Vårt syfte är att ta reda på hur tre- till sexåriga förskolebarn beskriver rörelse. Frågorna som vi vill ha svar på är vad rörelse är, hur de rör på sig, hur de vill röra sig och var de vill röra sig samt var-för de rör på sig. I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuat 19 stycken barn i åldern tre till sex från två olika förskolor. I intervjuerna framkom det att förskolebarn beskriver rörelse som någonting de utför med hjälp av sin kropp. De har nämnt allt från ben och armar till rumpan och tungan. Deras favoritrörelser var att hoppa, springa och klättra. De rörelselekar som de helst ville leka tillhörde kategorin jaktlekar, lekar som går snabbt och går ut på att barnen jagar varandra. Enligt barnen finns det inga tråkiga rörelser, men de uttryckte att vissa rörelselekar var tråkiga dessa var lekar som barnen inte var bra på, som de fick ont av eller blev tvingade att delta i. Barnen föredrog att röra sig i stora rum med mycket utrymme eller att vara utomhus eftersom det fanns färre begränsningar där. Vi har endast fått svar från tre av barnen på frågan om varför de ska röra på sig.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap barnen i förskoleklass har om rörelse och motorik samt kring rörelsens och motorikens betydelse för inlärning. Det finns nämligen mycket som talar för att barn i dag tenderar att vara mer och mer stillasittande i samhället över lag. Detta trots att det finns forskning som visar vilken betydelse rörelse och en välutvecklad motorik har för att kunna skapa den ultimata möjligheten för inlärning. Resultatet visar en kvalitativ enkätundersökning i två förskoleklasser där 13 barn ingick. I resultatet visas att barnen i förskoleklasserna ansåg att rörelse innebär att man rör sin kropp fysiskt, som att gå, springa, hoppa eller klättra. De ansåg att detta skedde i idrott eller i olika fritidsaktiviteter, men också i leken som sker främst utomhus. Barnen i förskoleklasserna kan inte redogöra för vad motorik innebär eller vilken betydelse motoriken har för inlärningen. Men de kan ändå se ett samband mellan rörelse och inlärning och är medvetna om att rörelsen underlättar koncentration och inlärning, men de kan inte redogöra för varför.

The purpose with this study was to see the relation between gymnastic pause and concentration to find out the students in a first grade experiences and thoughts about gymnastic pauses in the classroom. I have made a qualitative study to fulfill my purpose, I have observed students before and after the gymnastic pauses, carried through gymnastic pauses with the pupils and interviewed pupils in group. Previous research shows that the good working atmosphere and concentration has improved when pupils have had gymnastic pauses but it is difficult to say how it looks in the long term when the research doesn’t show that. In my study, it appears that the gymnastic pauses make it calmer in the classroom. Some of the pupils believe that they have had a better ability to concentrate after the gymnastic pauses while some pupils believe that they have not had a better ability to concentrate. Some pupils say it's good to get a break to carry on with the schoolwork during the entire lesson. Some pupils say they find it hard to be interrupted during their work. Something that no previous research shows is the part of pupils who doesn’t think that gymnastic pauses are a good and workable thing. There are pupils who are more disturbed by the gymnastic pauses and have difficulty to carry on with the schoolwork they should do after being interrupted for gymnastic pauses as my results show. Ericsson (2006) writes that children need adult assistance to get back to theirs concentration after being interrupted by something. I think this is important to consider as a teacher. Keywords: School, Gymnastic pause, Movement, Concentration

The purpose of my study is to explore which possibilities there are for movement activities and how to use those possibilities. From this study, I will help the pedagogues recognize how to work more or different with movement activities. I have used participant observations and interviews as methods for my study. I did this at one preschool, because it is a development-study. The observations lasted for two weeks and the interviews were made with the majority of the pedagogues at the preschool.   The results of my study showed that the preschool teachers think that movement activities are an important part of children’s lives. Movement activities are all around, because the children often play active games. They have many ideas about what movement is and how to work with it. The pedagogues do not think of their outdoor activities in an educational manner, but they would like to. Most of the activities take place in the yard, which also invites the children to physically active games. The children play much on their own, but appreciate when the pedagogues join them. There are only some planned physical activities, sometimes it includes going to the forest while other activities are planned physical training.

