Mitt syfte med examensarbetet var att få fördjupade kunskaper om några lärares och rektorers syn på nivågruppering för elever i svårigheter med matematik. De frågeställningar jag använde mig av var; på vilket sätt anser några lärare och rektorer att nivågruppering kan gynna/missgynna elever i svårigheter med matematik? Vad anser dessa lärare och rektorer vara viktigt att tänka på som lärare vid nivågrupperad undervisning? Vilken syn på lärande uttrycks av de intervjuade lärarna och rektorerna? Jag använde mig av en kvalitativ fallstudie där jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som använde sig av nivågruppering har ett annat perspektiv än de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svårigheter med matematik ansågs missgynnas av nivågruppering

Denna uppsats är inriktad på att undersöka hur föräldraskapet påverkar de sociala relationer som pappor är aktiva inom. Uppsatsen undersöker även hur den nya papparollen inverkar på de könsroller som föräldrarna har i hemmet. För att undersöka detta har fokusgrupper genomförts, dessa genomfördes på ett föräldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fått diskutera och reflektera kring större och mindre teman som berör sociala relationer, familj och prioriteringar, känslan av medlemskap samt könsroller. De teorier vi valt att använda oss av är Randall Collins "Interaktionsritualer", Thomas Scheff "Sociala band" och Yvonne Hirdmans "Könsrollsteori". Det resultat vi nått i denna uppsats är att social interaktion som sker med likasinnade människor skapar starkare sociala band. Men finns inte ett gemensamt fokus tenderar de sociala banden att försvagas för att till sist försvinna. Föräldraskapet tenderar även att inverka på de könsroller som råder i hemmet, vissa informanter menar att det finns en uppdelning mellan manligt och kvinnligt. Medan andra familjer menar att uppdelningen mellan det manliga och det kvinnliga inte ser likadant ut hemma hos dem, vidare påvisar vårt resultat att det genuskontrakt som råder idag håller på att omförhandlas.

Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. I denna uppsats undersöks marknadsföringen av två civilingenjörsprogram vid Linköpings universitet, nämligen medicinsk teknik samt teknisk fysik och elektroteknik. Ämnesfördelningen av de obligatoriska kurserna under utbildningarnas tre första år är liknande medan könsfördelningen på dessa två program skiljer sig mycket åt. Det ena programmet har en mycket låg andel kvinnliga studenter medan det andra programmet har en jämn könsfördelning. För att undersöka om potentiella studenter, såväl tjejer som killar, tilltalas av dessa utbildningars marknadsföring genomförs fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som läser naturvetenskaplig linje. Fokus ligger marknadsföringsmaterial så som titel, programbild och ingresstext på respektive programs hemsida. För att undersöka om ett genusperspektiv fanns vid framställningen av programhemsidornas marknadsföringsmaterial intervjuas personer som varit delaktiga i processen. Den teoretiska referensram som används är marknadsföring av utbildningar. I den modell som valts ligger även fokus på att undersöka om ett strukturellt förhållningssätt funnits vid de två civilingenjörsprogrammen, detta gällande arbete att öka andelen kvinnor på utbildningarna. Så som utbildningarna marknadsförs idag tilltalas inte tjejer och killar i samma utsträckning, vilket dock programmen har som mål. Ett strukturellt förhållningssätt har inte tagits vid programmen trots medvetenhet att det skulle kunna påverka andelen tjejer som söker sig till utbildningarna.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers föreställningar om och erfarenheter av skolans demokratiuppdrag samt att tolka dessa till hur skolan sköter sitt demokratiuppdrag. För att definiera skoldemokrati har vi valt att konkretisera begreppet utefter Dahls fem demokratikriterier och Deweys definition av demokrati. Metodmodellen för uppsatsen är en kvalitativ studie med fokusgrupper med gymnasieelever. Tidigare forskning pekar på att skolan brister i sitt demokratiuppdrag, att skolan inte kan ses som en demokratisk arena och att elever inte bryr sig om demokrati i stort. Av resultatet utifrån elevernas svar framkommer en mer positiv bild av det hela.Eleverna får påverka under skolans ramar och de värnar om demokratin och ser vikten av kunskap för att bevara den. I analysdelen av resultatkapitlet så kopplar vi samman elevernas svar mot vår teoretiska utgångspunkt med Dahl och Dewey för att sedan i diskussionen operationalisera med tidigare forskning.

