• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Identifiering av postpartum depression hos nyblivna föräldrar på BVC Uppsala län : En enkätstudie bland BVC personal

Henriksson, Anna January 2009 (has links)
Syfte: Att undersöka på vilket sätt postpartum depression identifieras hos nyblivna föräldrar och på vilket sätt screening med EPDS och påföljande stödjande samtal tillämpas av distriktssköterskor tjänstgörande på BVC i Uppsala län. Metod: Samtliga 98 distriktssköterskor som arbetar med BVC i Uppsala län inkluderades i enkätstudien. Svarsfrekvens utgjorde 60%. Enkäten bestod av 35 frågor. Resultat: Studien fann att EPDS-användning bland BVC-sjuksköterskor var hög, 51 av 59 använde EPDS och visade, bland de som hade besvarat enkäten, att det fanns en signifikant skillnad mellan EPDS-användning och vilken kommun distriktssköterskor arbetade i, och att det fanns ett signifikant samband mellan EPDS-användning och erhållen utbildning. Det fanns inget signifikant samband mellan EPDS-användning och tillgång till handledning. Riktlinjer för screening fanns på de flesta arbetsplatser, dock enbart för svensktalande mödrar. Screening av icke svensktalande mödrar var bristfällig och något strukturerat sätt att identifiera pappornas sinnesstämnings fanns inte. De flesta distriktssköterskor erbjöd mödrar stödjande samtal vid utfall efter screeningen. Avsatt tid och tidpunkten för EPDS-screeningen och avsatt tid för och antal av stödjande samtal varierade något. De flesta distriktssköterskor hade valt att utföra screeningen och stödjande samtalen på mottagningen. Dokumentationen av screeningen och de följande åtgärderna varierade. Slutsats: EPDS och påföljande stödjande samtal tillämpades rutinmässigt av de flesta BVC-sjuksköterskor i Uppsala län. Rutin för screeningen av icke svensktalande mödrar och fäder saknades på merparten av BVC.
2

Att vara småbarnsmamma : mödrar till 18-månadersbarn och deras syn på moderskapet

Hellman, Jenny January 2010 (has links)
<p>Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor förändring inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Det är viktigt att man lyssnar på mammors upplevelser och stödjer dem i deras föräldraskap.</p><p>Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 månaders barn har för upplevelser om hur det är att vara småbarnsmamma.</p><p>Metod: Studien inkluderar 409 enkätsvar. Datainsamlingen skedde med hjälp av strukturerade enkäter som samlades in från en större undersökning från barnhälsovård i förändring (BIF). Urvalet är mammor till 18 månaders barn har fått svara på en öppen fråga om hur det är att vara småbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.</p><p>Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde känslor av kärlek och lycka till det egna barnet men även känslor av trötthet, stress och att känna sig otillräcklig fanns. Mammor upplevde även svårigheter med att kombinera arbetsliv med familjeliv. Resultatet visade även att många av mammorna saknade ett socialt nätverk och stödet från BVC visade sig vara stort.</p><p>Slutsats: Mödrar har olika behov av stöd och bekräftelse. Som distriktssköterska är det en utmaning att svara upp till detta.</p>
3

Att vara småbarnsmamma : mödrar till 18-månadersbarn och deras syn på moderskapet

Hellman, Jenny January 2010 (has links)
Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor förändring inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Det är viktigt att man lyssnar på mammors upplevelser och stödjer dem i deras föräldraskap. Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 månaders barn har för upplevelser om hur det är att vara småbarnsmamma. Metod: Studien inkluderar 409 enkätsvar. Datainsamlingen skedde med hjälp av strukturerade enkäter som samlades in från en större undersökning från barnhälsovård i förändring (BIF). Urvalet är mammor till 18 månaders barn har fått svara på en öppen fråga om hur det är att vara småbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde känslor av kärlek och lycka till det egna barnet men även känslor av trötthet, stress och att känna sig otillräcklig fanns. Mammor upplevde även svårigheter med att kombinera arbetsliv med familjeliv. Resultatet visade även att många av mammorna saknade ett socialt nätverk och stödet från BVC visade sig vara stort. Slutsats: Mödrar har olika behov av stöd och bekräftelse. Som distriktssköterska är det en utmaning att svara upp till detta.
4

Jämställt föräldraskap : En intervjustudie utifrån distriktssköterskors upplevelser inom barnavårdscentralen

Lappas, Konstantina, Svensson, Johanna January 2017 (has links)
Ett av distriktssköterskornas mål inom barnhälsovården är att stödja båda föräldrarna i sitt föräldraskap. Därmed är det viktigt att hitta verktyg för distriktssköterskor som gynnar en god relation till båda föräldrarna, som i sin tur skall främja ett jämlikt föräldraskap. Genomgång av litteraturen visar att ett jämlikt föräldraskap inte bara har en positiv inverkan på hälsan hos barn, utan även hos föräldrar. Syftet med denna studie är att beskriva hur som är verksamma inom barnahälsovårdcentralen (BVC) kan främja ett jämlikt föräldraskap. Sju distriktssköterskor i en stad i västsverige, verksamma inom BVC intervjuades. För att komma åt hur distriktssköterskor arbetar för ett jämlikt föräldraskap, inleddes intervjun med en öppen ingångsfråga, ”Hur arbetar du för att främja ett jämlikt föräldraskap?” Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier, Första mötet med föräldrarna, Distriktssköterkors förhållningssätt gentemot föräldrarna, Att få samma förutsättningar och möjligheter, Kulturella skillnader, och Föräldragrupp för alla. De intervjuade distriktssköterskorna arbetade med att främja ett jämlikt föräldraskap utifrån deras möjligheter och begränsningar, vilket till stor del berodde på i vilket geografiskt område de arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att det var betydelsefullt att involvera hela familjen redan ifrån start. Projektet ”En förälder blir till” som samtliga var delaktiga i, upplevdes öka medvetenheten kring deras arbetssätt genom att de fick framförallt reflektera över hur de förhåller sig gentemot föräldrarna. Trots att distriktssköterskorna var medvetna om hur de bör arbeta för att främja ett jämlikt föräldraskap upplevdes det svårt då traditionella normer fortfarande påverkade dem. I resultatdiskussionen framkommer betydelsen av att båda föräldrarna involveras ifrån start. En av slutsatserna är att ett utökat samarbete mellan barnhälsovården och mödrahälsovården behövs för att främja ett jämlikt föräldraskap.
5

