<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever på omvårdnadsprogrammet ska känna studiemotivation. Genom att göra två fokusgruppsintervjuer med elever på omvårdnadsprogrammet på två gymnasieskolor, har vi fått en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.</p><p>Resultatet av vår studie visar att kommunikation och samspel mellan lärare och elever är central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna är att lärarna är engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga på en nivå som innebär utmaningar i nivå med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmåga att vara lyhörd inför elevernas signaler är viktiga egenskaper hos lärare som vill arbeta med sina elevers motivation.</p><p>Eleverna upplever att lärarna har en central roll då det gäller skapandet av en trygg social miljö i skolan. Föräldrars och kompisars betydelse är andra centrala bitar som har betydelse för att förstärka studiemotivationen.</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever på omvårdnadsprogrammet ska känna studiemotivation. Genom att göra två fokusgruppsintervjuer med elever på omvårdnadsprogrammet på två gymnasieskolor, har vi fått en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen. Resultatet av vår studie visar att kommunikation och samspel mellan lärare och elever är central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna är att lärarna är engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga på en nivå som innebär utmaningar i nivå med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmåga att vara lyhörd inför elevernas signaler är viktiga egenskaper hos lärare som vill arbeta med sina elevers motivation. Eleverna upplever att lärarna har en central roll då det gäller skapandet av en trygg social miljö i skolan. Föräldrars och kompisars betydelse är andra centrala bitar som har betydelse för att förstärka studiemotivationen.

Bakgrund: Upplevelsen av otillräcklighet är ett vanligt förekommande fenomen hos sjuksköterskor. Att uppleva otillräcklighet kan leda till försämrad hälsa hos sjuksköterskan och därmed också risk för negativa effekter på vårdens kvalité. Mår sjuksköterskan bra, finns också förutsättningar att ge en god vård. Att undersöka hur sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård uppfattar och erfar otillräcklighet och dess effekter blev därför viktigt att studera för att erhålla ökad förståelse. I dag finns inga studier som specifikt undersöker detta i kommunal hemsjukvård, därmed kan studien tillföra ny kunskap. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård uppfattar och erfar otillräcklighet och dess effekter. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats med fokusgruppintervjuer som datainsamlingsmetod. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys (Graneheim &amp; Lundman, 2004). Resultat: I resultatet framkommer fyra kategorier ”Individuella faktorer”, ”Organisatoriska faktorer”, ”Hur otillräcklighet hanteras” samt ”Effekter”. Deltagarna har uppfattningar om att individens personligheten och kompetens spelar en avgörande roll för hur otillräcklighet upplevs och hanteras. Organisatoriska faktorer är en bidragande orsak till otillräcklighet. Resurser, direktiv , mål, samarbete samt andras förväntningar och krav är viktigt. Upplevelsen av otillräcklighet hanteras på flera sätt. Upplevelsen av otillräcklighet har främst negativa effekter. Slutsats: Otillräcklighet förekommer hos sjuksköterskor som arbetar med kommunalt driven hemsjukvård. Den orsakas till viss del av organisatoriska brister, men är också beroende på viken personlighet sjuksöterskan har och hur hen är förmögen att hantera uppkomna stressorer. Förekomsten av stöd, både från kollegor och ledning, är viktiga komponenter för att minska otillräckligheten.

This essay investigates discourses connected to menses amongst teenage girls in a Swedish context from a qualitative perspective. My ambition has been to show what is mentioned in a conversation amongst classmates on the topic menses. What was taken for granted, what was considered unnatural and when were verbal lines drawn? The methods used in order to meet the purpose and answer questions, were focusgroupinterviews and discourseanlysis. Three groups were constructed by the participants themselves and contains 13 individuals in total. The empirical material used consists of soundfiles from the interviews converted into text.As a theoretical framework for this study, I chose to use social constructivism, stigma and discourse. Included is also parts of Mary Douglas Purity and danger in order to offer aspects on bodily fluids, and menses in particular. The most important findings that can be concluded are connected to the institutionalized behavior surrounding control of menses through medication. All participants in the study were aware of and practiced control of their menses through contraceptive pills. The main purpose of using contraceptive pills for the majority of the participants, were linked to enabling a functional structure of their menses rather than protecting from pregnancies. Further, the participants described how they in certain social situation were unable to discuss or reveal their menses. These particular situations were defined similarly within each group, but varied between them. The groups also brought up how being connected to menses in general was not a source of shame. However, on an individual basis, keeping your menses to yourself was often depicted as a matter of showing social consideration.

Konflikter uppstår dagligen i en skolmiljö. Det har vi lagt märke till då vi båda jobbat några år som lärare i grundskolan. För att kunna hjälpa eleverna ville vi undersöka hur de uppfattar konflikterna.   Syftet med arbetet är att få fördjupad kunskap om hur elever i år 6 och 7 upplever konflikter i skolan. Särskilt intresse ligger på hur eleverna upplever konflikter mellan killar respektive tjejer. Vi är även intresserade av att förstå hur elever upplever att konflikter mellan tjejer eller mellan killar hanteras av lärare och annan skolpersonal.  Våra forskningsfrågor är: Hur beskriver tjejer konflikter mellan tjejer respektive killar? Hur beskriver killar konflikter mellan tjejer respektive killar? Hur upplever tjejer respektive killar hur konflikter mellan eleverna hanteras av lärare eller annan skolpersonal?   Detta har vi undersökt med hjälp av fokusgruppsintervjuer i rena tjej- och killgrupper. Indelningen i tjej och killgrupper har vi gjort då vi vill se om eleverna upplever att konflikterna och konflikthanteringen skiljer sig åt ur genussynpunkt. För att få igång diskussionerna har vi använt oss av vinjetter.   I resultatet har vi kommit fram till att tjejer och killars konflikter är mer lika än vad vi tror. På ytan verkar det som tjejer och killar har konflikter på olika sätt men i praktiken är konflikterna mer lika enligt våra informanters upplevelser. Enligt eleverna som vi intervjuat så upplever de att när vuxna ingriper och ska hjälpa till att lösa konflikter så tar de i mer och hårdare då det är killar som är inblandade. Styrdokumenten säger att alla som arbetar i skolan ska behandla alla lika, oberoende på om de är tjejer eller killar.

