Problembakgrund: Delningsekonomi är ett fenomen som växt fram under de senaste åren och lyfts fram som ett alternativ, hållbar marknadslösning för bland annat överkonsumtion. Grunden i en delningsekonomi utgörs av att delare delar med sig av en tjänst eller vara till en användare utan att det sker något ägarbyte. Delningen kan antingen göras mot en monetär ersättning eller i en icke-kommersiell form. Den delningsekonomi som undersöks i denna studie representerar den sistnämnda. Mer specifikt fallstuderas Fritidsbanken i Umeå och hur deras användare har upplevt lånet av sport- och fritidsutrustningen. Problemformulering: Vad motiverar låntagare till deltagandet i den icke-kommersiella delningsekonomin Fritidsbanken och vilka utfall kan man urskilja som följd av lånet? Syfte: Studiens primära syfte var att utvärdera ekonomiska, sociala samt miljömässiga motivationsfaktorer bakom deltagandet i den icke-kommersiella delningsekonomin Fritidsbanken i Umeå samt vilka likasinnade utfall man kan urskilja som följd. Därmed studeras låntagarnas upplevelser av lånet, både då delningen tar plats och efter att delningen är genomförd. Ett delsyfte var även att kartlägga hur motivationerna drev nöjdheten bland låntagarna. Studien skrevs på uppdrag av projektet Sharing Cities Sweden och ska därför vara en bidragande del i att Sverige ska ta ledningen i världen som ett land som aktivt och kritiskt arbetar med delningsekonomi i städer. Teoretisk referensram: Med hjälp av beteende- och motivationsteorierna TPB och SDT tillsammans med ett avstamp i fenomenet delningsekonomi, vilka utgör den teoretiska grunden i studien, har diverse hypoteser genererats för att testa studiens variabler. Metod: Studien bygger på en deduktiv ansats och genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning skickats ut till Umeå Fritidsbanks tidigare låntagare för att fallstudera verksamheten Fritidsbanken i Umeå. Totalt registrerades 268 svar, varav 264 svar sedan analyserades genom diverse sambandsanalyser. Variablerna som testades identifierades från tidigare beprövad forskning inom delningsekonomi och kategoriseras till ekonomiska, miljömässiga och sociala. Resultat: Resultatet visade att ekonomiska och sociala motiv var de som drev Fritidsbankens låntagare till deltagandet, varav de ekonomiska faktorerna var viktigast. Fortsättningsvis visade resultatet att intentioner i viss mån leder till likasinnade beteenden då utfallen delvis kunde förklaras av motivationer av samma karaktär. De som motiverades av miljömässiga skäl var slutligen nöjdast med sitt deltagande. Slutsats: Problemformuleringen besvaras genom konstaterandet att de ekonomiska och sociala motivationsfaktorerna var de främsta faktorerna till deltagandet i den icke kommersiella delningsekonomin Fritidsbanken. De utfall som kunde urskiljas var i huvudsak att låntagarna blivit mer miljömedvetna samt mer fysiskt aktiva efter att de lånat sport- och fritidsutrustning från Fritidsbanken. Sammantaget kan vi därmed påvisa att Fritidsbanken bidrar till att skapa positiva förutsättningar för sina låntagare, vilket i längden kan gynna staden i stort. / Sharing Cities Sweden

<p>Den kommunala äldreomsorgen har i de flesta kommuner i dag infört medarbetarsamtal. Det läggs stora resurser på denna samtalsform som ses som en del i utvecklandet av omsorgspersonal och äldreomsorgsverksamhet. Syftet med samtalet är att åstadkomma bättre resultat för verksamheten på ett mer demokratiskt än ett auktoritärt sätt, samtalet är således ett led i ökad demokrati för verksamhetens anställda. Den bild som idag ges av medarbetarsamtal är att samtalet ska präglas av ömsesidighet, respekt, ärlighet, öppenhet och åsiktsfrihet. Dåligt genomförda samtal har av vissa forskare kritiserats, dessa hävdar att medarbetarsamtalet riskerar att ifrågasättas i organisationen, framförallt om medarbetaren jämför sitt samtal med en idealbild ur en bok eller intern målformulering.</p><p>Syftet med studien var att undersöka omsorgspersonalens upplevelse av medarbetarsamtal inom den kommunala äldreomsorgen. Det som undersökts är, vilken funktion medarbetarsamtalet har utifrån omsorgspersonalens upplevelse, samt på vilket sätt genomförande av medarbetarsamtal i den undersökta kommunen skiljer sig från den idealbild, som ges av medarbetarsamtalet, i så kallad ”handbokslitteratur” som riktar sig till chefer och organisationer.</p><p>Undersökningen bygger på en fokusgruppintervju där fem kvinnliga undersköterskor anställda i den kommunala äldreomsorgen, i en mellansvensk glesbygdskommun, diskuterar sin upplevelse av medarbetarsamtal. Resultatet har ställts i relation till Ronthys (1998) förutsättningar för kvalitet i medarbetarsamtal och analyserats utifrån Maslows behovstrappa och Herzbergs motivationsteori.</p><p>Resultatet visar att medarbetarsamtalets huvudsakliga syfte i den undersökta kommunen utifrån vår analys, är att ge omsorgspersonalen en stund tillsammans med sin chef, för att omsorgspersonalen ska få feedback och bekräftelse på sitt arbete, samt tillfredställa omsorgspersonalens behov av trygghet och uppmärksamhet.</p><p>Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att omsorgspersonalen blir missnöjd eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda med samtalsformen som den ser ut idag, de önskar fler medarbetarsamtal per år.</p><p>Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att medarbetarna blir missnöjda eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda samt önskar fler medarbetarsamtal per år.</p>

