No description available.

Denna C-uppsats i social omsorg är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på teorierna om ledarskap, ledarstilar och förändringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förståelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar är att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet ständigt möter nya förändringar. Detta beror dels på samhällsutvecklingen och synen på funktionshindrade, dels på att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter på nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebär detta att han eller hon måste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i.

No description available.

There is no further training in management in teacher education programs, which can create uncertainty among teachers in terms of management. According to the curriculum, the teacher should base it on a democratic approach, but how does it look in real life? The purpose has been to investigate how practicing teachers perceived management and their own leadership style, whether they made conscious choices and if so, whether they then had any purpose in their leadership style. Teachers' views of a good leader and how much influence students have on the teaching, enter into these issues. The survey is based on a qualitative research approach, based on interviews with four active teachers. Although observations were made they did not play any major role in this investigation. They did however provide me with an important context for the interviews conducted. The theoretical basis is drawn from Christer Stensmos books Leadership styles in the classroom and Classroom management. From these books, I have picked out what’s relevant for my essay and summarized it. The democratic and the authoritarian leader, six different leadership styles and their effect on the five dimensions of tasks Mr. Stensmo have written about, has been the foundation of this essay. These five dimensions are: control, motivation, grouping, individualization and planning. I have come to the conclusion that the interviewed teachers believed that their management has an important significance in the classroom, but the teachers, however, may be insecure in their leadership style. The majority of the teachers interviewed had not made conscious choices of leadership styles. One conclusion that has been drawn is that teachers can work with leadership issues, without being fully aware of them.

Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material. Vårt mål har inte varit att hitta en absolut sanning, utan vår avsikt har varit att se om vår empiriska undersökning stämmer, eller inte stämmer, överens med tidigare forskning. Resultat & slutsats: Det som vi har funnit är att ingen av våra respondenter har en renodlad ledarstil. De leder som de önskar att leda, men vi ser dock att vissa förutsättningar påverkar ledarstilen. Verksamheter med olika inriktningar och skiftande produktion påverkar ledaren, i och med att kraven varierar mellan olika branscher. Det som vi kan konstatera, är att ledarstilen är ett medvetet val i den bemärkelse att samtliga respondenter har valt att leda efter hur de är som personer. Samtliga respondenter är även överens om att de egenskaper de själva har och hur de är som personer, speglar den bild av ledare som de vill vara. Förslag till vidare forskning: Ett förslag på vidare forskning, kan vara att undersöka ledarstilar i en viss vald bransch och därmed inrikta sig till på en och samma typ av verksamhet. Det kan vara intressant att se om det finns likheter/olikheter på ledarskapet inom samma verksamhetsgren, och jämföra dessa ledare med varandra. Uppsatsens bidrag: Våra förhoppningar är att denna uppsats ska bidra till en ökad förståelse för att ledare och deras stilar inte är en enkel ekvation. Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil och därmed skapa viss respekt. / Aim: The aim of this work is to see if leaders tend to have varying leadership styles in view of the fact that they have varying conditions. We also want to see how big awareness leaders tend to have regarding there own leadership style. Method: We have chosen to carry out a qualitative study, with interviews as an important element. The information we have collected constitute the base for our analysis and conclusions. We have completed an intensive study where we only have interviewed a few persons, and formed an understanding on the basis of the answers. We have studied already existing theories and compared them with our empirical material. Our goal have not been to find an absolute truth, instead our intention have been to see if our empirical investigation correspond or not with earlier research. Result & Conclusions: What we have found is that none of our respondents have a pure leadership style. They lead as they wish to lead, but we can see that some conditions do have an effect on the leadership style. Businesses whit different directions and changing productions affect the leader, since the demands vary between branches. What we could state is that the leadership style is an aware choice in the sense that all respondents’ has chosen to lead dependent on the kind of person they are. All respondents also agree that their qualities and how they are as persons, reflects the leader they wish to be. Suggestions for future research: A suggestion for future research could be to investigate leadership styles in a chosen branch, and with that set focus on the same type of business. It could be interesting to see if there are similarities or differences in the leadership in the same field of activity, and compare the leaders with each other. Contribution of the thesis: Our expectations are that this essay will contribute to an increased understanding for the complex equation between leaders and their styles. Foremost we see that this work can be useful for co-worker. We believe that an increased awareness could lead to an increased understanding in why their leader has a certain style, and with that create some respect. Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil, och därmed skapa viss respekt.

När man bedriver IT-projekt utgår man ofta från någon form av metod för att underlätta projektarbetet. En projektmetod, som ofta baseras på ett projektramverk, är ett tillvägagångssätt för hur ett visst resultat ska tas fram. Inom IT-projekt kan dessa metoder vara av sekventiell och/eller agil karaktär. Sekventiella projekt kännetecknas vidare av projektfaser som löper stegvis, medan agila projektfaser är mer lättrörliga. En nyckelperson i projekt är vidare projektledaren. Projektledarskap handlar primärt om att lyckas motivera sina teammedlemmar till att uppfylla uppsatta mål. Det kräver vidare förmågan att vara människa, expert och mentor samtidigt, vilket i nästa tur också kräver mellanmänskliga relationsförmågor. Beskrivningar av mellanmänskliga relationsförmågor är dock något som projektramverk tenderar att utesluta. Vidare är dåligt ledarskap en stor faktor för misslyckande under ett projekts framställningsprocess, då det kan skapa förakt eller minska motivation hos medarbetare. Syftet med denna studie har sålunda varit att undersöka hur projektledarskap kan anpassas till IT-projekt som kombinerar sekventiella och agila metoder.I IT-projekt som kombinerar sekventiella och agila faser kan man då ställa frågan vilken projektledning som passar? Syftet med rapporten har sålunda varit att utreda vilka ledarsätt som passar dessa typer av IT-projekt. Det rapporten kommit fram till är att projektledning i sekventiella metoder betonar kontroll och fokuserar på att se till att medarbetare utför sina arbetsuppgifter inom bestämd tidsram och budget. Projektledning i agila metoder är i nästa tur mer pragmatisk och lättrörlig, samt ställer större krav på förmågan att kunna fatta snabba beslut. En projektmetod som kombinerar sekventiella och agila faser behöver en kontrollorienterad projektledare, men som samtidigt kan anpassa sig till olika arbetssituationer. Vidare är det också fördelaktigt om denna typ av projektledare besitter tekniska färdigheter. För att effektivisera projektarbetet ytterligare bör också projektledaren kunna situationsanpassa ledarskapet till medarbetare.­

