Amning fortsätter att ha en nedåtgående trend i hela världen. WHO rekommenderar exklusiv amning i sex månader följt av fortsatt amning kombinerad med annan kost under två års tid eller längre. Näringen är avgörande för barnets utveckling och tillväxt det första levnadsåret. Mat bör inte introduceras innan barnet är 17 veckor gammalt men inte heller äldre än 26 veckor. I vissa delar av världen visar studier på att mat redan introduceras till barn vid två veckors ålder. Få studier är gjorda på den ammande mammans erfarenhet av att introducera mat till sitt barn. Syftet med den här intervjustudien är att undersöka ammande mammors upplevelse av matintroduktion efter fyra månaders besöket på BVC. Studien är en kvalitativ studie där nio ammande mammor intervjuats. Därefter har en kvalitativ innehållsanalys gjorts som har lett fram till kategorier samt subkategorier som beskriver fenomenet författarna undersökt. Analysen resulterade i fyra kategorier; tillit, att uppleva motstånd, känsla av frihet samt att behöva mer stöd efter information på fyramånadersbesöket. Mammorna i studien upplever matintroduktionen olika, det fanns variation i upplevelserna. Vissa kände lättnad över att introducera mat och dra ner på amning, men det fanns även de som upplevde matintroduktion som en utmaning. Mammornas erfarenheter är värdefulla för barnhälsovårdssjuksköterskans arbete. Det ger möjlighet att ge anpassad information vid fyramånadersbesöket samt möjlighet att stötta vid matintroduktionen.

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är välkända, och sedan 1992 försöker svenska sjukhus arbeta efter internationella amningsrekommendationer. Trots detta framkommer brister i vården och amningsstatistiken i Sverige sjunker. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka amningsdurationen hos förstföderskor, om den kunde associeras med vården de fått i samband med barnets födelse och första levnadsdygn, samt med mammornas skattning av amningsstöd vid amningsstart. Metod: Designen var en longitudinell kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet var icke slumpmässigt konsekutivt. I samband med utskrivning från BB, tillfrågades 63 mammor om att delta i en enkätstudie med frågor gällande vården de fått i relation till amning och 52 mammor besvarade enkäten. Efter nio till tolv månader blev de uppringda för en kortare uppföljning och 50 mammor valde att delta. Resultat: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader. Amningsstödet på BB skattades högre vid det första mättillfället, men det påvisades inte ha något samband med amningsdurationen. Faktorer i vården såsom; hudnära vård, amning inom två timmar eller handgriplig amningshjälp, bidrog inte till någon skillnad i amningsduration. Däremot påverkades amningsdurationen negativt hos de barn som fått tillmatning på BB, med en kortare exklusiv amningsduration som följd, och de som fötts med kejsarsnitt, med kortare amningsduration såväl exklusivt som partiellt. Slutsats: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader.  Faktorer i vården som inverkade negativt på amningsdurationen var tillmatning på BB samt att barnet fötts med kejsarsnitt. Däremot fanns ingen association mellan amningsduration och amningsstöd, hudnära vård, amning inom två timmar eller handgriplig hjälp. / Background: The health benefits of breastfeeding are well known and since 1992, Swedish hospitals aim to provide care according to international guidelines of breastfeeding support. Despite this, there are inadequacies in the care provided, and the frequency of breastfeeding in Sweden is statistically decreasing. Aim: The aim of this study was to investigate the duration of breastfeeding among primiparas, if the duration was associated with the provided care and with how the mothers valued the help and support they received at the initiation of breastfeeding. Method: A quantitative longitudinal with consecutive sample was conducted. At discharge from hospital, 63 mothers were asked if they wanted to participate in a survey about breastfeeding and the related care, and 52 mothers filled in the questionnaire. After nine to twelve months the participants were contacted by phone for a short follow-up, and 50 mothers chose to participate. Results: The median duration of exclusive breastfeeding was three months and three weeks and the median duration of partial breastfeeding was eight months. The evaluation of the breastfeeding support was higher at the first data collection but did not appear to correlate with the duration of breastfeeding. Of the investigated factors; skin-to-skin contact immediately after birth, breastfeeding within two hours after birth and hands-on support, none of them led to differences in breastfeeding duration. Breastfeeding duration was adversely affected if the infant was given formula at the maternity ward and if the infant was born by Caesarean section. Feeding by infant formula led to a shorter duration of exclusive breastfeeding and birth by Caesarean section led to a shorter duration of both exclusive and partial breastfeeding. Conclusion: The median duration of exclusive breastfeeding was three months and three weeks and the median duration of partial breastfeeding was eight months. The infant being given formula at the maternity ward, and being born by Caesarean section were factors that adversely affected the duration of breastfeeding. However, there was no association between breastfeeding duration and; perceived breastfeeding support, skin-to-skin-care, breastfeeding within two hours or hands-on support.

