This essay investigates discourses connected to menses amongst teenage girls in a Swedish context from a qualitative perspective. My ambition has been to show what is mentioned in a conversation amongst classmates on the topic menses. What was taken for granted, what was considered unnatural and when were verbal lines drawn? The methods used in order to meet the purpose and answer questions, were focusgroupinterviews and discourseanlysis. Three groups were constructed by the participants themselves and contains 13 individuals in total. The empirical material used consists of soundfiles from the interviews converted into text.As a theoretical framework for this study, I chose to use social constructivism, stigma and discourse. Included is also parts of Mary Douglas Purity and danger in order to offer aspects on bodily fluids, and menses in particular. The most important findings that can be concluded are connected to the institutionalized behavior surrounding control of menses through medication. All participants in the study were aware of and practiced control of their menses through contraceptive pills. The main purpose of using contraceptive pills for the majority of the participants, were linked to enabling a functional structure of their menses rather than protecting from pregnancies. Further, the participants described how they in certain social situation were unable to discuss or reveal their menses. These particular situations were defined similarly within each group, but varied between them. The groups also brought up how being connected to menses in general was not a source of shame. However, on an individual basis, keeping your menses to yourself was often depicted as a matter of showing social consideration.

No description available.

Research shows that adolescents are major users of various social media, and adolescent girls who use social media are more likely than adolescent boys to come into contact with so-called Influencer marketing, i.e. a form of marketing in which focus is placed on influential people rather than the target market as a whole. Influencers tend to effect their audience’s consumption habits, and their main audience often tend to be adolescent girls. This caught our attention since influencers are a quite new phenomenon and not much research on has been done on it. The main object of the study is to examine if there any correlations in what extent influencers affect adolescent girls consumption of ”status symbols” given their social class. The second object of the study builds on identifying and explaining differences in adolescent girls and their definitions of status symbols and how this affects their consumption of status symbols given their social class. To do this, we constructed a survey which we posted on the social media Facebook. The survey was only open to persons belonging to so-called ”girl groups”, consisting of girls only. Our respondents consist of adolescent girls at attending at swedish high schools. Our study draws on Pierre Bourdieu’s theory of; habitus, capital and field. We conclude that adolescent girls of a lower social class are more likely to consume status symbols recommended by influencers on social medias. Other conclusions are that adolescent girls regardless of their social class consume the same type of status symbols But also that there are no differences’ in adolescent girls and their definitions of which status symbols they consider to be highly valued.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera ett tänkbart samband mellan fysisk aktivitetsnivå och psykisk hälsa hos gymnasietjejer i Skåne. Undersökningen vill bidra till kunskap om målgruppens fysiska aktivitetsnivå och upplevda hälsa. I förlängningen skulle den kunskapen bidra med möjliga åtgärder för att främja den fysiska aktivitetsnivån och därigenom hälsan hos unga tjejer i gymnasieåldern.Studien är utförd med en kvantitativ metod där enkäter använts som undersökningsmaterial. 74 gymnasietjejer runt om i Skåne har frivilligt deltagit i studien och besvara enkäten som bestod av tjugonio frågor rörande fysisk aktivitetsnivå och psykisk hälsa. Empirin samlades in och sammanställdes sedan i SPSS. Resultatet visade att 62,2 procent av tjejerna besväras av milda till svåra ångestsyndrom. De som uppnådde WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet (FA) visade ett lägre medelvärde på ångestskalan (7,92) än de som ej uppnådde rekommendationerna (9,24), skillnaden var dock inte signifikant. 25,7 procent av tjejerna visade resultat på nedstämdhet och 12,2 procent var i riskzon för depressionstillstånd som kan kräva läkarbehandling. På depressionsskalan fanns det en signifikans mellan den grupp som uppnådde rekommendationerna för FA och den grupp som ej gjorde det. Medelvärdet för de som var tillräckligt fysiskt aktiva var 4,46 och de som ej var inom rekommendationerna för FA hade ett medelvärde på 6,24. Bägge skalor gick från 0 till 21. Det finns en signifikant skillnad mellan grupperna gällande FA och depression (p=0,043). Det finns ingen signifikant skillnad mellan ångest och fysisk aktivitet då värdet resulterade i (p=0,160).Av de sex olika psykosomatiska besvär vi undersökte var det 6 procent som hade svåra besvär av huvudvärk eller migrän, 16 procent som hade svåra besvär av trötthet, 24 procent led av svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, 10 procent hade svåra sömnsvårigheter, 4 procent hade svåra besvär med yrsel och slutligen var det 31 procent som hade svåra besvär med stresskänslor. / The purpose of the study was to investigate and analyze a possible relationship between level of physical activity (PA) and mental health among high school girls, located in Scania, Sweden. The study aims to contribute with knowledge of the target group’s level of PA and perceived health. In the long run, this knowledge would contribute with possible measures to promote the level of PA and thereby the health of young girls in high school age.The study was conducted using a quantitative method where questionnaires were used as a survey material. 74 high school girls volunteered to participate in the study and answer the questionnaire which consisted of twenty-nine questions regarding level of PA and mental health. The data was collected and then compiled in SPSS. The results showed that 62,2 percent of the girls were troubled by mild to severe anxiety disorders. Those girls who reached the World Health Organisation (WHO) recommendations for PA showed a lower mean score on the anxiety scale (7,92) than those who did not reach the recommendations (9,24), however, the difference was not significant. 25,7 percent of the girls showed results on depression and 12,2 percent were at risk for depression, which may require medical treatment. On the depression scale, there was a significance between the group that achieved the recommendations for PA and the group that did not. The mean score for those who were sufficiently physically active was 4,46 and those who were not within the recommendations of the PA had a mean score of 6,24. The scale ranged from 0 to 21. There is a significant difference between the groups for PA and depression (p=0,043). There is no significant difference between anxiety and physical activity when the value resulted in (p=0,160). Of the six different psychosomatic disorders we examined, 6 percent had severe headaches or migraines, 16 percent had severe fatigue, 24 percent suffered from concern or anxiety disorders, 10 percent had severe sleep difficulties, 4 per cent had severe problems with dizziness and finally 31 per cent had severe problems with stress feelings.

