<p>Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vår verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat många gånger med varandra och med andra klasskamrater om hur det är möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger någon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har något att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte Vårt syfte med studien har varit att undersöka om det finns något samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bänkarnas placering. Vi vill också undersöka vem och vad som styr bänkarnas placering i klassrummet. Metod Eftersom vår studie gick ut på att undersöka ett förhållande mellan bänkars möblering och pedagogiska arbetsmetoder valde vi att använda oss av enkäter och observationer. Vi har valt att studera ämnet utifrån pedagogens synvinkel. Vårt urval består av alla kommunala klasser år 1-5 i en och samma kommun, sammanlagt 140 klassrum. Detta har vi gjort för att på bästa sätt kunna belysa vårt ämne hos en och samma uppdragsgivare. Vi började med att kontakta alla ansvariga rektorer för att få medgivande till att besöka de aktuella klassrummen. Därefter åkte vi ut och samlade in materialet som vi sedan sammanställde i dataprogrammet SPSS. Slutligen analyserade vi våra resultat. Resultat I vår studie har vi kunnat bekräfta vårt antagande att det finns ett visst samband mellan bänkarnas placering och pedagogiska arbetsmetoder. Trots att de flesta pedagoger ansåg sig ofta arbeta med grupparbete, såg vi en klar tendens att de som använde sig av en grupperad möblering oftare arbetade i grupp. Vi blev dock överraskade av att det var så många klassrum som möblerades med bänkar. Vi hade förmodat att det skulle vara ett större antal klassrum som möblerades med enbart fristående bord och stolar</p>

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vår verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat många gånger med varandra och med andra klasskamrater om hur det är möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger någon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har något att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte Vårt syfte med studien har varit att undersöka om det finns något samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bänkarnas placering. Vi vill också undersöka vem och vad som styr bänkarnas placering i klassrummet. Metod Eftersom vår studie gick ut på att undersöka ett förhållande mellan bänkars möblering och pedagogiska arbetsmetoder valde vi att använda oss av enkäter och observationer. Vi har valt att studera ämnet utifrån pedagogens synvinkel. Vårt urval består av alla kommunala klasser år 1-5 i en och samma kommun, sammanlagt 140 klassrum. Detta har vi gjort för att på bästa sätt kunna belysa vårt ämne hos en och samma uppdragsgivare. Vi började med att kontakta alla ansvariga rektorer för att få medgivande till att besöka de aktuella klassrummen. Därefter åkte vi ut och samlade in materialet som vi sedan sammanställde i dataprogrammet SPSS. Slutligen analyserade vi våra resultat. Resultat I vår studie har vi kunnat bekräfta vårt antagande att det finns ett visst samband mellan bänkarnas placering och pedagogiska arbetsmetoder. Trots att de flesta pedagoger ansåg sig ofta arbeta med grupparbete, såg vi en klar tendens att de som använde sig av en grupperad möblering oftare arbetade i grupp. Vi blev dock överraskade av att det var så många klassrum som möblerades med bänkar. Vi hade förmodat att det skulle vara ett större antal klassrum som möblerades med enbart fristående bord och stolar

Studiens syfte var att undersöka vilka utmaningar bildlärare ställs inför i sin undervisning medADHD elever i bildsalen. Detta gjordes med kvalitativ intervju som metod. Av studien framkom att en av utmaningarna för bildlärare, var. andra ämneslärare och skolledares syn på ämnet och bildlärarrollen. I studien framkom att de hade dålig insikt om vad ämnet innehåller och hur undervisningen bedrivs. Den rådande uppfattningen tycktes vara att bildämnet var ett strukturerat ämne. Med det menas att ämnet undervisas på ,ett för eleven alltid förutsägbart sätt. Studien visade även på att skolledare ofta tilldelade bildlärare helklasserundervisning, även då ADHD-elever fanns i klassen. Detta gick tvärsemot den kunskap som framgick av den neuropsykiatriska forskningens rekommendationer. Enligt den bör elever med ADHD undervisas i mindre grupper, helst 6-12 elever, såväl i praktiska som teoretiska ämnen. Tendeser i studien visade även på att bildlärare var benägna att anpassa sin undervisning i bild för elever med ADHD och att lärarna i stor utsträckning försökte möta alla elever utifrån deras intresse och kunskapsnivå. Om det skulle finnas särskilda svårigheter för ADHD elever i bildundervisningen, gick inte att dra några generella slutsatser om, då ADHD- problematiken i sig, visade sig vara väldigt individuell.