No description available.

Många barn och ungdomar i Sveriges skolor når inte upp till Världshälsoorganisationens rekommendationer gällande fysik aktivitet. Då skolan är oblaigatorisk och alla barn och ungdomar vistas där flera timmar varje dag är det en plattform för att öka barn och ungdomars hälsa. Skolsköterskans roll innebär bland annat att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med elevernas hälsa. För att öka elevernas fysiska aktivitet införde en skola i västra Sverige fysisk aktivitet på schemat, en aktivitet som går under namnet The Daily Mile. The Daily Mile innebär att eleverna lämnar klassrummet och den vanliga undervisningen för att springa eller gå i 15 minuter runt skolgården för att därefter återgå till undervisningen. Syftet med studien är att beskriva hur pedagogerna upplever elevernas hälsa vid införandet av fysisk aktivitet på schemat. En kvalitativt studie med induktiv ansats genomfördes, där tio pedagoger från skolan deltog i en fokusgruppsintervju. Fokusgruppsintervjun analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra huvudkategorier: elevens fysiska hälsa, elevens psykiska hälsa, måluppfyllelse och organisation. Studien visar att pedagogerna upplever en ökad aktivitet hos eleverna under skoldagen. Pedagogerna upplevde en svårighet att motivera framförallt de äldre eleverna att delta i den gemensamma fysiska aktiviteten. Pedagogerna upplevde ett ökat välbefinnande och en högre självkänsla hos eleverna, även gemenskapen och tryggheten på skolan ansågs ha ökat. Studien visar att pedagogerna upplevde en högre närvaro och bättre skolprestation hos eleverna efter införandet av The Daily Mile. Pedagogerna ansåg att schemaläggning var en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna genomföra The Daily Mile. Även tydliga instruktioner var av vikt, vilket gjorde aktiviteten enkel att genomföra och ledde till ett ökat engagemang hos personalen. Studien slutsats är att pedagogerna upplevde att elevernas fysiska och psykiska hälsa hade gynnats av införandet av The Daily Mile.

Studiens syfte var att undersöka hur undervisning, som den förklaras i kapitel 4 i Lgr 11, beskrivs av några pedagoger vid några fritidshem. Studien gjordes med sociokulturell ansats och kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. De empiriska resultaten analyserades med delar av Wengers teori om praktikgemenskaper och indikerade att en delad repertoar kring begreppet undervisning saknades och att det ömsesidiga engagemanget ibland var bristfälligt. Pedagogerna tycktes trygga i att genomföra sitt uppdrag, men uttryckte att de fått minimal fortbildning kring Lgr 11. Stor vikt lades vid värdegrunden och relationer. Brist på planeringstid, personalbrist, icke ändamålsenliga lokaler och stora barngrupper sågs som hindrande för arbetet. Resultatet överensstämmer i stort med aktuell forskning i ämnet. I resultatdiskussionen diskuterades att fortbildning kring Lgr 11 och ett mer aktivt läroplansarbete skulle kunna vara gynnsamt för undervisningen i fritidshemmet. Ett intressant ämne för fortsatt forskning vore pedagogers syn på balansgången mellan omsorg, utveckling och lärande.

Abstrakt Genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumärkesprofilen och dess anställdas åsikter cirka tre år efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta är en fallstudie där studiens resultat bygger på ett intervjutillfälle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte är att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frågeställningar berör anställdas identifikation och upplevda mervärde av det nya interna varumärket. Studien tillämpar identitets- och mervärdes teorier inom varumärkesarbete som förklarar hur varumärken kan påverka. Studiens resultat visar att det finns delade uppfattningar kring budskapet och mottagandet av nya varumärkesprofilen eftersom en del av mottagarna har starkare associationer till sin arbetsgivare som i själva verket är ett dotterbolag till AkzoNobel.

Undersökningen syftar till att undersöka hur en hälsoinformationskampanj argumenterar för att övertyga målgruppen om att vaccinera sig mot ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur målgruppen uppfattar kampanjen och om den har någon effekt på den. Målgruppen för hälsoinformationskampanjen är unga tjejer något som är ganska ovanligt för hälsokampanjer. Uppsatsen bygger på både en retorisk analys och en receptionsanalys med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Teoretiska utgångspunkter är teorier kring kampanjer. Teorier om risk och skräck, avsändares roll, utvärderingar av kampanjer samt internets roll i hälsokampanjer. Resultaten visar på att målgruppen reagerar på kampanjens argument och uppfattar en risk att drabbas av livmoderhalscancer. Att vaccinationen är kostnadsfri är ett användbart argument och har effekt. Resultaten visar också på alternativa argument som skulle kunna få målgruppen att agera. Vidare konstaterar uppsatsen att kampanjens närvaro, och försök att kommunicera med målgruppen, på nätverket Facebook inte är intressant för målgruppen och därmed verkningslöst.