Denna uppsats är inriktad på att undersöka hur föräldraskapet påverkar de sociala relationer som pappor är aktiva inom. Uppsatsen undersöker även hur den nya papparollen inverkar på de könsroller som föräldrarna har i hemmet. För att undersöka detta har fokusgrupper genomförts, dessa genomfördes på ett föräldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fått diskutera och reflektera kring större och mindre teman som berör sociala relationer, familj och prioriteringar, känslan av medlemskap samt könsroller. De teorier vi valt att använda oss av är Randall Collins "Interaktionsritualer", Thomas Scheff "Sociala band" och Yvonne Hirdmans "Könsrollsteori". Det resultat vi nått i denna uppsats är att social interaktion som sker med likasinnade människor skapar starkare sociala band. Men finns inte ett gemensamt fokus tenderar de sociala banden att försvagas för att till sist försvinna. Föräldraskapet tenderar även att inverka på de könsroller som råder i hemmet, vissa informanter menar att det finns en uppdelning mellan manligt och kvinnligt. Medan andra familjer menar att uppdelningen mellan det manliga och det kvinnliga inte ser likadant ut hemma hos dem, vidare påvisar vårt resultat att det genuskontrakt som råder idag håller på att omförhandlas.

<p>Abstract</p><p>Undersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet. Men också att arbeta med en jämställdhet tillsammans med sin partner i vardagen som är lättare i teorin än i praktiken. Framförallt genomsyras undersökningen av en uttrycksfull glädje, kärlek, empati och inspiratör som både avdramatiserar och glorifierar rollen att vara pappa.</p>

Abstract Undersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet. Men också att arbeta med en jämställdhet tillsammans med sin partner i vardagen som är lättare i teorin än i praktiken. Framförallt genomsyras undersökningen av en uttrycksfull glädje, kärlek, empati och inspiratör som både avdramatiserar och glorifierar rollen att vara pappa.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur papparollen framställs i amerikansk respektive svensk rådgivningslitteratur som riktar sig till blivande och nyblivna pappor. Syftet besvaras med hjälp av två forskningsfrågor: hur kommer papparollen till uttryck i dessa pappaböcker och vilka eventuella skillnader och/eller likheter mellan de amerikanska och de svenska böckerna kan identifieras? Detta kommer göras med hjälp av begrepp och idéer lånade från Faircloughs diskursanalys. Det diskursanalytiska paketet är ett ramverk för både teoretiska och metodologiska utgångpunkter. För att får en bredare förståelse av empirin tas även andra socialteoretiska perspektiv in. I detta fall blir teorier kring maskulinitet och faderskap aktuella och bidrar med förklaring och förståelse kring hur diskurserna upprätthålls av sociala praktiker samt hur de bidrar till reproducerandet av dem. Diskurser identifieras och analyseras i ett parallellt arbete mellan teori och empiri. Empirin består av fyra rådgivningsböcker för blivande pappor, två svenska och två amerikanska. Den barnorienterade maskuliniteten har visat sig ha en betydande roll i konstruktionen av den moderna papparollen och empirin problematiserar begreppets innehåll. Under behandlingen av empirin har ytterligare en bild av den barnorienterade maskuliniteten tornat fram, som skiljer sig från begreppets ursprungliga kännetecken. Den nya bilden inkluderar flera av de uppoffringar som män och pappor måste göra för få tillgång till nära relationer med små barn.Dessa två versioner av barnorienterad maskulinitet kan i grova drag föras tillbaka på framställningen av papporna i böckerna från respektive land. Den första bilden av den barnorienterade maskuliniteten hittas i framställningen av pappor i de amerikanska böckerna medan den andra bilden kan liknas vid framställningen i de svenska böckerna

