Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns motorik i förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka mål har förskollärare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollärare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollärare vara hinder för rörelse? I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och fem förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollärarnas mål med rörelse i förskolan är att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmågan. Förskollärarna beskriver att det förekommer en mängd olika rörelseaktiviteter i förskolan. Utomhus är det promenader, lek på gården och skogsutflykter som innehåller varierande rörelseformer. Rörelselekar, massage och gymnastik är några exempel på rörelseaktiviteter som sker inomhus. Förskollärarna anser sig ha en viktig roll genom att skapa möjligheter till rörelse, uppmuntra barnen till rörelse och samtidigt vara goda förebilder genom att själva vara aktiva. De hinder som förskollärarna beskriver är pedagogers och föräldrars rädsla, trånga inomhuslokaler och brist på resurser.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på förskolan hjälper barn med koncentrationssvårigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker även miljöns inverkan på barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår i studien att motorisk träning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlärning hör ihop. Det som också lyfts fram är att det är viktigt att skapa lugn och ro samt stöd från vuxen för att ge goda förutsättningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk träning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer. I studien har tidigare forskning även visat att en speciell träningsmetod som bygger på gungande, roterande, långsamma rörelser har resulterat i förbättrad motorik, ökad koncentrationsförmåga, bättre humör och att kroppen upplevs mer självgående. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer av nio pedagoger varav sju pedagoger är verksamma inom kommunal förskola, en inom Montessoriförskola och en inom Reggio Emilia. Informanterna lyfter fram att fasta rutiner, dela in barnen i smågrupper och anpassa verksamheten på en nivå som passar barnen är goda förutsättningar för barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår även av informanterna att det är viktigt med motoriska övningar för barns utveckling, både för motoriken och intellektet.

Syfte med studien är att undersöka pedagogernas tankar kring rörelseträning i förskolan. Metod för datainsamling är kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelseträningen är för barns utveckling. Pedagogerna använder rörelseträning i olika utsträckning. Slutsatsen är att det är pedagogens förhållningsätt som avgör vilken betydelse rörelseträningen har i verksamheten.

Dans har länge funnits inom ämnet idrott och hälsa i mer eller mindre utsträckning. Hur mycket utrymme dansen får och även utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lärarna utgår ifrån samma styrdokument. I vår studie kommer vi se på området dans utifrån lärares intresse och erfarenheter och om detta påverkar i vilken grad dansen får utrymme i undervisningen. Studien syftar även till att se hur dansundervisningen påverkats i och med övergången till Lgr 11. Utgångspunkten i teorin kommer vara läroplansteori, alltså hur man kan tolka läroplanen utifrån olika förutsättningar. Lärare tolkar läroplanen och utformar undervisningen efter sina egna erfarenheter och kunskaper. Den sociala inlärningsteorin handlar om observationer och det som eleverna tar efter från läraren. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod och inom denna ram föll valet på att genomföra intervjuer. Fem lärare i en medelstor stad i sydöstra Sverige deltog i studien. Det som framkommer i studien är att lärarna har olika intressen och erfarenheter av dans. De har olika åsikter om hur de ser på begreppet dans och även hur de ser på den nya läroplanen. Kopplingen mellan lärarens erfarenheter och intressen gentemot dansen roll i undervisningen blir tydliga i denna studie. Övergången mellan Lpo 94 och Lgr 11 har tydligt visat sig vara positiv i flera bemärkelser.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare i ämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med kunskapsområdet musik, rörelse & dans – vilket innehåll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar – samt hur de upplever elevernas syn på området. Vi har valt att belysa förändringar inom kunskapsområdet genom att ta del av olika brytpunkter, både när det gäller skolreformer och samhällsutveckling.   Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lärare och gjorts under en dryg 10-års period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrån två utvalda teorier i form av läroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.    Resultatet visar att kunskapsområdet musik, rörelse & dans är svårt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehåll. Det är framförallt vissa s.k. former som framträder mera frekvent – dels den kulturella formen som utgörs av danser av olika slag, dels en mångfald av träningsformer till musik. Det som inte är lika vanligt förekommande är den konstnärliga formen.   Orsakerna till förekomsten av och innehållet i kunskapsområdet finns på olika nivåer, både kring de ramar som gäller i form av bland annat skolans styrdokument och lärarens syn, intresse och kompetens. Det finns bland eleverna överlag ett positivt intresse för musik, rörelse & dans, även det är mer positivt bland flickor än pojkar och bland de allra yngsta och äldsta eleverna i grundskolan.

