No description available.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar. De resultat som detta examensarbete genererat kan kopplas till de resultat Van Etten et al.(2008) kommit fram till. Slutsatsen som kan dras är att man bör se ett samband mellan de olika faktorerna som påverkar studiemotivation för att kunna hjälpa elever med att bli/vara motiverade.

<p>Den kommunala äldreomsorgen har i de flesta kommuner i dag infört medarbetarsamtal. Det läggs stora resurser på denna samtalsform som ses som en del i utvecklandet av omsorgspersonal och äldreomsorgsverksamhet. Syftet med samtalet är att åstadkomma bättre resultat för verksamheten på ett mer demokratiskt än ett auktoritärt sätt, samtalet är således ett led i ökad demokrati för verksamhetens anställda. Den bild som idag ges av medarbetarsamtal är att samtalet ska präglas av ömsesidighet, respekt, ärlighet, öppenhet och åsiktsfrihet. Dåligt genomförda samtal har av vissa forskare kritiserats, dessa hävdar att medarbetarsamtalet riskerar att ifrågasättas i organisationen, framförallt om medarbetaren jämför sitt samtal med en idealbild ur en bok eller intern målformulering.</p><p>Syftet med studien var att undersöka omsorgspersonalens upplevelse av medarbetarsamtal inom den kommunala äldreomsorgen. Det som undersökts är, vilken funktion medarbetarsamtalet har utifrån omsorgspersonalens upplevelse, samt på vilket sätt genomförande av medarbetarsamtal i den undersökta kommunen skiljer sig från den idealbild, som ges av medarbetarsamtalet, i så kallad ”handbokslitteratur” som riktar sig till chefer och organisationer.</p><p>Undersökningen bygger på en fokusgruppintervju där fem kvinnliga undersköterskor anställda i den kommunala äldreomsorgen, i en mellansvensk glesbygdskommun, diskuterar sin upplevelse av medarbetarsamtal. Resultatet har ställts i relation till Ronthys (1998) förutsättningar för kvalitet i medarbetarsamtal och analyserats utifrån Maslows behovstrappa och Herzbergs motivationsteori.</p><p>Resultatet visar att medarbetarsamtalets huvudsakliga syfte i den undersökta kommunen utifrån vår analys, är att ge omsorgspersonalen en stund tillsammans med sin chef, för att omsorgspersonalen ska få feedback och bekräftelse på sitt arbete, samt tillfredställa omsorgspersonalens behov av trygghet och uppmärksamhet.</p><p>Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att omsorgspersonalen blir missnöjd eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda med samtalsformen som den ser ut idag, de önskar fler medarbetarsamtal per år.</p><p>Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att medarbetarna blir missnöjda eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda samt önskar fler medarbetarsamtal per år.</p>

Den kommunala äldreomsorgen har i de flesta kommuner i dag infört medarbetarsamtal. Det läggs stora resurser på denna samtalsform som ses som en del i utvecklandet av omsorgspersonal och äldreomsorgsverksamhet. Syftet med samtalet är att åstadkomma bättre resultat för verksamheten på ett mer demokratiskt än ett auktoritärt sätt, samtalet är således ett led i ökad demokrati för verksamhetens anställda. Den bild som idag ges av medarbetarsamtal är att samtalet ska präglas av ömsesidighet, respekt, ärlighet, öppenhet och åsiktsfrihet. Dåligt genomförda samtal har av vissa forskare kritiserats, dessa hävdar att medarbetarsamtalet riskerar att ifrågasättas i organisationen, framförallt om medarbetaren jämför sitt samtal med en idealbild ur en bok eller intern målformulering. Syftet med studien var att undersöka omsorgspersonalens upplevelse av medarbetarsamtal inom den kommunala äldreomsorgen. Det som undersökts är, vilken funktion medarbetarsamtalet har utifrån omsorgspersonalens upplevelse, samt på vilket sätt genomförande av medarbetarsamtal i den undersökta kommunen skiljer sig från den idealbild, som ges av medarbetarsamtalet, i så kallad ”handbokslitteratur” som riktar sig till chefer och organisationer. Undersökningen bygger på en fokusgruppintervju där fem kvinnliga undersköterskor anställda i den kommunala äldreomsorgen, i en mellansvensk glesbygdskommun, diskuterar sin upplevelse av medarbetarsamtal. Resultatet har ställts i relation till Ronthys (1998) förutsättningar för kvalitet i medarbetarsamtal och analyserats utifrån Maslows behovstrappa och Herzbergs motivationsteori. Resultatet visar att medarbetarsamtalets huvudsakliga syfte i den undersökta kommunen utifrån vår analys, är att ge omsorgspersonalen en stund tillsammans med sin chef, för att omsorgspersonalen ska få feedback och bekräftelse på sitt arbete, samt tillfredställa omsorgspersonalens behov av trygghet och uppmärksamhet. Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att omsorgspersonalen blir missnöjd eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda med samtalsformen som den ser ut idag, de önskar fler medarbetarsamtal per år. Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att medarbetarna blir missnöjda eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda samt önskar fler medarbetarsamtal per år.