<p>Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. <strong>Metod: </strong>Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Av intervjuerna framkom fyra kategorier; Förutsättningar att ta föräldraledighet, Jämställt föräldraskap, att vara pappa och förälder samt trygghet inför förlossningen. Samtliga pappor planerade att ta ut föräldraledighet men det var oklart för en del när det skulle ske. Sju av papporna nämner att amningen är den viktigaste faktorn till att mamman tar ut föräldraledighet under första tiden.  Utav åtta intervjuade pappor svarade fem att ekonomin var en avgörande faktor som föräldrarna tog hänsyn till när de planerade fördelningen av föräldraledigheten.  Det fanns en stor ambivalens till huruvida papporna ansåg att låsta månader var ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten. Papporna kunde se både negativa och positiva konsekvenser av de låsta månaderna. Den generella åsikten bland papporna var dock att de ville engagera sig i sina barn även om de inte har möjlighet att vara föräldralediga. <strong>Slutsats: </strong>Papporna vill ta föräldraledighet men de största hindren är den ekonomiska situationen och amningen som prioriteras under första tiden. Genom föräldraledigheten ansåg papporna att de kan knyta an till sina barn.</p> / <p><strong></strong>The father role has changed from being a breadwinner to taking a more active part in the family life, but there is still more to do before an equal parental leave is reached. Recent studies are based on fathers’ experiences and thoughts of the planned paternal leave. <strong>Objective: </strong>The aim of this study is to research soon-to-be fathers’ thoughts about the forthcoming parental leave, the father role and the parental education. <strong>Method:</strong> Eight soon-to-be fathers were interviewed. All interviews was digitally recorded, transcribed and analyzed with the help of content analysis. <strong>Results:</strong> From the interviews four different categories was found; Conditions to take parental leave, equal parenting, to be a father and a parent and feeling secure about the birth giving. All the interviewed fathers showed a desire to take parental leave but it was uncertain when they were going to do so. Seven of them refer to breastfeeding as the most important factor why the mother take parental leave in the beginning. Of eight interviewed fathers five of them responded that the negative change in their economy was a major factor in the distribution of the parental leave between the mother and father. There was a big ambivalence whether the fixed months is a good approach to reach a more equal distribution of the parental leave. The fathers saw both negative and positive consequences of the fixed months. However, the general opinion among the fathers was that they wanted to commit to their children, even if they were not able to take parental leave. <strong>Conclusion:</strong> Fathers wants to take parental leave, but the biggest obstacle is their economy and because the child was being breastfeed during the first period of time after birth. The fathers believed that through parental leave they would be able to connect to their children.</p>

This study highlights the problematic situation fathers encounter when they require help and support in a custodial dispute. Previous research shows the emergence of a new, more involved father. In the light of this earlier research, this study will show a father that is willing to fight for his rights to be a present and engaged parent in the case of a separation from the mother. The aim was to analyze the subjective perceptions of five fathers in custodial dispute. This analysis did not only show how they perceive their role as a father and their masculinity but also the way they feel about the help they got from social services and other institutions. The fathers show feelings of subordination and discrimination of their parenthood compared to the one of the mother’s; as a result of the treatment they got from social services and other institutions.

Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Av intervjuerna framkom fyra kategorier; Förutsättningar att ta föräldraledighet, Jämställt föräldraskap, att vara pappa och förälder samt trygghet inför förlossningen. Samtliga pappor planerade att ta ut föräldraledighet men det var oklart för en del när det skulle ske. Sju av papporna nämner att amningen är den viktigaste faktorn till att mamman tar ut föräldraledighet under första tiden.  Utav åtta intervjuade pappor svarade fem att ekonomin var en avgörande faktor som föräldrarna tog hänsyn till när de planerade fördelningen av föräldraledigheten.  Det fanns en stor ambivalens till huruvida papporna ansåg att låsta månader var ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten. Papporna kunde se både negativa och positiva konsekvenser av de låsta månaderna. Den generella åsikten bland papporna var dock att de ville engagera sig i sina barn även om de inte har möjlighet att vara föräldralediga. Slutsats: Papporna vill ta föräldraledighet men de största hindren är den ekonomiska situationen och amningen som prioriteras under första tiden. Genom föräldraledigheten ansåg papporna att de kan knyta an till sina barn. / The father role has changed from being a breadwinner to taking a more active part in the family life, but there is still more to do before an equal parental leave is reached. Recent studies are based on fathers’ experiences and thoughts of the planned paternal leave. Objective: The aim of this study is to research soon-to-be fathers’ thoughts about the forthcoming parental leave, the father role and the parental education. Method: Eight soon-to-be fathers were interviewed. All interviews was digitally recorded, transcribed and analyzed with the help of content analysis. Results: From the interviews four different categories was found; Conditions to take parental leave, equal parenting, to be a father and a parent and feeling secure about the birth giving. All the interviewed fathers showed a desire to take parental leave but it was uncertain when they were going to do so. Seven of them refer to breastfeeding as the most important factor why the mother take parental leave in the beginning. Of eight interviewed fathers five of them responded that the negative change in their economy was a major factor in the distribution of the parental leave between the mother and father. There was a big ambivalence whether the fixed months is a good approach to reach a more equal distribution of the parental leave. The fathers saw both negative and positive consequences of the fixed months. However, the general opinion among the fathers was that they wanted to commit to their children, even if they were not able to take parental leave. Conclusion: Fathers wants to take parental leave, but the biggest obstacle is their economy and because the child was being breastfeed during the first period of time after birth. The fathers believed that through parental leave they would be able to connect to their children.