Syftet med denna studie var att förstå hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tänkas påverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tänkas påverka ledarna. Studien genomfördes på Peab där sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förändrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsätts internt eller externt. Således verkar valet av rekryteringsform varken påverka kulturen på Peab i en positiv eller negativ bemärkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nämligen att denna typ av rekrytering medför ”nytänk” till organisationen. Medarbetarna ansåg emellertid att den främsta nackdelen med extern rekrytering var att dessa ledare saknar rutin och arbetslivserfarenhet. Detta kan tolkas i förhållande till intern rekrytering där både medarbetarna och arbetsledarna ansåg att den främsta fördelen är att dessa ledare är sakkunniga och har erfarenhet, samt att ledarna förstår sig på den rådande kulturen. Det framkom ingen specifik nackdel angående intern rekrytering, både medarbetarna och arbetsledarna hade splittrade svar. En av våra slutsatser är att Peab har en bra fördelning mellan intern och extern rekrytering eftersom företaget både tar tillvara på den kompetens som finns inom företaget samt skapar förutsättningar för utveckling då individer med nya värderingar och kompetenser kommer in utifrån.

I denna studie undersöktes vilka synsätt som fritidslärare har på ledarskap och om deras förhållningssätt varierar. Syftet med studien var att ta reda på vilka inre och yttre faktorer som påverkar fritidslärares ledarskap samt vilken påverkan olika ledarstilar har på måluppfyllelsen i fritidshemmets verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metodansats genomfördes sju intervjuer för att få en inblick i fritidslärares upplevelser av ledarskap i fritidshemmet. Den insamlade empirin transkriberades, för att kunna genomföra en meningskoncentrering och tematisering. Genom att ta del av tidigare forskning kring ledarskapsteorier kunde vi analysera den insamlade empirin. I studien framkommer det att teorierna om relationsbaserat ledarskap samt situationsanpassat och behovsanpassat ledarskap anses viktiga för informanterna. Slutsatsen är enligt studien att lärare i fritidshemmet verkar använda olika delar av alla olika ledarskapsteorier. Detta innebär att det inte går att fastslå ett ledarskap eller en ledarstil som anses vara mer givande än andra för att nå verksamhetens mål.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med motivation fungerar när en fysisk arbetsmiljö blir nätbaserad, vilket skedde hastigt och i stor omfattning i samband med utbrottet av Covid-19 år 2020. Med utgångspunkt i Ryan och Decis (2000) självbestämmandeteori (SDT) har intervjuer med sex olika ledare i en kunskapsintensiv organisation genomförts och analyserats, med fokus på hur dessa beskriver sitt arbete med motivation och hur detta arbete eventuellt har påverkats av omställningen från fysisk till nätbaserad arbetsmiljö. I analysen kopplas till de för själbestämmandeteorins tre grundläggande psykologiska behov: Känslan av kompetens, behovet av autonomi samt behovet av att ingå i samhörighet. Studiens resultat visar att medarbetarnas känsla av kompetens och behov av autonomi till viss del kan mötas när arbetsplatsen är nätbaserad, men behovet av social samhörighet beskrivs som centralt och det är den stora utmaningen för ledare att tillgodose. Förhoppningen med föreliggande studie är att bidra med en förståelse om hur olika ledare arbetar med motivation samt med att tillgodose psykologiska behov på en nätbaserad arbetsplats.

Sammanfattning  Syftet med föreläggande studie är att undersöka vilka lärares ledarstilar efterfrågas i dagens skola, och därtill undersöka vilka egenskaper hos läraren föredrar eleverna. Syftet har definierats genom en huvudfråga: Hur är en bra lärarens ledarstil enligt eleverna?  För att besvara forskningsfrågan har en kvantitativ metod använts i form av enkät som besvarats av 81 elever studerar i högstadiet i Emmaboda kommun. Studiens teoriram är socialpsykologi. Utgångspunkten är att skolan betraktas som ett socialt klimat där eleverna påverkas av olika sociala faktorer bland annat deras relation till sina läraren.  Studien uppvisar att den auktoritativ ledarstilen förbygger den demokratiska på ett gott avstånd. Då fick den auktoritativ ledarstilen 22,5 procent av respondenterna svar än den demokratisk. Respondenterna som valde den auktoritativ läraren tenderar att beskriva en värme och nära relationen till läraren och en hög grad av struktur i klassrummet. Medan respondenterna som valde den demokratisk ledarstilen tenderar att beskriva ett stort frihetsutrymme i deras relation till läraren inom ram av ömsesidig respekt. / Nej