BAKGRUND:Innebörden i begreppet ”god klassrumsmiljö” kan sägas bestå av faktorer i två kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stämningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhållningssätt skapar utrymme för lek och lärande. Leken är en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter är mycket väsentliga för hela verksamheten. Det innebär att barnen påverkas av den socialaoch kulturella värld de lever i och genom leken lär sig dess sociala och kulturella koder. Den fysiska miljön iklassrummet bör locka fram barnens fantasi och inspirera till lärande genom lekSYFTE:Syftet med undersökningen är att söka svar på hur några verksamma pedagoger anser att en god klassrumsmiljö iförskoleklassen bör se ut samt att observera hur deras teorier stämmer med praktiken.METOD:En kvalitativ ansats har valts med inslag av tillvägagångssätt lånade från fenomenografi och etnografi. Denkvalitativa ansatsen går på djupet för att finna enskilda individers tankar och uppfattningar, inte kollektivets. Iundersökningen har observation och intervju valts. Att kombinera dessa redskap ger en mer nyanserad bild avverkligheten. Genom intervjuerna finner vi pedagogens uppfattning om hur miljön i förskoleklassen ska utformasoch i observationerna ser vi hur praktiken stämmer överens med deras teorier.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna på många punkter har liknande tankar om vad en god klassrumsmiljö innebär och attderas uppfattningar stämmer väl överens med det som observerades. Barns inflytande är en förutsättning för att deska bli säkra på sig själva och våga ta för sig i verksamheten. Detta kräver ett tillåtande klassrumsklimat och attmaterialet i rummet inspirerar och finns tillgängligt. De didaktiska slutsatser som kan dras är att utformning avlokaler i förskoleklass kräver tid och eftertanke. Precis som när de pedagogiska aktiviteterna planeras med hjälp avdidaktiska frågeställningar bör dessa tankar också vävas in i planeringen av den fysiska miljön. En levandediskussion om detta i arbetslagen är en förutsättning för att skapa en god miljö för lärande. / Uppsatsnivå: C

<p>Den här uppsatsen handlar om rörelse i klassrummet och vilken betydelse det har för barns lärande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om barns lärande påverkas eller kommer att påverkas om det förekommer rörelse i klassrummet. I litteraturdelen har vi valt att lyfta fram Piagets, Deweys och Vygotskijs syn på lärande. Detta på grund av att dessa  teoretikerna har en klar syn på hur lärande och leken har för nytta av varandra. Som metod få fram resultat har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Det är en metod vi har valt för att få breda och djupa svar på våra problemformuleringar. Det vi har kommit fram till är att rörelse i klassrummet påverkar barns lärande på sådant sätt att de får bättre koncentrationsförmåga och kan på så sätt ta till sig kunskaperna bättre. Det som vi har kommit fram till är att genom att använda sig av rörelseaktiviteter i klassrummet, så kunde barnen lära sig lättare. I stället för att bara lyssna fick de använda sig av hela kroppen och på så sätt kommer de ihåg kunskaperna bättre.</p>

Den här uppsatsen handlar om rörelse i klassrummet och vilken betydelse det har för barns lärande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om barns lärande påverkas eller kommer att påverkas om det förekommer rörelse i klassrummet. I litteraturdelen har vi valt att lyfta fram Piagets, Deweys och Vygotskijs syn på lärande. Detta på grund av att dessa  teoretikerna har en klar syn på hur lärande och leken har för nytta av varandra. Som metod få fram resultat har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Det är en metod vi har valt för att få breda och djupa svar på våra problemformuleringar. Det vi har kommit fram till är att rörelse i klassrummet påverkar barns lärande på sådant sätt att de får bättre koncentrationsförmåga och kan på så sätt ta till sig kunskaperna bättre. Det som vi har kommit fram till är att genom att använda sig av rörelseaktiviteter i klassrummet, så kunde barnen lära sig lättare. I stället för att bara lyssna fick de använda sig av hela kroppen och på så sätt kommer de ihåg kunskaperna bättre.

No description available.

The aim is to examine teachers own experiences of leadership, leadership styles and what good leadership is and to find out how teacher leadership can influence students according to teachers.  My questions are:  How do teachers evaluate leadership and their own leadership styles? What is good leadership according to teachers? How can the teachers leadership styles affect students in the classroom according to teachers? The method used is a qualitative method based on interviews with five teachers. The reason why I have chosen a qualitative research method is that I believe that this method can give me better results by understanding the world from the interviewees’ point of view. I have come to the conclusion that the interviewed teachers believe that leadership and management style play a large role in the teacher's profession and that the teacher's leadership style in the classroom democratic or authoritarian have a major impact on students. The teacher should consider his management and find some sort of balance by exercising both democratic and authoritarian leadership style and adapt it to the situation. And In terms of results regarding good leadership of the interviewed teachers, I can say that good leadership is largely about good relationships between teachers and students and that a teacher can become accepted as leader by winning students confidence.

I den här studien har jag tittat på hur talutrymmet i klassrummet fördelats mellan pojkar och flickor. Forskning i förskolan visar på att pojkarna där dominerar och jag ville se om mönstren fanns kvar även i gymnasieåldern. Jag valde att göra observationer där jag tittade på elevernas kommunikation med läraren vid genomgångar. Det jag fann var att pojkar tog ordet oftare än flickor, men de fick inte någon extra uppmärksamhet av läraren i form av att de tilldelades ordet oftare än flickorna.

The aim of my study is to get an idea of how some teachers use homework, what they consider a good homework is, and what considerations they take to the students' home circumstances. I have made a qualitative interview study with four middle school teachers. The results of my study show that teachers can flip the classroom and use so-called preparatory tasks. The time saving aspect is a strong reason they choose that model. That students are able to practice their own responsibility and perform meaningful homework seems to also be in focus, but the biggest reason they use flipped classrooms seems to be because it is a more equivalent homework then traditional homework, and that students and their guardians also appreciate the flipped classroom model as they become more involved in their children's schoolwork.