Syftet med vår studie var att se hur iDeal of Sweden kommunicerar med sin målgrupp genom de bilder och texter de publicerar på sitt Instagramkonto. Vi såg ett problem med att företag konstruerar en viss bild av verkligheten som kan komma att påverka unga tjejer. Företaget beskriver sig själva som ett mode- och livsstilsvarumärke som tillverkar tillbehör till mobiltelefoner. Vi ville undersöka hur företaget porträtterar ideal genom olika statussymboler och undersöka hur bildtexterna är konstruerade. Vi har utfört en semiotisk analys med fokus på denotation, konnotation och symboler, och valde att undersöka detta ur ett genusperspektiv. Vår uppsats tog avstamp i Goffmans (1979) teorier om Feminine touch, front stage och back stage samt Göthlunds (2010) tema inom bild; Fetischism. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys med en semiotisk ansats för att studera materialet. För att enklare kunna se om Instagramkontot visade på en viss social status och ett visst ideal valde vi att tematisera symboler som fanns i bilderna, samt undersöka de tillhörande bildtexterna. De bilder som publiceras på företagets Instagramkonto består av exotiska resmål, exklusiva accessoarer och besök på restauranger. I bilder där en kvinna fanns med visade hon på attribut som associeras med kvinnlighet. iDeal of Swedens produkter är inte alltid i fokus på bilderna och i vissa bilder finns produkterna inte med. Det vi kunde se i denna studie är att företaget inte endast säljer mobilaccessoarer utan även säljer en livsstil. En livsstil som inte bara visar på hög social status men också en hög ekonomisk status