Sverige är idag ett mångkulturellt land vars mångfald förutspås utökas ännu mer i framtiden. Människor med annan kulturell tillhörighet än den nordiska kommer också att drabbas av kritisk sjukdom och då vara i behov av intensivvård. Idag finns ingen svensk forskning i ämnet transkulturell vård inom intensivvård. Frågan är därför hur vårdpersonal inom intensivvård upplever och erfar vårdandet av patienter med annan kulturell tillhörighet. I detta examensarbete var syftet att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell tillhörighet inom intensivvård. En kvalitativ ansats valdes. Fyra fokusgruppsintervjuer utfördes på två olika sjukhus, med totalt 15 informanter. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes sedan av den insamlade datan vilket genererade i fyra kategorier och 11 underkategorier. Resultatet presenterades i kategorierna; närstående som tar plats, kommunikation som utmaning, krisreaktioner som skapar dramatik samt olik vård som blir  lika.  Trots  att  syftet  var  att  fokusera  på  vårdpersonalens  upplevelser  och erfarenheter av att vårda patienter kom resultatet främst att beröra vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av att möta närstående. Att tillgodose närståendes behov sågs som en utmaning framförallt på grund av språkliga och kulturella hinder. För att överbrygga dessa hinder behövs alternativa kommunikationsstrategier samt en utökad användning av tolk. Även utbildning i ämnet transkulturell vård är viktigt för utvecklingen av kulturell kompetens hos vårdpersonal.

The aim of this study was to contribute with knowledge that complements research on the design and development of school libraries. This has been achieved through field studies from a sociocultural perspective using the theories of Vygotsky. Previous research shows a gap between how a school library is said to function and how it is in fact used. To investigate actual conduct the author performed observations and focus group interviews with fourth-grade students at ISGR, The International School of the Gothenburg Region. The results reveal a wide range of activities in the school library, such as information retrieval, reading, browsing for books, talking, hanging out, borrowing and returning books, receiving education and working on projects. One interesting discovery was that a visit to the school library appeared to be a collective action, and not solitary as one could suspect. Students browsed together with classmates or the librarian, read out loud toeach other and sat together reading, writing, talking and playing games. When enabled, the higher psychological processes in Vygotsky’s theory can roam free in the school library. The author concludes that it is not possible to generalise from this study, but that the value of a place where you can do all the above in a calmand stress-free environment should not be underestimated. The school library can be a place not only for silent studies, but for social exchange among carefully chosen books, furniture, technology and personnel to support all actions, including personal growth.

The aim of this master thesis is to examine the attitudes among library staff regarding a music downloading service called Musikwebb, which is available in many Swedish public libraries. It focuses on the impact of Musikwebb on the process of music selection, the relationship between Musikwebb and the digital development in public libraries and what service Musikwebb offers its users. The gathering of material was executed through focus group interviews with library staff in four libraries. This empirical material we divided in three categories: Music selection, The Library and its digital services, and Library services. We use the results of Sanna Talja’s discourse analysis regarding the relationship between Music, Culture and the Library to analyze our material. In addition we use Anders Forsslund’s master thesis which also is a discourse analysis concerning human and digital services in public libraries. Our findings include that library staff is ambivalent in their attitude towards Musikwebb. The benefits of Musikwebb comprise that the service offers a wide collection of music, prevents library staff from making uninformed or arbitrary selection of music and that it offers around-the-clock service to those who master ICT. The drawbacks of Musikwebb includes the fact that library staff lose control over the process of music selection, offers little service to those who do not master ICT and that digital services tends to undermine the traditional role of the public library. Despite this fact we also found that library staff think that the traditional and the digital library services should coexist. / Uppsatsnivå: D