ABSTRACT Syftet med denna studie är att studera vilken påverkan kvällstidningarnas löpsedlar har på deltagarnas riskuppfattningar när det kommer till hälsolarm. Därmed kommer denna c-uppsats belysa fenomenet utifrån medborgarnas synvinkel. Av det som skrivs i kvällstidningar angående hälsolarm är det mycket som kan leda till oväntade konsekvenser, därför har författarna valt att titta närmre på detta fascinerande ämne för att reda ut om, och i så fall på vilket sätt, deltagarna påverkas av dem. Med begreppet hälsolarm avser författarna olika rapporteringar kring hälsorisker som deltagarna kan ta del av på kvällstidningarnas löpsedlar. Studien undersöker unga vuxna i åldern 20-30, och pensionärer i åldern 65-70 för att jämföra åldersskillnader, samt kön, och huruvida de skiljer sig åt i fråga om kvällstidningarnas hälsolarm. För att få svar på de frågeställningar studien bygger på har fyra fokusgruppintervjuer, med homogena deltagare, genomförts. De teorier som främst fungerar som utgångspunkt för studien är Ulrich Becks risksamhällsteori, och Gunilla Jarlbros teorier om en subjektiv riskperception. Författarna har även valt att se mediernas roll som en social konstruktion, därmed även synen på en riskkultur där risker ses som sociala konstruktioner som finns i medborgarnas tankar, samt också i mediernas larmrapporter.   Resultaten från de fokusgruppintervjuer som genomfördes visar att deltagarna uppger att de inte påverkas i sin vardag av kvällstidningarnas hälsolarm, utan anser dem vara alltför överdrivna och dramatiserande. Samtliga fokusgrupper uttrycker en negativitet gentemot löpsedlarna. Ord som kom till uttryck under intervjuerna var exempelvis skrämsel, oro, överdrivenhet, dramatisering, lurendrejeri, negativitet, ekonomisk vinst och nyhetstorka.   Nyckelord: Hälsolarm, löpsedlar, risk, kvällstidningar, kvalitativ studie, fokusgruppintervju

Unga ställs idag inför otroligt många val vad gäller kost och dryck. Syftet med studien har varit att undersöka hur elever gör kostval under skoldagen, vilka valmöjligheter det finns på, och omkring skolans område samt hur medvetna eleverna är i sina kostval. Vidare syfte har varit att undersöka om eleverna upplever att de har kunskaper för att kunna göra hälsosamma kostval och vilka faktorer som påverkar elevernas val. De frågeställningar studien har utgått från är följande;  - Vilka möjligheter, enligt eleverna, finns det för att göra hälsosamma kostval under skoldagen?  - Hur väl medvetna är eleverna om vad som är ett hälsosamt val?  - Vad ligger till grund för vilka kostval eleverna gör, och vilka kostval gör de?  Utifrån en kvalitativ ansats har vi valt att göra en fallstudie på en utvald skola där vi har använt oss av fokusgrupp som metod. 12 elever har deltagit, uppdelade under två intervjutillfällen, där det har varit en jämn fördelning mellan kön.   De resultat vi fått fram är att eleverna upplever att de inte kan göra hälsosamma kostval under skoldagen samt att eleverna har teoretiska kunskaper om kost men att de ibland bortser från att göra hälsosamma kostval. Vad detta beror på finns flera möjliga förklaringar till, bland annat att de har svårt att omvandla teoretiska kunskaper i handling eller att eleverna prioriterar andra delar som de upplever har ett större mervärde för dem. Det eleverna prioriterar är bland annat smak, tid, tillgänglighet och att maten ska vara fräsch. Ytterligare en aspekt som framkommit i denna studie är att eleverna inte ser någon direkt hotbild kopplat till sig själva och gör då inte alltid hälsosamma val. Detta trots att de uppvisar att de har kunskaper om kostrelaterade sjukdomar.

