<p>Abstract</p><p>The aim with this report has been to study what Southafrican teachers think of the influence of physical activity on concentration and learning and how they use physical activity in school. I have under ten days been in a black township in Southafrica, where I for some days followed the teachers work in one of the schools. The method that I have used is qualitative interviews. The result that I have found out from the interviews shows that physical activities is used in school and that the teachers think it will promote learning. The teachers point out that the physical activity is important for concentration and for the learners to develop in different areas.</p><p>Keywords:</p><p>Physical activity</p><p>Concentration</p><p>Learning</p><p>Educational attention</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här rapporten är att se vad Sydafrikanska lärare anser om rörelsens betydelse för inlärning och koncentration samt hur det jobbar med rörelse i skolan.</p><p>Jag har under 10 dagar varit i en svart kåkstad i östra kapprovinsen i Sydafrika, där jag under några dagar varit i en skola och följt deras arbete. Den metod jag har använt mig av under min arbetsgång är intervjuer. Det resultat som framkommit genom mina intervjuer visar att rörelseaktiviteter används i skolans verksamhet och att lärarna tycker att det är något som främjar inlärningen. Pedagogerna som jag har intervjuat framhåller att rörelsen är viktig för koncentrationen och för att eleverna ska utvecklas inom olika områden, bland annat de motoriska.</p><p>Nyckelord:</p><p>Rörelse</p><p>Koncentration</p><p>Inlärning</p><p>Pedagogiskt avseende</p>

Abstract The aim with this report has been to study what Southafrican teachers think of the influence of physical activity on concentration and learning and how they use physical activity in school. I have under ten days been in a black township in Southafrica, where I for some days followed the teachers work in one of the schools. The method that I have used is qualitative interviews. The result that I have found out from the interviews shows that physical activities is used in school and that the teachers think it will promote learning. The teachers point out that the physical activity is important for concentration and for the learners to develop in different areas. Keywords: Physical activity Concentration Learning Educational attention / Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att se vad Sydafrikanska lärare anser om rörelsens betydelse för inlärning och koncentration samt hur det jobbar med rörelse i skolan. Jag har under 10 dagar varit i en svart kåkstad i östra kapprovinsen i Sydafrika, där jag under några dagar varit i en skola och följt deras arbete. Den metod jag har använt mig av under min arbetsgång är intervjuer. Det resultat som framkommit genom mina intervjuer visar att rörelseaktiviteter används i skolans verksamhet och att lärarna tycker att det är något som främjar inlärningen. Pedagogerna som jag har intervjuat framhåller att rörelsen är viktig för koncentrationen och för att eleverna ska utvecklas inom olika områden, bland annat de motoriska. Nyckelord: Rörelse Koncentration Inlärning Pedagogiskt avseende

Sammanfattning   Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare i åk 1-6 upplever dans i ämnet idrott och hälsa och varför dansundervisning ska bedrivas i skolan samt hur eleverna utvecklas genom dans ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. • Hur upplever lärare dans i skolan? • Varför anser lärarna att eleverna ska undervisas i dans? • Vad tycker lärarna att dansen utvecklar hos barn?   Metod Studien bygger på en halvstrukturerad intervjumetod. I undersökningen har jag vänt mig till idrottslärare som undervisar på låg- och mellanstadiet. Två kvinnor och tre män har intervjuats. Alla intervjuer har spelats in och därefter transkriberats.   Resultat De flesta av lärare upplever dans som något positivt och roligt i undervisningen. En av lärarna upplever att det är det svåraste undervisningsmomentet i ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar också att eleverna ska undervisas i dans för att det står om det i vår kursplan. Resultatet visade även på att dansen utvecklade barns motorik, samarbete, koordination, taktkänsla med mera. Ramfaktorerna utgjorde inte någon speciell begränsning för lärarna.   Slutsats I min studie framkommer det att dansundervisningen påverkas av lärarnas bakgrund och dess tidigare erfarenheter. De olika ramfaktorerna utgjorde vissa svårigheter för några av lärarna. De ramarna som påverkar undervisningen är de fasta – och rörliga ramarna, de organisatoriska samt den potentiella repertoaren. Studien påvisar också att lärarna anser att dansen utvecklar barns motorik positivt. / Abstract   Aim The purpose of the study is to examine how teachers in grades 1-6 are experiencing dance in physical education and why dance instruction will be conducted in the school and how students develop through dance from a ramfaktorteoretiskt perspective. • How teachers perceive the dance in school • Why do the teachers think that students should be taught in dance? • What do the teachers think that dance develops in children?   Method The study is based on a half-structured interview method. In the survey, I turned to physical education teachers who teach at primary and secondary school. Two women and three men have been interviewed. All interviews were recorded and subsequently transcribed.   Results Most of the teachers perceive dance as something positive and fun in teaching. One of the teachers feel that it is the hardest moment in teaching physical education. The results also show that students should be taught in dance because it is in our curriculum. The result also showed that the dance developed children's motor skills, cooperation, coordination, rhythm and more. Ramfaktorerna represented no particular limitation for the teachers.   Conclusion In my study, it appears that dance education is affected by the teachers' background and their past experiences. The different ramfaktorerna constituted some difficulties for some of the teachers. The frameworks that affect teaching are fixed - and variable framework, the organizational and the potential repertoire. The study also indicates that teachers believe that dancing develops children's motor skills positively. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>