No description available.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskollärare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med motorik och rörelse för att främja barns inlärning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag är mer stillasittande än förut och att det hämmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmåga. Frågeställningen är vilken kunskap förskollärarna har om barns motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet använder motorisk träning i deras verksamheter. För att ta reda på resultatet gjordes en kvalitativ forskning med åtta förskollärare som intervjuades enskilt där intervjufrågorna var öppna för att ge förskollärarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollärarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att främja fortsatt fysisk aktivitet, men det är få som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter. Forskning visar att det är viktigt att barn har utvecklat de grundläggande motoriska färdigheterna och integrerat vissa reflexer innan skolstart för att kunna tillgodogöra sig nya kunskaper. Det finns mycket observationsmaterial att tillgå men undersökningen visar att det är få förskollärare som använder sig av det. Resultatet visar också att förskollärarnas utbildningar skiljer sig en del men att flera har eget intresse kring motorik och hälsa vilket betyder att deras verksamheter visar en mer tydlig medvetenhet kring vikten av motorisk rörelse.

Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan. Syftet med studien är att undersöka förekomst av fysisk aktivitet på förskolan utifrån tre aspekter: miljö, pedagoger och barnen själva. Jag har valt två metoder för att undersöka dessa saker: intervju och observation. Jag har intervjuat tre verksamma pedagoger och en biträdande förskolechef för att ta reda på hur de tänker kring fysisk aktivitet. Jag har observerat barnen i olika situationer som utomhusvistelse, planerade aktiviteter inomhus och planerade aktiviteter utomhus. För att få bredare kunskap i ämnet har jag tagit hjälp av aktuell forskning genom att läsa avhandlingar, böcker och styrdokument. Jag har undersökt hur forskningsläget ser ut, vikten av fysisk aktivitet för barn både fysiologiskt och motoriskt och hur forskning kring utomhusmiljön ser ut. Resultatet av studien visar på att det finns en medvetenhet hos pedagogerna och förskolechefen på förskolan och att man har planerade rörelseaktiviteter minst en gång i veckan. Ut över det vistas man utomhus på förskolan varje dag med syfte om att detta ska verka hälsofrämjande och att barnen ska få möjlighet att röra sig med större rörelser.

I dagens samhälle är barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hälsoproblem hos många unga. Vi har valt att titta på hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk träning i skolan, och om alla barn får möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill även se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlärning. Undersökningen vi har gjort bygger på intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlärning, då detta påverkar barnens koncentration. Resultatet visar att många pedagoger är medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utsträckning på de olika skolorna.

Att använda sig av rörelse i undervisningen för att förstärka inlärning är en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlärning av matematik upp till skolår tre. Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlärningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har även fokuserat på rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan på utvecklingen. Via enkäter har vi fått fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger använder sig av rörelsemoment för att förstärka matematisk inlärning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har använts vid rörelsepassen i matematikundervisningen. Resultatet visade att många pedagoger medvetet använder sig av rörelse i sin undervisning, främst i de lägre skolåren. De har även en god insikt om rörelsens betydelse för inlärning och socialt välbefinnande.

<p>Att använda sig av rörelse i undervisningen för att förstärka inlärning är en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlärning av matematik upp till skolår tre.</p><p>Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlärningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har även fokuserat på rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan på utvecklingen. Via enkäter har vi fått fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger använder sig av rörelsemoment för att förstärka matematisk inlärning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har använts vid rörelsepassen i matematikundervisningen.</p><p>Resultatet visade att många pedagoger medvetet använder sig av rörelse i sin undervisning, främst i de lägre skolåren. De har även en god insikt om rörelsens betydelse för inlärning och socialt välbefinnande.</p>