<p>Syftet med denna studie är främst att undersöka i vilken mån eleverna i årskurs 1 på gymnasiet kan sägas ha självtillit i ämnet matematik och vad lärare gör för att öka deras motivation. Utifrån svaren på frågeställningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat får i undervisningen, vad statens utredningar föreslår i sammanhanget och på vilka sätt lärare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas självförtroende i ämnet. För att ge svar på studiens frågeställningar har en elevenkät besvarats av gymnasieelever från två olika program, där frågorna anknutits och tolkats utifrån ett antal motivationsteorier. Motivation och självtillit inom ett område är intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, därför tar undersökningen sitt avstamp bland annat från attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lärare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har även lärare observerats under deras matematiklektioner. De slutsatser som kan dras av undersökningen är att 30-40 % av eleverna i studien innehar en relativt låg självtillit utifrån hur de förklarar sina resultat i matematik. Om man i stället utgår ifrån vilka förväntningar de har på sina möjligheter att lära sig matematik så är självförtroendet högt. Samtidigt som en andel på 30-40% kan anses äga en lägre självtillit i fråga om känslan av trygghet under matematiklektionen. Sammantaget visar studien att något mindre än hälften av eleverna kan anses inneha ett gott självförtroende inom matematikämnet, medan den indikerar en låg självtillit hos drygt en tredjedel av gruppen. Vid jämförelser mellan de två programmen kan vissa skillnader i självförtroendet noteras. Det gör att elevgrupper med olika grad av tillit i matematik kan kräva varierande strategier för att höja självförtroendet och vända en nedåtgående trend. Den avslutande diskussionen visar att lärare idag på olika sätt försöker följa de förslag som framkommit vid statens utredningar, men det vore önskvärt med fler uttalade strategier som förutom ökad förståelse, även på ett direkt sätt ökar elevernas trygghet och självtillit i ämnet matematik.</p>

<p>Många skribenter har riktat hård kritik mot revisionsbranschen under senare år. Kritiken innefattar skilda områden men mycket av den kan härledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frågan om vad som driver revisorer.</p><p>Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de väljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar även till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skäl.</p><p>Studien är en enkätundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkända revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som revisorer anger för att skaffa sig en titel är praktiska skäl. Vi ser dock även att yttre motivationsfaktorer och kompetens är viktiga medan faktorer som självständighet och tillhörighet har mindre betydelse. Det finns även tydliga demografiska skillnader där revisorns arbetssituation skapar största skillnaden. Dock finns ett undantag när vi studerar inre motivationsfaktorer. Här har demografiska faktorer en underordnad roll och den enda signifikanta skillnaden är mellan könen.</p><p>Uppsatsen avslutas med att vi granskar våra resultat och föreslår hur de kan tillämpas. Vi anser att den stora betydelsen av praktiska och yttre skäl för skaffandet av titeln kan vara ett problem i branschen då de enligt vedertagen teori kan tränga undan inre motivation. Detta ligger dock utanför den här uppsatsens syfte och vi föreslår vidare forskning.</p>

Många skribenter har riktat hård kritik mot revisionsbranschen under senare år. Kritiken innefattar skilda områden men mycket av den kan härledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frågan om vad som driver revisorer. Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de väljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar även till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skäl. Studien är en enkätundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkända revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som revisorer anger för att skaffa sig en titel är praktiska skäl. Vi ser dock även att yttre motivationsfaktorer och kompetens är viktiga medan faktorer som självständighet och tillhörighet har mindre betydelse. Det finns även tydliga demografiska skillnader där revisorns arbetssituation skapar största skillnaden. Dock finns ett undantag när vi studerar inre motivationsfaktorer. Här har demografiska faktorer en underordnad roll och den enda signifikanta skillnaden är mellan könen. Uppsatsen avslutas med att vi granskar våra resultat och föreslår hur de kan tillämpas. Vi anser att den stora betydelsen av praktiska och yttre skäl för skaffandet av titeln kan vara ett problem i branschen då de enligt vedertagen teori kan tränga undan inre motivation. Detta ligger dock utanför den här uppsatsens syfte och vi föreslår vidare forskning.

