Licentiatuppsats Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2008. / Härtill 5 uppsatser.

Denna uppsats är inriktad på att undersöka hur föräldraskapet påverkar de sociala relationer som pappor är aktiva inom. Uppsatsen undersöker även hur den nya papparollen inverkar på de könsroller som föräldrarna har i hemmet. För att undersöka detta har fokusgrupper genomförts, dessa genomfördes på ett föräldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fått diskutera och reflektera kring större och mindre teman som berör sociala relationer, familj och prioriteringar, känslan av medlemskap samt könsroller. De teorier vi valt att använda oss av är Randall Collins "Interaktionsritualer", Thomas Scheff "Sociala band" och Yvonne Hirdmans "Könsrollsteori". Det resultat vi nått i denna uppsats är att social interaktion som sker med likasinnade människor skapar starkare sociala band. Men finns inte ett gemensamt fokus tenderar de sociala banden att försvagas för att till sist försvinna. Föräldraskapet tenderar även att inverka på de könsroller som råder i hemmet, vissa informanter menar att det finns en uppdelning mellan manligt och kvinnligt. Medan andra familjer menar att uppdelningen mellan det manliga och det kvinnliga inte ser likadant ut hemma hos dem, vidare påvisar vårt resultat att det genuskontrakt som råder idag håller på att omförhandlas.

<p>Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? </p><p>Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många </p><p>val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i </p><p>ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. </p><p> </p><p>Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara </p><p>tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien </p><p>bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar. </p><p>Vi har valt att använda oss av följande sociologer Anthony Giddens, Ulrich Beck, Manuel </p><p>Castells och Zygmunt Bauman. </p><p> </p><p> </p><p>För att känna trygghet och stabilitet i föräldraskapet kan en förutsättning vara att man har </p><p>ett väl fungerande socialt nätverk. En annan viktig aspekt är att man har förmågan att vara </p><p>reflexiv för att kunna omvärdera sitt handlande i olika situationer. Vi fick uppfattningen </p><p>om att det var detta många föräldrar upplevde att föräldraskapet handlade om.</p>

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar. Vi har valt att använda oss av följande sociologer Anthony Giddens, Ulrich Beck, Manuel Castells och Zygmunt Bauman. För att känna trygghet och stabilitet i föräldraskapet kan en förutsättning vara att man har ett väl fungerande socialt nätverk. En annan viktig aspekt är att man har förmågan att vara reflexiv för att kunna omvärdera sitt handlande i olika situationer. Vi fick uppfattningen om att det var detta många föräldrar upplevde att föräldraskapet handlade om.

Att presentera sig själv med en berättelse är i vårt samhälle ett integrerat sätt att formulera och förmedla erfarenheter och kunskaper till andra vi möter. Genom berättelser artikulerar vi våra erfarenheter och tankar, samt skapar mening åt vår tillvaro. Men hur berättar vi om intima livshändelser som berör delvis tabubelagda ämnen? Var och hur talar människor om det som inte får talas om? Varför söker sig människor till digitala mötesplatser för att delge andra sina erfarenheter? Detta är funderingar som ligger till grund för denna etnografiska studie av livsberättelser i en digital miljö, inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap. Utifrån metoder som virtuell etnografi och narrativ analys är syftet med denna studie att undersöka hur erfarenhetsbaserade berättelser om uppväxten med en psykiskt sjuk förälder, som delas på ett internetforum, kan förstås som meningsskapande för individen. Uppsatsens centrala problemställning utgår från att förstå hur individer genom berättandet som handling, konstruerar identitet samt skapar ordning i sin omvärld. En annan viktig problemställning är också att förstå hur den kontext, inom vilken berättandet sker är medskapande av detta meningsskapande. Genom att analysera sju livsberättelser ur en narrativ teoretisk ansats, visar studien framförallt att individers tolkningar av händelser från barndomen kan, då de ordnas i livsberättelsens narrativa form, förstås som ett sätt för individen att förstå sin omvärld- och sig själva, så som de är idag. Med utgångspunkt i de anteckningar som förts under observationerna på webbplatsen och med Bruno Latours aktör-nätverks teori som analytiskt redskap, beskrivs också hur webbplatsens form och struktur samt regelverk kan betraktas som medskapande av berättelserna.