The purpose of this study is to investigate how interaction between the actors works during Miniröris. In my observations the interaction occurs between children and teachers and children and children. In my study I have chosen to focus on the younger children in preschool, that is children 1-3 years. I have chosen to observe different Miniröris sessions to explore my question. I have personally selected which three preschools I will observe at. I have observed, three days in a row on three different departments, these three different departments are at three different preschools, in order to collect data. As I have observed, I have taken field notes to record what happens. In the study, interaction takes place between child and teacher and child and child. Based on my study I have come to the conclusion that interaction between the actors look different, for example children observe other children or teachers or the children observe and perform the movements they have observed. Sometimes the educators also has talked to the children by asking questions or giving them exhortations. Children have also different ways to cooperate in the performance of various movements. I have seen a pattern that the children have known a movement before someone told them or shown them. Children have participated in diffrent ways, I have seen children participated on a distance to the group. Children have also done other things during Miniröris for example playing with toys.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter om, och i så fall på vilket sätt, som barn med fysiska funktionsnedsättningar blir inkluderade i rörelseaktiviteter på förskolor. I undersökningen behandlas frågor som handlar om förskollärares erfarenheter av inkludering av barn med funktionshinder, hur det genomförs samt vilka utmaningar det kan innebära.   Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen har involverat fyra stycken förskollärare på två olika förskolor.   Resultatet visar att förskollärarna har någon erfarenhet av att arbeta med barn med fysiska funktionsnedsättningar och att inkludering är något som upplevs som mycket betydelsefullt av förskollärarna som medverkar i denna undersökning. Trots det kan det vara svårt att genomföra verksamheten så att inkludering sker i praktiken, detta i synnerhet om det inte finns tillräckligt med resurser till de barn som har funktionsnedsättningar. Det visar sig vara en utmaning för samtliga förskollärare i undersökningen, men trots det försöker alla i så lång utsträckning det går att inkludera barnen. Det beror framförallt på viljan och förhållningssättet som pedagogerna har till inkludering, vilket gör att det prioriteras i verksamheten.   Även om resultatet inte går att generalisera pekar resultatet på att det på förskolor även i fortsättningen troligen skulle vara svårt att inkludera barn med funktionsnedsättningar om inte tillräckliga resurser finns.

<p>Den här uppsatsen handlar om rörelse i klassrummet och vilken betydelse det har för barns lärande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om barns lärande påverkas eller kommer att påverkas om det förekommer rörelse i klassrummet. I litteraturdelen har vi valt att lyfta fram Piagets, Deweys och Vygotskijs syn på lärande. Detta på grund av att dessa  teoretikerna har en klar syn på hur lärande och leken har för nytta av varandra. Som metod få fram resultat har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Det är en metod vi har valt för att få breda och djupa svar på våra problemformuleringar. Det vi har kommit fram till är att rörelse i klassrummet påverkar barns lärande på sådant sätt att de får bättre koncentrationsförmåga och kan på så sätt ta till sig kunskaperna bättre. Det som vi har kommit fram till är att genom att använda sig av rörelseaktiviteter i klassrummet, så kunde barnen lära sig lättare. I stället för att bara lyssna fick de använda sig av hela kroppen och på så sätt kommer de ihåg kunskaperna bättre.</p>

Den här uppsatsen handlar om rörelse i klassrummet och vilken betydelse det har för barns lärande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om barns lärande påverkas eller kommer att påverkas om det förekommer rörelse i klassrummet. I litteraturdelen har vi valt att lyfta fram Piagets, Deweys och Vygotskijs syn på lärande. Detta på grund av att dessa  teoretikerna har en klar syn på hur lärande och leken har för nytta av varandra. Som metod få fram resultat har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Det är en metod vi har valt för att få breda och djupa svar på våra problemformuleringar. Det vi har kommit fram till är att rörelse i klassrummet påverkar barns lärande på sådant sätt att de får bättre koncentrationsförmåga och kan på så sätt ta till sig kunskaperna bättre. Det som vi har kommit fram till är att genom att använda sig av rörelseaktiviteter i klassrummet, så kunde barnen lära sig lättare. I stället för att bara lyssna fick de använda sig av hela kroppen och på så sätt kommer de ihåg kunskaperna bättre.

No description available.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studien riktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt. Vid varje intervju har en semistrukturerad intervjuteknik använts och varje intervju har skett i direkt kontakt mellan intervjuperson och intervjuare. Studien visade att alla pedagoger som intervjuades anser att utevistelsen har betydelse för barns fysiska hälsa. Däremot skiljer det sig hur utevistelsen används som planerad verksamhet mellan förskolorna. Det framkommer även att pedagogers delaktighet i utevistelsen skiljer sig mellan förskolorna. Alla pedagoger som intervjuats belyser skillnader i barns rörelsemönster ute och inne och hävdar att det är ute barnen är fysiskt aktiva. Resultatet visar att pedagogerna inte tänker i första hand att utomhusmiljön och fysisk hälsa hör ihop men att de är medvetna om det. I studien dras slutsatserna att alla pedagoger anser att barnen drar stor nytta av utevistelsen och att förskolorna använder sig på olika sätt av den dagliga utevistelsen. I studien framkommer även pedagogernas olika syften med utevistelsen, vilket skiljde sig åt.