Ammande mammors upplevelser av matintroduktion efter fyramånadersbesöket på BVC : En kvalitativ intervjustudie

Augustsson, Yanira, Mossberg Jönsson, Helena January 2022 (has links)
Amning fortsätter att ha en nedåtgående trend i hela världen. WHO rekommenderar exklusiv amning i sex månader följt av fortsatt amning kombinerad med annan kost under två års tid eller längre. Näringen är avgörande för barnets utveckling och tillväxt det första levnadsåret. Mat bör inte introduceras innan barnet är 17 veckor gammalt men inte heller äldre än 26 veckor. I vissa delar av världen visar studier på att mat redan introduceras till barn vid två veckors ålder. Få studier är gjorda på den ammande mammans erfarenhet av att introducera mat till sitt barn. Syftet med den här intervjustudien är att undersöka ammande mammors upplevelse av matintroduktion efter fyra månaders besöket på BVC. Studien är en kvalitativ studie där nio ammande mammor intervjuats. Därefter har en kvalitativ innehållsanalys gjorts som har lett fram till kategorier samt subkategorier som beskriver fenomenet författarna undersökt. Analysen resulterade i fyra kategorier; tillit, att uppleva motstånd, känsla av frihet samt att behöva mer stöd efter information på fyramånadersbesöket. Mammorna i studien upplever matintroduktionen olika, det fanns variation i upplevelserna. Vissa kände lättnad över att introducera mat och dra ner på amning, men det fanns även de som upplevde matintroduktion som en utmaning. Mammornas erfarenheter är värdefulla för barnhälsovårdssjuksköterskans arbete. Det ger möjlighet att ge anpassad information vid fyramånadersbesöket samt möjlighet att stötta vid matintroduktionen.
6

Föräldrars förväntningar och erfarenheter av stöd från barnavårdscentralssjuksköterskan

Konopa, Ann, Olausson, Sanna January 2009 (has links)
Barnhälsovården är en viktig del i det folkhälsoarbete som pågår i Sverige idag. Nästan 100 % av föräldrarna med barn 0-6 år väljer att frivilligt söka sig till barnavårdcentralen för att få råd, stöd och vägledning samt information om barnets hälsa och utveckling. Som barnavårdscentrals (BVC) sjuksköterska är huvuduppgifterna att hjälpa, stödja och stärka föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt kunna bidra till en gynnsam utveckling och uppväxt för deras barn. Det är därför viktigt att vi som BVC-sjuksköterskor bygger upp en bra relation till föräldrarna. För att kunna skapa en bra relation behöver vi ta reda på föräldrars förväntningar och erfarenheter av stöd från BVC-sjuksköterskan. Genom att ta reda på om föräldrar får de stöd de behöver kan relationen stärkas ytterliggare och den goda anslutningen till BVC bevaras. Syftet med studien är att beskriva föräldrars förväntningar och erfarenheter av stöd från BVC-sjuksköterskan. Metoden som används är en litteraturstudie som bygger på nio stycken artiklar publicerade mellan 1998-2006. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom sex kategorier angående föräldrars förväntningar och erfarenheter av stöd från BVC-sjuksköterskan. Kategorierna var: emotionellt stöd, stöd i form av BVC-sjuksköterskans kunskap och kompetens, stöd i form av information och råd, stöd genom BVC-sjuksköterskans tillgänglighet, stöd genom att få ha en förtroendefull relation med BVC-sjuksköterskan, samt stöd genom att få möta andra nyblivna föräldrar. Föräldrarna var i huvudsak nöjda och tyckte att BVC-sjuksköterskan mötte deras förväntningar i samtliga kategorier. Det var dock en liten del av föräldrarna som upplevde att de inte fick vad de förväntade sig av BVC-sjuksköterskan. Efter att ha granskat materialet noterades att det framförallt var en del av papporna samt vissa mammor som led av depression eller mådde allmänt dåligt som upplevde att de var missnöjda. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
7

Sökes: ett alternativt rum där jag kan få göra individuella val : En fallstudie om varför individen väljer en antroposofisk mödra- och barnavårdcentral

Sjöberg, Johanna January 2012 (has links)
Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka varför och på vilket sätt individer söker sig till antroposofi. Jag vill främst göra detta genom att undersöka och beskriva attityder hos individer som har valt att gå till en antroposofisk mödra- och barnavårdcentral. Individer som inte på ett enkelt sätt definierar sig som antroposofer, eller ens som associerade med den organisationen, men som trots allt ändå väljer antroposofisk mödravård. Syftet är att lyfta fram individens val, tankar och förhållningsätt till antroposofin och till mörda- och barnavårdcentralen.

Page generated in 0.0929 seconds