<p>Abstract</p><p>Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats undersöka hur portfolio som pedagogiskt verktyg för inlärning, bedömning och examination i ämnet matematik på gymnasienivå uppfattas av en grupp vuxenstuderande. Studiens frågeställningar syftar till att belysa på vilka sätt de studerande erfar att arbetet med portfolio påverkat deras lärande i matematik samt vilka effekter portfolio som pedagogiskt verktyg haft för bedömning och examination i ämnet. Studien har genomförts i en studerandegrupp som inom högskolan läser kurserna C och D i matematik på gymnasienivå under läsåret 2004-2005 och där kursens uppläggning och genomförande baseras på portfolio som pedagogiskt verktyg. Den empiriska datainsamlingen har skett genom insamling av de studerandes skriftliga erfarenheter och reflektioner formulerade i brev samt genom fokusgruppintervjuer. Resultaten i undersökningen pekar på att de studerandes attityder till ämnet matematik förändrats i positiv riktning vilket medfört att deras kunskaper i och förståelse för ämnet fördjupats. Det framgår också att de studerande upplever lägre grad av stress vid examination än vid traditionella skriftliga provtillfällen med uppgifter, lösningar och svar. Resultaten tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv, där verktyget portfolio, systematiska skriftliga reflektioner samt interaktion med andra studerande och lärare, främjat lärandet och förändrat attityderna till ämnet matematik.</p>

<p>Undersökningen är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen består av fem personer, en man och fyra kvinnor i åldrarna 43 – 62 år, där samtliga är utbildade lärare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien är att försöka förstå och problematisera hur lärare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lärare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna:</p><p> </p><ul><li>Kategori A - Dramapedagogik som teater</li><li>Kategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstärkande redskap</li><li>Kategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap</li></ul><p> </p><p>Resultaten visar att informanterna är positiva till dramapedagogik men också känner sig osäkra på vad dramapedagogik egentligen är och efterfrågar mer utbildning inom området.</p>

Undersökningen är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen består av fem personer, en man och fyra kvinnor i åldrarna 43 – 62 år, där samtliga är utbildade lärare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien är att försöka förstå och problematisera hur lärare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lärare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna:   Kategori A - Dramapedagogik som teater Kategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstärkande redskap Kategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap   Resultaten visar att informanterna är positiva till dramapedagogik men också känner sig osäkra på vad dramapedagogik egentligen är och efterfrågar mer utbildning inom området.

Abstract Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats undersöka hur portfolio som pedagogiskt verktyg för inlärning, bedömning och examination i ämnet matematik på gymnasienivå uppfattas av en grupp vuxenstuderande. Studiens frågeställningar syftar till att belysa på vilka sätt de studerande erfar att arbetet med portfolio påverkat deras lärande i matematik samt vilka effekter portfolio som pedagogiskt verktyg haft för bedömning och examination i ämnet. Studien har genomförts i en studerandegrupp som inom högskolan läser kurserna C och D i matematik på gymnasienivå under läsåret 2004-2005 och där kursens uppläggning och genomförande baseras på portfolio som pedagogiskt verktyg. Den empiriska datainsamlingen har skett genom insamling av de studerandes skriftliga erfarenheter och reflektioner formulerade i brev samt genom fokusgruppintervjuer. Resultaten i undersökningen pekar på att de studerandes attityder till ämnet matematik förändrats i positiv riktning vilket medfört att deras kunskaper i och förståelse för ämnet fördjupats. Det framgår också att de studerande upplever lägre grad av stress vid examination än vid traditionella skriftliga provtillfällen med uppgifter, lösningar och svar. Resultaten tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv, där verktyget portfolio, systematiska skriftliga reflektioner samt interaktion med andra studerande och lärare, främjat lärandet och förändrat attityderna till ämnet matematik.