Jag har i denna rapport studerat om det finns några skillnader mellan olika ledare beroende på deras ålder. Jag delade in respondenterna i tre olika ålderskategorier (unga, mellangamla, och gamla) och har sedan jämfört dessa kategorier med varandra. Som utgångspunkt beskrev jag hur vetenskaplig litteratur redogör för olika ledaregenskaper och olika ledarstilar. Som inledning förklarade jag skillnaden mellan chefskap och ledarskap, detta eftersom dessa begrepp lätt kan förväxlas. Chefskap innebär att man har fokus på att lösa uppgiften, och med ledarskap så har man även fokus på att utveckla medarbetarna, samt att dessa skall må bra och trivas på jobbet. I den valda litteratur redogjordes det för olika definitioner om vad ledarskap egentligen är, jag fann dock en tydlig röd tråd i de olika definitionerna och det var att ledarskap är en kombination av hur man löser uppgiften och vilken relation man som ledare har till sina anställda. Min utgångspunkt var att olika ledarstilar innebär hur kombinationen uppgiftsfokusering och relationen till anställda hanteras. Utifrån detta definierade jag fem olika huvudstilar som hanterar kombinationen uppgift/relation på olika sätt. När jag jämförde de olika ledarstilarna kom jag fram till att unga ledarna har mindre fokus på uppgiften jämfört med gamla ledarna, hos de mellangamla ledarna fanns det inget tydligt mönster. De unga ledarna hade någorlunda liknande ledarstil, en ledarstil med spår av en osäkerhet på vad man skall lägga fokus på. De mellangamla ledarna skiljde sig åt väldigt mycket, men hade till skillnad från de unga ledarna fokus på något område. De gamla ledarna liknade varandra och hade en fokusering som låg mest på uppgiften. När jag studerade olika ledaregenskaper var det tydligt att de unga ledarna jämfört med de gamla ledarna litade mer på sina anställda och lät dem agera mer fritt. Detta samtidigt som de utgick ifrån att medarbetarna skulle säga ifrån om de fick problem. Detta ligger i linje med att unga ledare har mindre fokus på uppgiften. Ytterligare skillnader var att unga ledare agerar mer kortsiktigt. De kommer också att lyssna mer på sina anställda innan de fattar beslut.

This essay is about classroom environment, what kind of impact it has on pupils’ learning, how to create a good classroom environment and how the style of leadership relates to the classroom environment. This is a qualitative study conducted by four informants. This essay is based on Lev Vygotiskijs perspective of the "sociocultural perspective", which is based on the theory that humans act upon their knowledge and experience, depending on the opportunities that the environment provides. The purpose of this study is to examine how three teachers, who teach younger ages, organize the environment in their classrooms. The goal of this study is to find out what the interviewed teachers perceive as good classroom environment. Also how the environment affects pupils’ learning and what the teachers keep in mind when they furnish their classrooms. Furthermore, to find out how the teachers reason about the relationship between the classroom environment and management style. The results show that the teachers’ experiences and the teachers’ views on the classroom environment did not vary much but I experienced the answers in a similar way. The result also show that all teachers’ are using the term definiteness and that the term should have a central role in teaching but the term humility also should be seen in the teaching.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga lärarnas syn på ledarskap i lärarens arbete, vad de baserar sin ledarstil på och hur dessa uttrycks i handling. 18 lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har fyllt i en enkät som behandlar ämnet ledarstilar. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. Sju respondenter har besvarat en till enkät, som en uppföljning av den första enkäten. Resultaten visar att respondenterna föredrar den demokratiska ledarstilen. De flesta valde att identifiera sig med den käcka och busiga storasystern ochden duktiga mamman. Majoriteten av lärarna anser sig visa respekt och lyssna på eleverna samt att de anser sig vara mänskliga och flexibla. Slutsatser:Det är den demokratiska ledarstilen som dominerar bland lärarna. Men utifrån respondenternas svar kan man tydligt se att det finns spår av alla de olika ledarskapen: auktoritär, demokratisk och låt-gå mässig ledarskap i lärarnas ledarstilar. Dessa ledarstilar behövs eftersom de uppfyller olika funktioner. Lärarna ändrar sin ledarstil bl.a. utifrån elevgrupp, stämning och tid. Däremot ändras inte kärnan i ledarstilen speciellt mycket med åren utan lärarna blir mer förtrogna och säkra i sin ledarstil. Lärarna grundar sina ledarstilar på teorier, förebilder, visioner/idéer och personliga egenskaper. Dessa faktorer påverkar den pedagogiska handlingen men kan vara svåra att utkristallisera då faktorerna går in i varandra.