Social media has increased significantly in recent years and become a part of many people's lives. As social media progresses, questions about its impact on people's well being are highlighted. The aim of this study was to examine how young girls reflect on social media's impact on their self-esteem and well-being. Two focus group interviews were conducted. A qualitative content analysis was created from the collected material, where we with the help of social constructivism and symbolic interactionism analyzed the collected empirical data. The results showed that the interviewees regarded social media as having an impact on high school girls' self-esteem and well-being. This was shown in particular by the importance of "likes". In the discussion section we discuss the results that are connected to the previous research. / Sociala medier har ökat kraftigt de senaste åren och därmed blivit en del av många människors liv. I takt med sociala mediers framfart kan frågor om dess inflytande på människors välbefinnande lyftas. Syftet med denna studie är att, genom fokusgruppsintervjuer, undersöka hur unga tjejer upplever sociala mediers inverkan på deras självkänsla och välbefinnande. Av det insamlade materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där vi med hjälp av social konstruktivismen och symbolisk interaktionism analyserat den insamlade empirin. Resultatet visade tydliga tecken på att sociala medier har en påverkan på gymnasieflickors självkänsla och välbefinnande. Detta visade sig bland annat genom betydelsen av ”likes”. I diskussionen diskuteras resultatet som kopplas samman med den tidigare forskningen.

Psykiska problem har blivit betydligt vanligare bland ungdomar de senaste två decennierna. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning gymnasietjejer på tre studieförberedande- och tre yrkesförberedande program upplever stress och vilka psykosomatiska uttryck denna stress medför. Ytterligare syfte är att undersöka vad som upplevs stressande för eleverna och om det skiljer sig mellan högskole- och yrkesförberedande program. Till sist vill jag även se om resultaten i min egen studie korrelerar med en liten tätort i Götaland i statens offentliga utredning SOU 2006:77. Jag har valt att begränsa mig till att undersöka gymnasietjejer i årskurs två och jag har även valt att begränsa mig till att jämföra en liten tätort i Götaland i statens offentliga utredning SOU 2006:77 med min egen studie. Utifrån denna undersökning kan man se att stress gällande skolarbete är ett stort problem för dagens unga tjejer då nästan 8 av 10 elever upplever stress dagligen eller flera gånger i veckan och detta tar sig främst i uttryck genom trötthet, svårt att koppla av, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Det som upplevs stressande är bland annat att studera saker man inte förstår, att hinna med skolarbetet, att inte veta vad lärarna kräver för ett visst betyg och att lärare tolkar betygskriterierna utifrån sitt eget tyckande, att inte ha tillräckligt med tid för fritid och oro inför framtiden. Jag har inte kunnat se någon skillnad mellan studie- och yrkesförberedande program.