Ett av distriktssköterskornas mål inom barnhälsovården är att stödja båda föräldrarna i sitt föräldraskap. Därmed är det viktigt att hitta verktyg för distriktssköterskor som gynnar en god relation till båda föräldrarna, som i sin tur skall främja ett jämlikt föräldraskap. Genomgång av litteraturen visar att ett jämlikt föräldraskap inte bara har en positiv inverkan på hälsan hos barn, utan även hos föräldrar. Syftet med denna studie är att beskriva hur som är verksamma inom barnahälsovårdcentralen (BVC) kan främja ett jämlikt föräldraskap. Sju distriktssköterskor i en stad i västsverige, verksamma inom BVC intervjuades. För att komma åt hur distriktssköterskor arbetar för ett jämlikt föräldraskap, inleddes intervjun med en öppen ingångsfråga, ”Hur arbetar du för att främja ett jämlikt föräldraskap?” Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier, Första mötet med föräldrarna, Distriktssköterkors förhållningssätt gentemot föräldrarna, Att få samma förutsättningar och möjligheter, Kulturella skillnader, och Föräldragrupp för alla. De intervjuade distriktssköterskorna arbetade med att främja ett jämlikt föräldraskap utifrån deras möjligheter och begränsningar, vilket till stor del berodde på i vilket geografiskt område de arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att det var betydelsefullt att involvera hela familjen redan ifrån start. Projektet ”En förälder blir till” som samtliga var delaktiga i, upplevdes öka medvetenheten kring deras arbetssätt genom att de fick framförallt reflektera över hur de förhåller sig gentemot föräldrarna. Trots att distriktssköterskorna var medvetna om hur de bör arbeta för att främja ett jämlikt föräldraskap upplevdes det svårt då traditionella normer fortfarande påverkade dem. I resultatdiskussionen framkommer betydelsen av att båda föräldrarna involveras ifrån start. En av slutsatserna är att ett utökat samarbete mellan barnhälsovården och mödrahälsovården behövs för att främja ett jämlikt föräldraskap.

Det finns fördelar med att ha ett jämställt föräldraskap, exempelvis kan parrelationen stärkas, men även relationen mellan föräldrar och barn. Idag är det vanligare att pappor är hemma med sina barn, än det var när föräldraförsäkringen introducerades 1974, trots det, är det fortfarande mammorna som tar ut mest ledighet och står för större delen av hushållsarbetet. Syftet med denna undersökning var således att undersöka pappors upplevelser av omsorgen av sina barn. Insamlingen av empiri för undersökningen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sju pappor. Det teoretiska ramverket har utgått ifrån teorier och begrepp från identitets- och genusteorier, vilka sedan har använts för att analysera den insamlade empirin. Undersökningens resultat visade att pappor vill dela lika på ledigheten och hushållsarbetet med sin partner, men i de fall där ledigheten inte hade delats lika var amning förklaringen papporna gav som anledning till att mamman varit hemma första tiden och längre, vilket indikerade på att det kan finnas incitament som gör att papporna inte är hemma i samma utsträckning som mammorna. Papporna upplevde även att deras parförhållanden var jämställda, trots att det fanns olika definitioner om vad som var en jämställd arbetsdelning. Exempelvis visade det sig att trots ett uttalat jämställdhetstänk, tog mammorna ansvar för det praktiska, medan papporna var källan till lek och bus, något som kunde anses befästa könsnormer. Resultatet visade även att papporna upplever att det finns olika förväntningar på dem när det kommer till föräldraskapet. Det kunde synliggöras genom att det fanns inre eller yttre faktorer som symboliserade hur pappor bör vara. Resultatet diskuterades sedan utifrån undersökningens forskningsfrågor, där det bland annat argumenterades för ifall amning ska ses som ett incitament till att mammorna tar ut fler föräldradagar, om papporna kan anses vara jämställda och pappornas relation till sina barn.