Syftet med arbetet är att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som väl fungerade utifrån ett elev- och lärarperspektiv.  I litteraturen finns en stor mängd ledarstilar beskrivna och jag har tittat närmre på auktoritär-, demokratisk-, låt-gå-mässig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrån en enkät undersökt hur lärare och elever på två gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar. Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen är den ledarstil som, både lärare och elever, tillämpar och uppskattar mest samt att lärarens ledarstil i stor utsträckning är situationsanpassat. Auktoritär- samt låt-gå-mässig ledarstil används också och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lärare och elevers åsikter var att lärarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansåg sig självgående och ville ha egenansvar.

No description available.

No description available.

Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram är vanlig. De modeller och verktyg som används är noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte är inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förståelse för vilka processer som startar och vad som händer bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstämning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förväntningar inom organisationen på inventeringens resultat, samt på de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering. Analysen visade även att de som deltog i skattningen hade svårt att skilja på schabloner och myter av ledarskap och det ledarskap som den skattade chefen visar, samt att individuella tankeprocesser aktualiseras som handlar om ledarskap, dem själva och organisationen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktäriseras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergått till att arbeta i aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning ställer nya krav på chefer att leda medarbetarna jämfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgänglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna. Samtidigt visade sig nya interaktiva strukturer vara nödvändiga för en fungerandedialog på grund av medarbetarnas minskade synlighet. Det ökade ansvarstagandet hos medarbetarna menar cheferna har bidragit till en tydligare målfokusering och en ökad efterfrågan om coachningoch ett mer engagerat ledarskap. Utöver det ansåg även cheferna att tillit gentemot medarbetarna var en av de viktigaste ledarkompetenserna i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Resultatet av studien kan vara behjälplig för de chefer om arbetar eller skall övergå till att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö för att hantera kontorets implikationer på beteende och på så vis öka chanserna för ett gott ledarskap anpassat till medarbetarnas behov.

The purpose of this study is to investigate what active leaders think is important in a good leadership, with a focus on work with groups of children and youth. A qualitative interview study with four interviewees was used to answer these questions: What do active leaders think characterize a good leadership? Which different leadership styles do active leaders prefer? How consistent are the interviewees’ responses with previous literature? All the interviewees had 20 years of experience or more in leadership, among these 2 worked as recreation instructors, while the other 2 had worked with leadership in a number of different and varied areas. In the results responses were compiled from the interviews. In the discussion there is a comparison with literature and the results of the study are discussed. The results show that the preferred leadership style of all who were interviewed was the democratic, whereas a situational leadership style was also something that all interviewees appear to exhibit examples of in different degrees. One conclusion seems to be that the interviewees are not purely using any one particular style, but that different stylistic features from a number of leadership styles can be identified from the responses. The leadership skills that those who were interviewed bring up are many, but a few that were mentioned by several interviewees were to be positive, clear, fair, open to criticism, and to be relationship-oriented. A comparison of interview responses in the study's results with previous literature suggests that large parts of the interview responses are also consistent with previous literature and research. / Syftet med den här studien är att undersöka vad verksamma ledare anser är viktigt i ett bra ledarskap, med fokus på arbete med grupper av barn och ungdomar. En kvalitativ intervjustudie med fyra intervjupersoner användes för att besvara dessa frågeställningar: Vad anser verksamma ledare kännetecknar ett bra ledarskap? Vad föredrar verksamma ledare för olika ledarstilar? Hur stämmer de intervjuades svar överens med tidigare litteratur? Samtliga intervjupersoner hade 20 års eller mer erfarenhet av ledarskap, bland dessa arbetade 2 st som fritidspedagoger, medan de övriga 2 hade arbetat med ledarskap inom ett antal olika och varierande områden. I resultatet sammanställdes svaren från intervjuerna. I diskussionen görs en jämförelse med litteraturen och studiens resultat diskuteras. Resultatet visade att den ledarstil som samtliga intervjuade föredrog var den demokratiska, medan även en situationsanpassad ledarstil var något som samtliga intervjuade tycks uppvisa exempel på i olika hög grad. En slutsats tycks vara att de intervjuade inte renodlat använder sig utav någon viss stil, utan olika stildrag från ett flertal ledarstilar kunde identifieras utifrån svaren. De ledaregenskaper som de intervjuade tar upp är många, men några som nämndes utav flera intervjuade var bland annat att vara positiv, tydlig, rättvis, öppen för kritik, samt att vara relationsinriktad. En jämförelse av intervjusvaren i studiens resultat med tidigare litteratur pekar på att stora delar av intervjusvaren även överensstämmer med tidigare litteratur och forskning.