No description available.

No description available.

The aim is to examine teachers own experiences of leadership, leadership styles and what good leadership is and to find out how teacher leadership can influence students according to teachers.  My questions are:  How do teachers evaluate leadership and their own leadership styles? What is good leadership according to teachers? How can the teachers leadership styles affect students in the classroom according to teachers? The method used is a qualitative method based on interviews with five teachers. The reason why I have chosen a qualitative research method is that I believe that this method can give me better results by understanding the world from the interviewees’ point of view. I have come to the conclusion that the interviewed teachers believe that leadership and management style play a large role in the teacher's profession and that the teacher's leadership style in the classroom democratic or authoritarian have a major impact on students. The teacher should consider his management and find some sort of balance by exercising both democratic and authoritarian leadership style and adapt it to the situation. And In terms of results regarding good leadership of the interviewed teachers, I can say that good leadership is largely about good relationships between teachers and students and that a teacher can become accepted as leader by winning students confidence.

No description available.

Läraren har en betydande roll för undervisningen i skolan och det ställer höga krav på läraren att leda sina elever mot ett bra lärande. Således syftade studien till att undersöka hur gymnasieelever och lärare ser på en god ledare i klassrummet. Vidare har vi undersökt om det finns könskillnader i elevernas syn på en god ledare. Ytterligare undersöktes om ledarskapsstilarna skulle kunna vara en bidragande faktor till en orolig eller en fungerande arbetsmiljö. Med hjälp av den tidigare forskningen utformades våra enkäter samt att den utgjorde en grund för vårt analysarbete. Studien var kvalitativ och undersökningen genomfördes med två olika enkäter, en för gymnasieelever och en för lärare. Urvalet bestod av gymnasieelever och lärare i mellersta Sverige som gick/jobbade på kommunala skolor. Sammanlagt deltog 83 gymnasieelever och 7 lärare. I resultatet kan vi se att eleverna framhäver vissa egenskaper för en god ledare, den mest frekventa egenskapen är våga leda/ ta tag i problem. Vidare kan vi se att elever och lärare föredrar en demokratisk ledarstil främst. Resultatet tyder på att lärarens val av ledarstil kan vara en bidragande faktor för hur klimatet i klassrummet upplevs. Könsskillnader syns tydligast i elevernas val av vilka ledaregenskaper en ledare ska besitta.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram:  Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser. Resultatet av undersökningen visade att organisationskulturen och känsloarbetet påverkar avdelningschefers val av ledarstil. Detta genom att ledningen eftersträvar en viss ledarstil som avdelningscheferna förväntas följa. Undersökningen visade vidare att känsloarbete påverkar avdelningschefernas val av ledarstil, då organisationens känsloregler styr hur de bör agera tillsammans med sina medarbetare och därmed hur de bör hantera sina känslor.

The aim of this study is to highlight the role of the teacher as a leader in the classroom, andthe usage of questions in order to manage classroom situations. For this purpose, aninvestigation of two lessons, in different classes but with the same teacher, were recorded andobserved. The material consisted of audio recordings, which were transcribed, along withnotes from the observations. The theoretical framework used is Conversation Analysis (CA)and theories of teacher leadership styles. The results show that the teacher alternated betweena democratic and an authoritarian leadership depending on the activities and lesson content.Also, the questions used by the teacher had various functions, connected to the differentactivities. Three main purposes of the questions were outlined; scaffolding, negotiation ofmeaning and calling to attention.

Denna studie är ämnad åt att belysa de krav och förväntningar som generation Y ställer på chefer och arbetsplatser. Genom att genomföra en kvalitativ studie vill vi med denna uppsats kunna bidra till utökad förståelse kring hur chefer och organisationer kan arbeta för att attrahera och behålla generation Y inom sin arbetsplats. Med inspiration från hermeneutiken har vi intervjuat åtta olika chefer/HR-managers för att ta del av deras upplevelser kring generation Y. De viktigaste fynden är att generation Y upplevs som en komplex generation och särskiljer sig i viss mån gentemot tidigare generationer. De ställer därmed olika krav på arbetsplatsen samt ledarskapet vilket kan vara av intresse för att kunna anpassa sig till den framtida arbetsmarknaden. / Abstract This study is intendent to highlight demands and expectations that generation Y places on managers and workplaces. By conducting a qualitive study, with this essay we want to contribute to increased understanding of how managers and organizations can work to attract and retain generation Y within their workplace. With inspiration from hermeneutics, we have interviewed eight different managers/HR-managers to take part of their experiences about generation Y. The most important findings are that generation Y is perceived as a complex generation and differs to some extent from previous generations. They therefore place different demands on the workplace and the leadership, which may be of interest to be able to adapt to the future labor market.

<p>Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram är vanlig. De modeller och verktyg som används är noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte är inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förståelse för vilka processer som startar och vad som händer bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstämning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förväntningar inom organisationen på inventeringens resultat, samt på de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering. Analysen visade även att de som deltog i skattningen hade svårt att skilja på schabloner och myter av ledarskap och det ledarskap som den skattade chefen visar, samt att individuella tankeprocesser aktualiseras som handlar om ledarskap, dem själva och organisationen.</p>

<p>Jag har i denna rapport studerat om det finns några skillnader mellan olika ledare beroende på deras ålder. Jag delade in respondenterna i tre olika ålderskategorier (unga, mellangamla, och gamla) och har sedan jämfört dessa kategorier med varandra. Som utgångspunkt beskrev jag hur vetenskaplig litteratur redogör för olika ledaregenskaper och olika ledarstilar. Som inledning förklarade jag skillnaden mellan chefskap och ledarskap, detta eftersom dessa begrepp lätt kan förväxlas. Chefskap innebär att man har fokus på att lösa uppgiften, och med ledarskap så har man även fokus på att utveckla medarbetarna, samt att dessa skall må bra och trivas på jobbet. I den valda litteratur redogjordes det för olika definitioner om vad ledarskap egentligen är, jag fann dock en tydlig röd tråd i de olika definitionerna och det var att ledarskap är en kombination av hur man löser uppgiften och vilken relation man som ledare har till sina anställda. Min utgångspunkt var att olika ledarstilar innebär hur kombinationen uppgiftsfokusering och relationen till anställda hanteras. Utifrån detta definierade jag fem olika huvudstilar som hanterar kombinationen uppgift/relation på olika sätt. När jag jämförde de olika ledarstilarna kom jag fram till att unga ledarna har mindre fokus på uppgiften jämfört med gamla ledarna, hos de mellangamla ledarna fanns det inget tydligt mönster. De unga ledarna hade någorlunda liknande ledarstil, en ledarstil med spår av en osäkerhet på vad man skall lägga fokus på. De mellangamla ledarna skiljde sig åt väldigt mycket, men hade till skillnad från de unga ledarna fokus på något område. De gamla ledarna liknade varandra och hade en fokusering som låg mest på uppgiften. När jag studerade olika ledaregenskaper var det tydligt att de unga ledarna jämfört med de gamla ledarna litade mer på sina anställda och lät dem agera mer fritt. Detta samtidigt som de utgick ifrån att medarbetarna skulle säga ifrån om de fick problem. Detta ligger i linje med att unga ledare har mindre fokus på uppgiften. Ytterligare skillnader var att unga ledare agerar mer kortsiktigt. De kommer också att lyssna mer på sina anställda innan de fattar beslut.</p>