<p>Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. <strong>Metod: </strong>Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Av intervjuerna framkom fyra kategorier; Förutsättningar att ta föräldraledighet, Jämställt föräldraskap, att vara pappa och förälder samt trygghet inför förlossningen. Samtliga pappor planerade att ta ut föräldraledighet men det var oklart för en del när det skulle ske. Sju av papporna nämner att amningen är den viktigaste faktorn till att mamman tar ut föräldraledighet under första tiden.  Utav åtta intervjuade pappor svarade fem att ekonomin var en avgörande faktor som föräldrarna tog hänsyn till när de planerade fördelningen av föräldraledigheten.  Det fanns en stor ambivalens till huruvida papporna ansåg att låsta månader var ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten. Papporna kunde se både negativa och positiva konsekvenser av de låsta månaderna. Den generella åsikten bland papporna var dock att de ville engagera sig i sina barn även om de inte har möjlighet att vara föräldralediga. <strong>Slutsats: </strong>Papporna vill ta föräldraledighet men de största hindren är den ekonomiska situationen och amningen som prioriteras under första tiden. Genom föräldraledigheten ansåg papporna att de kan knyta an till sina barn.</p> / <p><strong></strong>The father role has changed from being a breadwinner to taking a more active part in the family life, but there is still more to do before an equal parental leave is reached. Recent studies are based on fathers’ experiences and thoughts of the planned paternal leave. <strong>Objective: </strong>The aim of this study is to research soon-to-be fathers’ thoughts about the forthcoming parental leave, the father role and the parental education. <strong>Method:</strong> Eight soon-to-be fathers were interviewed. All interviews was digitally recorded, transcribed and analyzed with the help of content analysis. <strong>Results:</strong> From the interviews four different categories was found; Conditions to take parental leave, equal parenting, to be a father and a parent and feeling secure about the birth giving. All the interviewed fathers showed a desire to take parental leave but it was uncertain when they were going to do so. Seven of them refer to breastfeeding as the most important factor why the mother take parental leave in the beginning. Of eight interviewed fathers five of them responded that the negative change in their economy was a major factor in the distribution of the parental leave between the mother and father. There was a big ambivalence whether the fixed months is a good approach to reach a more equal distribution of the parental leave. The fathers saw both negative and positive consequences of the fixed months. However, the general opinion among the fathers was that they wanted to commit to their children, even if they were not able to take parental leave. <strong>Conclusion:</strong> Fathers wants to take parental leave, but the biggest obstacle is their economy and because the child was being breastfeed during the first period of time after birth. The fathers believed that through parental leave they would be able to connect to their children.</p>

Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Av intervjuerna framkom fyra kategorier; Förutsättningar att ta föräldraledighet, Jämställt föräldraskap, att vara pappa och förälder samt trygghet inför förlossningen. Samtliga pappor planerade att ta ut föräldraledighet men det var oklart för en del när det skulle ske. Sju av papporna nämner att amningen är den viktigaste faktorn till att mamman tar ut föräldraledighet under första tiden.  Utav åtta intervjuade pappor svarade fem att ekonomin var en avgörande faktor som föräldrarna tog hänsyn till när de planerade fördelningen av föräldraledigheten.  Det fanns en stor ambivalens till huruvida papporna ansåg att låsta månader var ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten. Papporna kunde se både negativa och positiva konsekvenser av de låsta månaderna. Den generella åsikten bland papporna var dock att de ville engagera sig i sina barn även om de inte har möjlighet att vara föräldralediga. Slutsats: Papporna vill ta föräldraledighet men de största hindren är den ekonomiska situationen och amningen som prioriteras under första tiden. Genom föräldraledigheten ansåg papporna att de kan knyta an till sina barn. / The father role has changed from being a breadwinner to taking a more active part in the family life, but there is still more to do before an equal parental leave is reached. Recent studies are based on fathers’ experiences and thoughts of the planned paternal leave. Objective: The aim of this study is to research soon-to-be fathers’ thoughts about the forthcoming parental leave, the father role and the parental education. Method: Eight soon-to-be fathers were interviewed. All interviews was digitally recorded, transcribed and analyzed with the help of content analysis. Results: From the interviews four different categories was found; Conditions to take parental leave, equal parenting, to be a father and a parent and feeling secure about the birth giving. All the interviewed fathers showed a desire to take parental leave but it was uncertain when they were going to do so. Seven of them refer to breastfeeding as the most important factor why the mother take parental leave in the beginning. Of eight interviewed fathers five of them responded that the negative change in their economy was a major factor in the distribution of the parental leave between the mother and father. There was a big ambivalence whether the fixed months is a good approach to reach a more equal distribution of the parental leave. The fathers saw both negative and positive consequences of the fixed months. However, the general opinion among the fathers was that they wanted to commit to their children, even if they were not able to take parental leave. Conclusion: Fathers wants to take parental leave, but the biggest obstacle is their economy and because the child was being breastfeed during the first period of time after birth. The fathers believed that through parental leave they would be able to connect to their children.

<p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. <strong>Metod: </strong>Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering. <strong>Slutsats: </strong>Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna.</p> / <p> </p><p><strong>Aim: </strong>To examine fathers’ thoughts and experiences concerning parental education and male parental leave during the child´s first year. <strong>Method: </strong>An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. <strong>Results: </strong>Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers’ perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent´s situation. Breast-feeding, the parents’ working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers’ have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. <strong>Conclusion: </strong>Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave. <strong></strong></p>

Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering. Slutsats: Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna. / Aim: To examine fathers’ thoughts and experiences concerning parental education and male parental leave during the child´s first year. Method: An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. Results: Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers’ perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent´s situation. Breast-feeding, the parents’ working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers’ have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. Conclusion: Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave.

