Problembakgrund: Delningsekonomi är ett fenomen som växt fram under de senaste åren och lyfts fram som ett alternativ, hållbar marknadslösning för bland annat överkonsumtion. Grunden i en delningsekonomi utgörs av att delare delar med sig av en tjänst eller vara till en användare utan att det sker något ägarbyte. Delningen kan antingen göras mot en monetär ersättning eller i en icke-kommersiell form. Den delningsekonomi som undersöks i denna studie representerar den sistnämnda. Mer specifikt fallstuderas Fritidsbanken i Umeå och hur deras användare har upplevt lånet av sport- och fritidsutrustningen. Problemformulering: Vad motiverar låntagare till deltagandet i den icke-kommersiella delningsekonomin Fritidsbanken och vilka utfall kan man urskilja som följd av lånet? Syfte: Studiens primära syfte var att utvärdera ekonomiska, sociala samt miljömässiga motivationsfaktorer bakom deltagandet i den icke-kommersiella delningsekonomin Fritidsbanken i Umeå samt vilka likasinnade utfall man kan urskilja som följd. Därmed studeras låntagarnas upplevelser av lånet, både då delningen tar plats och efter att delningen är genomförd. Ett delsyfte var även att kartlägga hur motivationerna drev nöjdheten bland låntagarna. Studien skrevs på uppdrag av projektet Sharing Cities Sweden och ska därför vara en bidragande del i att Sverige ska ta ledningen i världen som ett land som aktivt och kritiskt arbetar med delningsekonomi i städer. Teoretisk referensram: Med hjälp av beteende- och motivationsteorierna TPB och SDT tillsammans med ett avstamp i fenomenet delningsekonomi, vilka utgör den teoretiska grunden i studien, har diverse hypoteser genererats för att testa studiens variabler. Metod: Studien bygger på en deduktiv ansats och genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning skickats ut till Umeå Fritidsbanks tidigare låntagare för att fallstudera verksamheten Fritidsbanken i Umeå. Totalt registrerades 268 svar, varav 264 svar sedan analyserades genom diverse sambandsanalyser. Variablerna som testades identifierades från tidigare beprövad forskning inom delningsekonomi och kategoriseras till ekonomiska, miljömässiga och sociala. Resultat: Resultatet visade att ekonomiska och sociala motiv var de som drev Fritidsbankens låntagare till deltagandet, varav de ekonomiska faktorerna var viktigast. Fortsättningsvis visade resultatet att intentioner i viss mån leder till likasinnade beteenden då utfallen delvis kunde förklaras av motivationer av samma karaktär. De som motiverades av miljömässiga skäl var slutligen nöjdast med sitt deltagande. Slutsats: Problemformuleringen besvaras genom konstaterandet att de ekonomiska och sociala motivationsfaktorerna var de främsta faktorerna till deltagandet i den icke kommersiella delningsekonomin Fritidsbanken. De utfall som kunde urskiljas var i huvudsak att låntagarna blivit mer miljömedvetna samt mer fysiskt aktiva efter att de lånat sport- och fritidsutrustning från Fritidsbanken. Sammantaget kan vi därmed påvisa att Fritidsbanken bidrar till att skapa positiva förutsättningar för sina låntagare, vilket i längden kan gynna staden i stort. / Sharing Cities Sweden

No description available.

Circular economy addresses the environmental crisis and its urge to adapt and reshape economic models towards more sustainability. Recent literature has provided rich knowledge on the concept and important conceptual research. Moreover, consequent existing research about drivers to engage in circular economy focuses on consumers and businesses but it is almost always limited to a commercial context. Therefore, the purpose of this study is to explore motivational factors to involve in a non-commercial context in circular economy. Through a qualitative approach, the single case study of a leisure bank network was conducted in Sweden. The concept of leisure bank is to lend sport and leisure equipment like a library would lend books for free. The findings show that some motivational factors previously identified in a commercial circular economy context also apply to a non-commercial circular economy context. However, this study contributes with the improvement of welfare as one additional driver for non-commercial circular economy engagement. Additionally, the findings revealed unexpectedly positive effects regarding commercial actors who are substantively affected by the network.    In line with this, circular economy has gained widespread interest among scholars and practitioners. This initiative to improve upon business models to cater the contemporary challenging social, economic, and environmental paradigm. Following a lead to expand research in this discipline, an empirical case study of a circular economy network is undertaken. A network based on exchange is identified as an important basis for the case and the study was undertaken following qualitative research in the form of interviews to those involved in the network. By gathering and analysing their insight, the importance of a network structure based on the exchange of resources was identified, finding that the interaction between the participants as a process which creates value in forms that contribute to an increase of welfare.