Syfte och frågeställning: Uppsatsen undersöker vad de som går sitt första år på Högskolan i Halmstad (HH) (www.hh.se) tycker om högskolans hemsida. Förutom detta undersöks deras användning och behov av hemsidan, vilket kan vara intressant för utvecklare eftersom det skapar djupare förståelse för studenters åsikter. Utvecklare kan genom vår uppsats få kunskap om nödvändiga förändringar för en mer användarvänlig hemsida. Föreliggande uppsats koncentrerar sig alltså på att generera djupare förståelse om varför studenterna exempelvis tycker något är dåligt eller bra.   Metod och material: Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper där respondenterna berättade om sina behov samt visade oss hur de tar sig till olika platser på hemsidan. Därefter uttryckte de åsikter om vad de tyckte om processen och om hemsidan överlag. Som teoretisk grund använde vi uses and gratifications-theory (U&G).   Huvudresultat: Överlag fick hemsidan negativ kritik. Främst gällande navigationen genom rubrikerna och underrubrikerna, vilket i de flesta fallen var förvirrande för respondenterna. Sökfunktionen fungerade dock i de flesta fallen bra. Både negativa och positiva åsikter rörde grafik och layout, vissa respondenter ansåg det vara störande och ”kluddigt” medan andra ansåg det vara visuellt tilltalande och stilrent. I det stora hela bör hemsidan förbättras, exempelvis bör kategoriseringarna av samtliga underrubriker göras lättare att förstå, det bör inkluderas en ”menade-du-funktion” till sökfunktionen, dessutom bör utvecklarna fundera mer på vilka som är hemsidans målgrupper.

Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande: Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat? Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar? Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, definiera och motivera hur dessa gränser görs. Vi har utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valt att tolka dessa gränsdragningar som symboliska, d.v.s. de representerar värderingar som individen institutionaliserats in i och aktivt upprätthåller. Analysmetoden baseras på Faircloughs kritiska diskursanalys där vi analyserat ungdomarnas samtal utifrån hur isärhållandet mellan narkotikaklassade preparat och icke-narkotikaklassade preparat upprätthålls, förhandlas och omförhandlas i form av symboliska gränsdragningar. Utifrån det insamlade materialet fann vi att alkoholen hade en särställning gentemot övriga berusningspreparat då det både var tillåtet och socialt accepterat. En återkommande gränsdragning som konstruerades i samtalen var mellan problematiskt och icke problematiskt bruk. Gränsdragning kopplades samman med kontroll, social kontext, ålder och miljö. I samtalet om cannabis användes alkohol som referenspunkt och delade upp deltagarna i två polariserade läger. Ena sidan var för en legalisering medan den andra sidan var för ett totalförbud av samtliga berusningspreparat vilket vi tolkade utifrån hur ungdomarna såg på ansvarsfördelningen. Den svenska beskattningsmodellen av alkohol och tobak beskrevs som tvivelaktig eftersom den innebär att staten tjänar pengar på individers mer eller mindre skadliga bruk.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med förskolans värdegrund i relation till barns integritet. Vilket uppnås utifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer beskriver förskollärare påverkar deras arbete med förskolans värdegrund i relation till barns integritet? Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i arbetet med förskolans värdegrund i relation till barns integritet? Följande studie är kvalitativ och empirin har samlats in genom tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt elva förskollärare. Studien har inspirerats av livsvärldsfenomenologin som handlar om att närma sig och skapa förståelse för människors subjektiva upplevelser samt uppfattningar av ett fenomen. De analysbegrepp som genomsyras i studien utifrån teorin är: livsvärld, den levda kroppen och intersubjektivitet. Den insamlade empiri har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultat visar förskollärares beskrivningar av, verksamhetens struktur, betydelsen av strategier och ett förhållningssätt att känna sig tillfreds med. En slutsats med följande studie är att personaltäthet, den fysiska miljön och tid till diskussion avser faktorer som påverkar arbete med barns integritet. Studien påvisar även att gemensamma strategier behövs och anses vara värdefulla i förskollärares arbetet med förskolans värdegrund i relation till barns integritet.