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns motorik i förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka mål har förskollärare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollärare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollärare vara hinder för rörelse?</p><p>I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och fem förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollärarnas mål med rörelse i förskolan är att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmågan. Förskollärarna beskriver att det förekommer en mängd olika rörelseaktiviteter i förskolan. Utomhus är det promenader, lek på gården och skogsutflykter som innehåller varierande rörelseformer. Rörelselekar, massage och gymnastik är några exempel på rörelseaktiviteter som sker inomhus. Förskollärarna anser sig ha en viktig roll genom att skapa möjligheter till rörelse, uppmuntra barnen till rörelse och samtidigt vara goda förebilder genom att själva vara aktiva. De hinder som förskollärarna beskriver är pedagogers och föräldrars rädsla, trånga inomhuslokaler och brist på resurser.</p>

Studien handlar om hur yngre barns rörelseglädje och motorik stimuleras genom planerade rörelseaktiviteter inomhus. Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare resonerar och förhåller sig till yngre barns rörelseglädje och motorik. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som förskolan har för att genomföra planerade rörelseaktiviteter inomhus samt hur förskollärarna anser att barn reagerar på detta. I förskolans styrdokument är barns motorik ett läroområde som förskolan ska arbeta med och vi vill i studien fokusera på hur arbetet med barn 1-3 år gamla genomförs. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där intervju och observation används i form av en metareflektion som kan vara en ansats till en learning study. Teoretiska utgångpunkten är Hannafords teori och sociokulturella teorin.    Resultatet visar att förskollärarna anser att motorik är en viktig del av barns utveckling och menar att dessa övningar går att få in i verksamheten med enkla medel. I nuläget sker detta till största del spontant på den avdelning där undersökningen genomfördes. Förskolans personal har erfarenhet av planerade rörelseaktiviteter samt en medvetenhet kring motorikens betydelse, men trots detta finns det i nuläget inte några planerade rörelseaktiviteter eftersom det inte anses passa in i deras arbetssätt. Efter genomförd undersökning ändrades förskollärarnas uppfattning genom att de ansåg att genomförandet av rörelseaktivitet inte behöver vara så komplicerat som de trott. De upplever att barnen hade roligt och att rörelseaktiviteten togs emot av barnen på ett tacksamt sätt.

Detta arbete är skrivit av Patrik Persson och Johanna Persson som studerar till förskollärare på högskolan Kristianstad. Arbetet handlar om hur pedagogerna på två olika förskolor i Skåne arbetar med rörelse och motorisk utveckling i förskolans verksamhet. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi lagt märke till att t.ex. idrott ofta inte finns med i den planerade verksamheten. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagogerna planerade och genomförde aktiviteter för att främja barns behov av rörelse och utveckling av deras motoriska färdigheter. Under arbetets gång utgick vi från två forskningsfrågor, hur ser pedagogerna i verksamheten på rörelse och utveckling av barns motoriska färdigheter? Och hur planerar och dokumenterar pedagogerna motorik och rörelse i verksamheten?

No description available.

Föreliggande studies problemområde grundar sig i ett behov av forskning ur barns perspektiv kring barns rörelse. Den tidigare forskningen utgår från vuxnas perspektiv därmed fylls en kunskapslucka genom att utgå från barns perspektiv. Syftet är att närma sig barns livsvärldar för att förstå deras upplevelser av barns rörelse i förskolan. Forskningsfrågor är följande: Hur upplever barn sin rörelse i förskolan? Studien tar utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och de centrala begreppen är livsvärldar och fenomen. Det empiriska materialet samlades in på en förskoleavdelning genom video-stimulated recall och enskilda intervjuer med barn. Dokumentationen skedde genom videoinspelning med hjälp av en pekplatta. Materialet transkriberades och bearbetades med hjälp utav en tematisk analys. I studien deltog två barn i åldern fem till sex år. Resultatet visar att barnen upplever begränsningar av rörelse i förskolan. Det framkom i barnens utsagor att rörelsens betydelse varierade och att barnen upplevde konsekvenser av rörelse. Konsekvenserna som de upplevde var att material förstördes och att rörelse bidrog till att de skadade sig.