Att amma är karakteristiskt för alla däggdjur och ett beteende som utvecklats under miljontals år. Amning är en global folkhälsoangelägenhet, då bröstmjölken och amningen ger ett dominerande skydd för både barnets och mammans fysiska, kognitiva och mentala hälsa. Enligt Svenska Barnmorskeförbundet ingår det i barnmorskans kompetensbeskrivning attarbeta hälsofrämjande och förebyggande, det inkluderar amning. Barnmorskan ska främja amning, ge information till blivande föräldrar om amningens hälsofördelar samt främja hud mot hudkontakt postpartum. I Sverige har andelen kejsarsnitt varit relativt bestående sedan år 2004, runt 17 procent av alla födslar. År 2015 var den värdsliga siffran 20 procent, vilket innebar att var femte förlossning i världen under året 2015, rapporterades in som kejsarsnitt. Efter ett kejsarsnitt kan mor och barn separeras från varandra postpartum, vilket ökar risken för försenad amningsinitiering jämfört med en vaginal förlossning. Detta på grund av separation de första timmarna postpartum som visat sig vara en avgörande tidpunkt för att etablera amningen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva om, och i så fall vilka faktorer, som kan påverka exklusiv amning upp till sex månader efter kejsarsnitt hos mödrar med normal, fullgången graviditet. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den utfördes baserat på 16 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ och kvantitativ ansats. Inhämtat material söktes i databaserna CINAHL och PubMed, dessa analyserades genom en integrerad analys på ett strukturerat och systematiskt sätt. Resultatet presenterade femtiosex faktorer som kan påverka exklusiv amning sex månader efter ett kejsarsnitt. Faktorerna redovisas med hjälp av fyra bärande huvudkategorier; förlossningsvård, modern, barnet och amning. Därtill framkom även elva subkategorier. Resultatet visade att kejsarsnitt påverkade den omedelbara hud mot hudkontakten, som är främjande för den exklusiva amningen postpartum. Även maternella postoperativa komplikationer och livsstilsfaktorer, moderns amningsintention, barnets hälsotillstånd postpartum, amningsstöd, bröst- och amningskomplikationer samt modersmjölksersättning, sågs påverka exklusiv amning. Slutsatsen som kan dras är att föda med kejsarsnitt hotar den omedelbara hud mot hudkontakten som visat sig vara essentiell för den exklusiva amningen postpartum. Det sombland annat visade en lyckad exklusiv amning var kvinnans positiva avsikt och inställning till amning innan födseln. Mer utbildning behövs för all vårdpersonal inom vårdkedjan för kejsarsnitt. På så vis skulle möjligheten kunna öka till att samtliga yrkesgrupper strävar efter gemensamma beslut som gynnar hud mot hudkontakt mellan mamma och barn, och samvård utan separation i största möjliga mån. / Breastfeeding is characteristic of all mammals and a behavior that has evolved over millions of years. Breastfeeding is a global public health issue, as breast milk and breastfeeding provide a dominant protection for both the baby's and the mother's physical, cognitive and mental health. According to The Swedish Association of Midwives (Svenska Barnmorskeförbundet), it is included in the midwife's competence description, that midwives must work to promote health and health prevention, this includes breastfeeding. The midwife must promote breastfeeding, provide information to expectant parents about the health benefits of breastfeeding, and promote skin-to-skin contact postpartum. In Sweden, the proportion of caesareans has been relatively permanent since 2004, around 17 percent of all births. In 2015, the worldly figure was 20 percent, which meant that every fifth birth in the world in 2015 was reported as a caesarean section. After a caesarean section, mother and child can be separated from each other. That might increase the risk of delayed initiation of breastfeeding compared to a vaginal birth. This is due to separation the first hours postpartum which has been proved to be a crucial time to establish breastfeeding. The aim of this literature study was to describe, if and which factors, that could affect exclusive breastfeeding up to six months after a cesarean section, including mothers with a normal and full-term pregnancy. The method performed was a literature study. It was carried out based on 16 scientific articles, with a qualitative and quantitative approach. Collected material was searched in the databases CINAHL and PubMed, these were analyzed through an integrated analysis in a structured and systematic way. Result of the study features fifty-sixfactors that could affect exclusive breastfeeding six months after a caesarean section. The factors are presented using four main categories: maternity care, mother, baby and breastfeeding. In addition, eleven subcategories emerged. The results showed that cesarean section affected the immediate skin-to-skin contact, which is conducive to the exclusive postpartum breastfeeding. Maternal postoperative complications and lifestyle factors, the mother's breastfeeding intention, the child's health condition postpartum, breastfeeding support, breast and breastfeeding complications and breast milk replacement, were also seen to affect exclusive breastfeeding. Conclusion that can be drawn, is that a caesarean section threatens the immediate skin-to-skin contact that has been shown to be essential for the exclusive postpartum breastfeeding. However, the mother’s positive intention and attitude to breastfeeding before giving birth, lead to a successful exclusive breastfeeding. More training is needed for all healthcare staff within the chain for caesarean section. In this way, the possibility could increase, that all professional groups would strive for similar decisions that would be in favor for skin-to-skin contact between mother and child, and cohabitation without need for separation, as much as possible.

Kvinnans amning har många olika hälsofördelar både för den nya mamman men också för hennes nyfödda. Amning har ett antal olika hälsofördelar, till exempel utvecklingen av barnets immunsystem och tarmflora. Genom kvinnans amning främjas deras första kopplings- och interaktionsfas mellan modern och det nyfödda och därmed en större möjlighet till framgångsrik amning. / The woman's breastfeeding has many different health benefits both for the new mother but also for her newborn. Breastfeeding has a number of different health benefits, such as the development of the baby's immune system and intestinal flora, for example. Through the woman's breastfeeding, their first connection and interaction phase between the mother and the newborn is promoted and thus a greater opportunity for successful breastfeeding.