I Sverige har normerna kring och synen på faderskap länge varit i förändring och idag både eftersträvas och uppmuntras jämställt föräldraskap. Jämställdhet i föräldraskapet mäts ofta kvantitativt och saknar kvalitativa nyanser. Syftet med föreliggande intervjustudie var därför att undersöka pappors upplevelser av jämställdhet i föräldrablivandet för att erhålla bättre förståelse för deras situation och erfarenheter. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades tematiskt, vilket resulterade i tre teman: Upplevelse av jämställdhet i omgivningen, Den egna relationen till jämställdhet samt Livet som pappa. Resultatet indikerar att pappor är positivt inställda till jämställt föräldraskap, samtidigt som de kan uppleva både biologiska och samhällsstrukturella hinder i sina ambitioner att vara jämställda. Övervägande beskrevs föräldrablivandet som en omtumlande tid för papporna, präglad främst av glädje och meningsfullhet, men även av utmaningar och stress I konklusion uppmuntras relevanta vårdaktörer att uppmärksamma pappors eventuella behov av stöd och vägledning tidigt i föräldraskapet. / In Sweden the norms regarding and view on fatherhood have long been transforming and today an equal parenting style is both strived for and encouraged. Gender equality in family life is often measured quantitatively and lacks qualitative aspects. The aim of this interview study was therefore to investigate fathers` experiences of gender equality in their transition to fatherhood in order to increase the understanding of their situation and experiences. Nine semi-structured interviews were conducted and analysed with thematic analysis, which resulted in three themes: Experience of Gender Equality in the environment, One's own relationship to Gender Equality, and Life as a father. The results indicate that the fathers hold a positive attitude towards equal parenting, but can at the same time experience biological and social structural obstacles in their ambitions to be equal. Altogether the transition to parenthood was described by the fathers as an overwhelming time, characterized mostly by happiness and meaningfulness, but also by challenges and stress. In conclusion, healthcare professionals of relevance are encouraged to acknowledge fathers’ potential need of support and guidance in early parenthood.

Bakgrund:  Ett jämställt föräldraskap är något som är bra för såväl barnet som för båda föräldrarna. Enskilt föräldrasamtal med mamman har funnits sedan flera år. Med syfte att främja en jämställd vård infördes under år 2018 ett enskilt föräldrasamtal med pappan/den icke födande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet, och forskning kring ämnet är relativt begränsad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av det enskilda samtalet med pappan/den icke födande föräldern enligt barnhälsovårdens nationella program. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor med erfarenhet av enskilt samtal med pappan/den icke födande föräldern. Data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys resulterade i 5 kategorier och 7 underkategorier. Kategorierna var; Samtalet öppnar upp för positiv kontakt, Hur pappan/den icke födande bjuds in till samtal har betydelse, Samtalet identifierar pappans/den icke födandes mående, Samtalet tydliggör båda föräldrarnas betydelse, Samtalet kräver erfarenhet och utbildning hos den som utför dem Slutsats: Resultatet visar att båda föräldrarna är lika viktiga för barnet och föräldraskapsstöd i form av enskilt samtal kan bidra till ökad jämställdhet i föräldraskapet. BHV-sjuksköterskans erfarenhet av enskilt samtal är att det ökar inkluderingen av den icke födande föräldern och kan på så sätt stärka den familjecentrerade vården vilket har gynnsamma effekter på barnets utveckling. Resultatet visar att det krävs erfarenhet och utbildning av att hålla samtal där samtalstekniken förbättras efterhand. / Background: Equal parenting is beneficial, both for the parents and the children. Individual parental conversations with the mother has existed for several years.  In 2018, with the aim of promoting equal care, a one-on-one  parental conversation with the father/non-birthing parent was introduced in to the swedish child health services (CHS) national program, and research on the subject is relatively limited. Aim: The aim of the study was to describe the CHS nurse´s experiences of the individual conversation with the father/non-birthing parent according to the child health care's national program. Method: The method used was semi-structured interviews with six CHS nurses with experience of individual conversations with the father/non-birthing parent. Data were analyzed using Graneheim and Lundman's (2004) description of qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in 5 categories and 7 subcategories. The categories were; The conversation opens up for positive contact, How the father/non-birther is invited to a conversation matters, The conversation identifies the father's/non-birther's well-being, The conversation clarifies the importance of both parents, The conversation requires experience and education on the part of the person who performs them. Conclusion: The result shows that both parents are equally important to the child, and parental support in the form of individual conversations can contribute to increased gender equality in parenting. The CHS nurse's experience of one-on-one conversation is that it increases the inclusion of the non-birthing parent and can thus strengthen family-centered care, which has beneficial effects on the child's development. The result shows that experience and training are required to hold conversations and the conversation technique improves gradually.