The digital game industry is evolving fast and games are increasing in scale, both regarding the size of the development teams, as well as the size of the digital worlds provided for the players. Much time and effort is put on creating these worlds, and there are multiple techniques in use with the purpose of the creation of visually appealing games. One of the issues that follows the design of these vast fictional landscapes, is the risk of the world looking repetitive, thus unappealing for the player that spends several hours in that world.   This thesis covers the approach in the creation of a 3D environment by using different techniques with the goal of avoiding visual repetition within a game environment created as a practice based fundament for testing, and comparing the different approaches that a 3D artist can take when constructing a game environment. In the thesis, examination is made of how the different techniques contribute to visual diversity, trying to draw a conclusion on what role they play within a modular 3D environment.  The 3D environment was used to conduct a comparative case study. The environment was displayed for the participants where their opinion on how the different visual elements helped to avoid visual repetition was analyzed. The results from the survey proved that the different techniques applied to the elements, was perceived according to the theory applied to the construction of the 3D scene.

No description available.

No description available.

Syftet i den här uppsatsen är att undersöka könsfördelningen bland upphovspersoner av normkreativ, genusmedveten och/eller normkritisk barnlitteratur. Undersökningen fokuserar på barnlitteratur som anses vara normbrytande och analyserar om den agerar normaliserande eller problematiserande.                       Metoden jag använder är både kvantitativ och kvalitativ då jag undersökt antalet upphovspersoner i olika urval men också försökt utröna innehåll i några exempel från barnlitteraturen och tidigare forskning. Intervjuer har också genomförts på bokförlag inom uppsatsens ram.                       Resultatet påvisar att det förekommer en skev könsfördelning bland upphovspersoner till barnlitteratur inom ramen för uppsatsen. Det går att se kopplingar mellan upphovspersoners kön och deras utgivna verk, och det sambandet har betydelse för såväl bokens handling som protagonist. Analyserad litteratur påvisar mönster i hur normer problematiseras eller normaliseras. Att det i sin tur inverkar på läsaren och lyssnaren framställs i uppsatsen. Även genus och barns formande av identitet utifrån vad de möts av i litteraturen diskuteras. Inkluderande och normkreativ barnlitteratur ökar på den svenska barnboksmarknaden. Uppsatsen ger en inblick i hur den typen av barnlitteratur förhåller sig till regeringens uppställda mål mot jämställdhet.

No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att genom textanalyser undersöka och skapa en förståelse förvilken genusbild som förmedlas till förskolebarn i vanligt förekommande barnvisor. Studienämnar besvara vilket utrymme kvinnor och män får samt hur genusordningen framställs ibarnvisor. Empirin består av 209 barnvisor från två sångböcker. 10 av dessa 209 barnvisor harvalts ut för djupare analys baserat på de visor två förskolor har delgett, samt av egna erfarenheterfrån förskolans verksamhet. Dessa 10 barnvisor fanns att tillgå i sångböckerna. Studien byggerpå innehållsanalys med både kvalitativa och kvantitativa inriktningar. Resultatet analyseras iförhållande till genusteoretiska begrepp som grundar sig i studiens syfte och frågeställningar.Studiens resultat visar att majoriteten av visorna är könsneutrala, men att mannen äröverrepresenterad kvinnan. Utöver den manliga dominansen tillåts mannen ta större plats ibarnvisorna och skildras med högre status än vad kvinnan har. Resultatet visar även en kvinnligdominans när det gäller förekomsten av föräldragestalter. Studiens slutsats är att därmed attmannen är överrepresenterad kvinnan och att mannen ges större handlingsutrymme i jämförelsemot kvinnan. Barnvisorna ger därmed en föråldrad genusbild där mannen och kvinnan skiljer sigåt. Visorna bryter inte mot det traditionella könsmönstret och representerar ett heteronormativtsynsätt.

No description available.

No description available.

No description available.