1974 införde Sverige, som första landet i världen, en föräldraförsäkring som gav både mammor och pappor rätt till en inkomstrelaterad ersättning för att vara föräldralediga med sina barn. Trots samma möjligheter till föräldraledighet har pappor, genomgående sedan reformen infördes, tagit ut betydligt färre föräldradagar än mammor. Statistik visar däremot på en progression som indikerar på att allt fler pappor både tar ut samt tar en längre föräldraledighet än tidigare. I och med denna successiva förändring i åtanke väcktes en nyfikenhet gällande bakomliggande orsaker för detta. Tidigare forskning har belyst möjliga förklaringar till pappors resonemang kring föräldraledighet och pappors roll i familjen. Denna studie syftar därför till att anta en ny synvinkel, där en jämförelse av papparollens eventuella förändring över ett kvarts sekel undersöks. Detta för att ta reda på om en eventuell förändring av papparollen har skett och om så, hur denna förändring ser ut. Vidare vill studien undersöka om den eventuella förändringen kan ligga till grund för det ökade uttaget av föräldraledighet hos pappor boende i Stockholm. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer utförts med heterosexuella pappor från två generationer i åldrarna 30-35 år och 55-60 år bosatta i Stockholm. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna doing gender och specialiseringsteorin samt Lars Jalmerts och Elisabeth Bekkengens tidigare studier som berör svenska män och i synnerhet faderskap. Resultatet av denna studie visar på att papporna från de två generationerna har olika syn på vad papparollen innebär och det blir tydligt att de gör papparollen på olika sätt. Den äldre generationen ser föräldraskapet som bestående av två kompletterande roller där mammor och pappor fyller olika funktioner. Den yngre generationen har en annan syn på föräldraskapet och menar på att mammor och pappor utgör en heltäckande föräldraroll där båda föräldrarna ansvarar lika för allt. Deras två olika definitioner av papparollen respektive föräldrarollen grundas ur hur de ser på och gör kön vilket också tycks vara en påverkande faktor till hur papporna har tagit ut sina föräldradagar.

Sverige ses som ett av de ledande länderna rörande papparollens utveckling från familjeförsörjare till en mer barnorienterad roll. Papparollen belyses ur ett samhälleligt och anknytningsteoretiskt perspektiv. Tio engagerade småbarnspappor i Sverige, intervjuades om sin upplevelse av papparollen. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att papporna identifierar sig som förälder, snarare än pappa och ser sig själva som en del av en ny papparoll. Den egna pappan är en viktig inre förebild som förknippas med maskulinitet. Papporna vill vara mer delaktiga i alla aspekter föräldrarollen och strävar efter att vara både emotionellt och fysiskt närvarande för sina barn. Partnern ses som ett viktigt stöd och mansrollen ses som krävande och problematisk. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och belyser metodologiska dilemman. Vidare forskning bör riktas mot att underlätta pappors övergång till föräldrarollen.

Pappan är central för barnets utveckling, men kunskap och förståelse kring pappans erfarenheter av sin roll saknas. Syftet med litteraturstudien var att utforska och beskriva mannens erfarenheter av sin roll som pappa till barn under sex år. I resultatet ingår 13 kvalitativa artiklar och det framkommer fem teman: hantera biologiska skillnader, föra maskuliniteten vidare, ansvaret som familjeförsörjare och beslutsfattare, strävan efter jämställdhet och involvering samt emotionell och praktisk anknytning. Resultatet består av artiklar från flera länder: Norge, USA, Kanada, Irland, Finland, Tjeckien, Thailand, Polen, Sverige och Ghana. Den geografiska platsen och kontexten tenderar att ha en betydelse för de erfarenheter som män har av papparollen. I samhället behövs en medvetenhet och öppenhet för hur olika pappor erfar sin roll, men kunskapen kan också vara av betydelse för studerande inom olika vårdutbildningar som kan komma att möta pappor inom barnhälsovården. Förslag till fortsatt forskning kan vara hur samkönade par upplever sina föräldraroller. / The father is central to the child´s development, but knowledge and understanding of the father´s experiences of his role are lacking. The purpose of this literature study was to explore and describe the man´s experiences of his role as a father to children under six years old. The study resulted in 13 qualitative articles where five themes emerged: dealing with biological differences, passing on masculinity, responsibility as a family provider and decision-maker, striving for equality and involvement, and emotional and practical connection. The result consists of articles from several different countries: Norway, USA, Canada, Ireland, Finland, Czech Republic, Thailand, Poland, Sweden and Ghana. The geographical place and context tend to be significance for the experience´s men have of the father role. Society requires awareness and openness to how different fathers experience their role, knowledge may also be of importance to students in various health care educations who may come to meet fathers in the child health care. Suggestions for continued research may be how same sex couples experience their parenting roles.