Den kommunala äldreomsorgen har i de flesta kommuner i dag infört medarbetarsamtal. Det läggs stora resurser på denna samtalsform som ses som en del i utvecklandet av omsorgspersonal och äldreomsorgsverksamhet. Syftet med samtalet är att åstadkomma bättre resultat för verksamheten på ett mer demokratiskt än ett auktoritärt sätt, samtalet är således ett led i ökad demokrati för verksamhetens anställda. Den bild som idag ges av medarbetarsamtal är att samtalet ska präglas av ömsesidighet, respekt, ärlighet, öppenhet och åsiktsfrihet. Dåligt genomförda samtal har av vissa forskare kritiserats, dessa hävdar att medarbetarsamtalet riskerar att ifrågasättas i organisationen, framförallt om medarbetaren jämför sitt samtal med en idealbild ur en bok eller intern målformulering. Syftet med studien var att undersöka omsorgspersonalens upplevelse av medarbetarsamtal inom den kommunala äldreomsorgen. Det som undersökts är, vilken funktion medarbetarsamtalet har utifrån omsorgspersonalens upplevelse, samt på vilket sätt genomförande av medarbetarsamtal i den undersökta kommunen skiljer sig från den idealbild, som ges av medarbetarsamtalet, i så kallad ”handbokslitteratur” som riktar sig till chefer och organisationer. Undersökningen bygger på en fokusgruppintervju där fem kvinnliga undersköterskor anställda i den kommunala äldreomsorgen, i en mellansvensk glesbygdskommun, diskuterar sin upplevelse av medarbetarsamtal. Resultatet har ställts i relation till Ronthys (1998) förutsättningar för kvalitet i medarbetarsamtal och analyserats utifrån Maslows behovstrappa och Herzbergs motivationsteori. Resultatet visar att medarbetarsamtalets huvudsakliga syfte i den undersökta kommunen utifrån vår analys, är att ge omsorgspersonalen en stund tillsammans med sin chef, för att omsorgspersonalen ska få feedback och bekräftelse på sitt arbete, samt tillfredställa omsorgspersonalens behov av trygghet och uppmärksamhet. Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att omsorgspersonalen blir missnöjd eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda med samtalsformen som den ser ut idag, de önskar fler medarbetarsamtal per år. Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att medarbetarna blir missnöjda eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda samt önskar fler medarbetarsamtal per år.

Syftet med denna studie är främst att undersöka i vilken mån eleverna i årskurs 1 på gymnasiet kan sägas ha självtillit i ämnet matematik och vad lärare gör för att öka deras motivation. Utifrån svaren på frågeställningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat får i undervisningen, vad statens utredningar föreslår i sammanhanget och på vilka sätt lärare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas självförtroende i ämnet. För att ge svar på studiens frågeställningar har en elevenkät besvarats av gymnasieelever från två olika program, där frågorna anknutits och tolkats utifrån ett antal motivationsteorier. Motivation och självtillit inom ett område är intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, därför tar undersökningen sitt avstamp bland annat från attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lärare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har även lärare observerats under deras matematiklektioner. De slutsatser som kan dras av undersökningen är att 30-40 % av eleverna i studien innehar en relativt låg självtillit utifrån hur de förklarar sina resultat i matematik. Om man i stället utgår ifrån vilka förväntningar de har på sina möjligheter att lära sig matematik så är självförtroendet högt. Samtidigt som en andel på 30-40% kan anses äga en lägre självtillit i fråga om känslan av trygghet under matematiklektionen. Sammantaget visar studien att något mindre än hälften av eleverna kan anses inneha ett gott självförtroende inom matematikämnet, medan den indikerar en låg självtillit hos drygt en tredjedel av gruppen. Vid jämförelser mellan de två programmen kan vissa skillnader i självförtroendet noteras. Det gör att elevgrupper med olika grad av tillit i matematik kan kräva varierande strategier för att höja självförtroendet och vända en nedåtgående trend. Den avslutande diskussionen visar att lärare idag på olika sätt försöker följa de förslag som framkommit vid statens utredningar, men det vore önskvärt med fler uttalade strategier som förutom ökad förståelse, även på ett direkt sätt ökar elevernas trygghet och självtillit i ämnet matematik.

En stor utmaning för bildlärarna är elevernas motivation på lektionerna och denna studies syfte är därför att undersöka vad som gör elever motiverade för bildundervisningen och vilka strategier läraren kan använda för att skapa och utveckla elevens motivation. Denna studie baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex elever och tre bildlärare. De teorier som jag har utgått ifrån är framför allt Schunk, Pintrich &amp; Meeces teorier om self-determination, expectancy-value och mastery and performacy goals för att undersöka elevernas motivation och Davidsson &amp; Flatos sju motivationskategorier för att utreda lärarnas strategier. Resultatet har visat att eleverna uppger att de har motivation inom ämnet, framför allt för att de upplever bild som roligt, men att de skulle vilja vara med och påverka lektionerna mer. Resultatet visar också att lärarna använder sig av flera olika strategier för att skapa en intresseväckande undervisning och utveckla ett positivt klimat i klassrummet, men skulle kunna låta eleverna ha större inflytande.

No description available.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.