' experience, thoughts and reflections on their professional role constitute the basis for discussion and analysis. The conversation reflects the moral values ​​and approaches of the interviewed leaders in the profession and, conversely, the impact of the professional role in the personal sphere. / Sammanfattning   I denna essä som bygger på en fältstudie bestående av tre djupintervjuer med ledare för social och idéburen verksamhet inom vård, skola och omsorg utforskas vardagens ledarskap i ett filosofiskt och existentiellt perspektiv. Begreppet idéburna organisationer syftar till enskilda organisationer, vilka bedriver icke vinstdrivande verksamhet i syfte att komplettera samhällets insatser inom välfärdssektorn. En fjärde röst i essän som bidrar till studiematerialet och löper genom texten i reflexion, diskussion och analys är min egen, och mina yrkeserfarenheter utgör också en del av empirin. Existentialismen och filosofen Simone de Beauvoirs bok För en tvetydighetens moral är, tillsammans med Aristoteles’ tankar gällande dygd och praktisk kunskap, filosofiska ansatser i analysen och diskussionen av fältstudien om vardagligt ledarskap. Faktaunderlag hämtat från forskningsrapporter tillika med vetenskaplig litteratur utgör bollplank för jämförelser gällande studiens aktualitet till dagens situation och bestämning av begrepp som till exempel vad ledarskap innebär. Intervjufrågorna söker bjuda in till samtal och reflektioner om hur det är att vara ledare i mötet mellan en egen inre övertygelse och yttre omständigheter. Intentionen är att söka utforska hur det är att vara och arbeta som ledare för en social verksamhet, och hur den professionella rollen samverkar med människan som intar denna roll. I samtal och reflektioner undersöks hur ledarskapet och den intervjuades moraliska förhållningssätt relaterar till det sammanhang ledaren är verksam i. Ledarnas erfarenheter, tankar och reflektioner om sin yrkesroll är utgångspunkt för diskussion och analys. Samtalen speglar de intervjuade ledarnas moraliska värderingar och förhållningssätt i yrkesutövandet, och omvänt, vilken inverkan yrkesrollen har i den personliga sfären.

Residents in marginalized areas tend to show a lower level of confidence in the criminal justice system and carry out police reports and testimonies to the criminal justice system to a lesser extent than residents in other areas. In this scientific essay, a qualitative study is conducted to analyze the disinclination to leave testimonies and report crimes in marginalized areas, along with researching possible ways to improve the residents relationship with the criminal justice system. The theoretical framework for this study consists of Žižeks theory of violence, territorial stigma and social exclusion. The sample group for the study is advocates in non-profit organizations operating in marginalized areas. Using a semi-structured interview method, this study’s empirical findings reveals that a critical view of the criminal justice system, lack of confidence in the criminal justice system, ambivalent feelings about the residential area and mass medias stigmatizing effects are believed to cause a reluctance to cooperate with the criminal justice system in marginalized areas. Furthermore, our findings show that an admittance of the existence of racism within the justice system, increased communication, cultural competence, and safe meeting places are believed to improve the relationship between the residents and the criminal justice system.

Arbete inom den idéburna sektorn bedrivs utifrån andra mål än ekonomiska, mål som ofta delas av de anställda. Syftet med följande studie är att undersöka vilken roll dessa mål spelar för de anställdas motivation, och i synnerhet vilken kompenserande roll de kan utgöra för eventuella svagheter i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Då avsikten är att undersöka olika aspekter av de anställdas egna upplevelser, lämpade sig en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av sex personer jämt fördelade mellan två idéburna organisationer. De två valda organisationerna skiljer sig i viss mån åt gällande såväl organisationsstruktur som målgrupp, de har dock även gemensamma drag vilket synliggörs i det empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används ämnar undersöka relationen mellan de anställda och strukturen de verkar i, faktorer som leder till arbetstillfredsställelse samt hur krav och resurser påverkar upplevd motivation kontra belastning. Analysen visade på vikten av såväl struktur i arbetet som frihet i utförande, det egna engagemangets roll som drivkraft och betydelsen av ett utvecklande och stöttande socialt sammanhang. Slutsatsen som dras är att den personliga ideologin och engagemanget för organisationens sakfråga många gånger är avgörande för de anställda, och att brister främst i den sociala arbetsmiljön är den vanligast förekommande anledningen till bristande lojalitet mot organisationen. Även närvaron av en chef som leder och fördelar arbetet framstår som viktigt i båda organisationerna. / Work within the nonprofit sector is driven by goals other than economic ones, often shared bythe employees. The purpose of this study is to examine the role these goals play in employee motivation, particularly the compensatory role they may have for potential weaknesses in the organizational and social work environment. As the intention is to explore various aspects of employees' own experiences, a qualitative approach was deemed suitable. The empirical material consists of semi-structured interviews with six individuals, evenly distributed between two nonprofit organizations. While the two selected organizations differ to some extent in both organizational structure and target group, they also share common features, as evidenced in the empirical material. The theoretical framework used had the purpose of examining the relationship between employees and the structure they operate in, factors leading to job satisfaction, and how demands and resources affect perceived motivation versus strain. The analysis highlighted the importance of both structure in work and freedom in execution, the role of personal commitment as a driving force, and the significance of a supportive and developmental social context. The conclusion drawn is that personal ideology and commitment to the organization's cause are often crucial for employees, and deficiencies primarily in thesocial work environment are the most common reason for lacking organizational commitment. The presence of a leader guiding and allocating work is also deemed significant in both organizations.