Syftet med vår studie var att se hur iDeal of Sweden kommunicerar med sin målgrupp genom de bilder och texter de publicerar på sitt Instagramkonto. Vi såg ett problem med att företag konstruerar en viss bild av verkligheten som kan komma att påverka unga tjejer. Företaget beskriver sig själva som ett mode- och livsstilsvarumärke som tillverkar tillbehör till mobiltelefoner. Vi ville undersöka hur företaget porträtterar ideal genom olika statussymboler och undersöka hur bildtexterna är konstruerade. Vi har utfört en semiotisk analys med fokus på denotation, konnotation och symboler, och valde att undersöka detta ur ett genusperspektiv. Vår uppsats tog avstamp i Goffmans (1979) teorier om Feminine touch, front stage och back stage samt Göthlunds (2010) tema inom bild; Fetischism. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys med en semiotisk ansats för att studera materialet. För att enklare kunna se om Instagramkontot visade på en viss social status och ett visst ideal valde vi att tematisera symboler som fanns i bilderna, samt undersöka de tillhörande bildtexterna. De bilder som publiceras på företagets Instagramkonto består av exotiska resmål, exklusiva accessoarer och besök på restauranger. I bilder där en kvinna fanns med visade hon på attribut som associeras med kvinnlighet. iDeal of Swedens produkter är inte alltid i fokus på bilderna och i vissa bilder finns produkterna inte med. Det vi kunde se i denna studie är att företaget inte endast säljer mobilaccessoarer utan även säljer en livsstil. En livsstil som inte bara visar på hög social status men också en hög ekonomisk status

Research shows that adolescents are major users of various social media, and adolescent girls who use social media are more likely than adolescent boys to come into contact with so-called Influencer marketing, i.e. a form of marketing in which focus is placed on influential people rather than the target market as a whole. Influencers tend to effect their audience’s consumption habits, and their main audience often tend to be adolescent girls. This caught our attention since influencers are a quite new phenomenon and not much research on has been done on it. The main object of the study is to examine if there any correlations in what extent influencers affect adolescent girls consumption of ”status symbols” given their social class. The second object of the study builds on identifying and explaining differences in adolescent girls and their definitions of status symbols and how this affects their consumption of status symbols given their social class. To do this, we constructed a survey which we posted on the social media Facebook. The survey was only open to persons belonging to so-called ”girl groups”, consisting of girls only. Our respondents consist of adolescent girls at attending at swedish high schools. Our study draws on Pierre Bourdieu’s theory of; habitus, capital and field. We conclude that adolescent girls of a lower social class are more likely to consume status symbols recommended by influencers on social medias. Other conclusions are that adolescent girls regardless of their social class consume the same type of status symbols But also that there are no differences’ in adolescent girls and their definitions of which status symbols they consider to be highly valued.

Den psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige har ökat markant sedan 1980-talet och kvinnor är de som drabbas i störst utsträckning. I samband med att sociala medier har vuxit har även en ny bransch med Social Media Influencers etablerats vars syfte är att skapa ett personligt varumärke och därmed påverka sin målgrupp. Den här uppsatsen har ämnat att undersöka om unga kvinnor anser att deras psykosociala hälsa kan ha något samband med Influencers marknadsföring av statussymboler på Instagram och i sådana fall – i vilken bemärkelse. Uppsatsen har genomförts via tre kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 och 21 år. Den insamlade empirin har sedan analyserats via en tematisk analys. Resultatet visar att Influencers marknadsföring medför en positiv känsla som förebild för unga kvinnor och upplevs bidra med en positiv påverkan på deras psykosociala hälsa. Resultatet visar även att unga kvinnor inte reflekterar märkbart över den konsumtion som Influencers uppmuntrar till. Något som efterföljande forskning bör studera vidare. / The mental illness of the population in Sweden has increased significantly since the 1980s and women are the ones who suffer the most. With the growth of social media, a new industry with Social Media Influencers has also established whose purpose is to create a personal brand and thereby influence its target group. This essay has begun to investigate whether young women consider their psychosocial health to be related to Influencer's marketing of status symbols on Instagram. The essay has been conducted through three qualitative interviews with women between 19 and 21 years. The collected empirical data has then been analyzed through a thematic analysis. The result shows that Influencer marketing gives a positive feeling as a role model and thereby makes a positive impact on their psychosocial health. The result, on the other hand, shows that the young women in the study have not reflected significantly on the consumption that Influencers encourages. Something that subsequent research should study further.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om berättelsen kan fungera som katalysator för elevernas reflektion över sig själva och deras situation i ett postmodernt samhälle. Väsentliga frågor i sammanhanget blev dels huruvida de själva kunde bli medvetna om och reflektera över sina egna och andras strategier i en sådan omfattande social omvandling. Ett sådant fenomen som kom i fokus var vårt behov av ytliga statussymboler.Det i grunden kvalitativa arbetet bygger på tre synvinklar och tillika källor. För det första, mig själv som oundvikligt subjektivt filter; för det andra eleverna och för det tredje, mediala källor som på olika sätt har kunnat användas i sammanhanget.Under arbetets lopp har jag kommit fram till att arbetets informativa, reflektiva och diskursiva processer i sig utgjorde ett lika intressant material som slutsatserna. / The purpose of this work has been to examine the function of storytelling as an induct-ive way to develop self reflection and environmental awareness of the students. Key subjects have been if they could be attentive to the very reflective process itself and to the strategies we apply, when to cope with dynamic changes as those of the postmodern society. Also the possibility to find basic explanations, to specially one of these strategies – one that has been more and more frequently used – became a pursuit in this work. The phenomenon in mind is our seemingly growing demand for “superficial valuables”.This work is basically qualitative. Three perspectives – as well as sources of inform-ation – have been developed through the process of this work: firstly, the inevitably subjective experiences of my own; secondly, the students; and thirdly, different forms of applicable public media. Especially the contribution from the students can’t be overstated. Initially it was them who made me aware of the phenomenon, described above. Moreover they gave input, partly through the literature seminar and the related discussion, partly through a minor enquiry consisting of a few but fundamental questions connected to the matter of “wealth” and “ability”.Quite early during the progression of this work I came to an understanding that the informative, the introspective and the communicative processes of the work itself constituted a most interesting substance. Hence, I made a more careful attempt to describe this development and my thoughts connected to it, rather than giving too much focus on the aftermath. Retrospectively seen, it presents somewhat self-evident answers of the two initial questions above. Yes, storytelling might work as a complement to more radical experiences of the real life. It can be used as a key to existential reflection in an urban security-devoting postmodern society. Also obviously, there seem to be more profound explanations to our quest for superficial valuables – needs beyond the very appeal. They could be connected to the natural instinct of individual survival through real or “illusory” acceptance and irreplaceability within one or more collective social orders – in short, the importance of being important.