Att det finns många positiva fördelar med att ha hud-mot-hudkontakt med det nyfödda barnet är forskningen överens om. Barnet får bland annat en stabilare kroppstemperatur, puls, andning och skriker mindre än barn som inte vistas hud-mot-hud. Utöver detta gynnas även amningen och självförtroendet hos de nyblivna föräldrarna ökar. Hud-mot- hudkontakt som vårdhandling är implementerat inom neonatalvården där det ingår som vårdrutin och där alla föräldrar uppmuntras aktivt att ha sina barn hud-mot-hud för att förbättra och påskynda tillfrisknandet. Trots att forskningen visar att friska, fullgångna barn drar samma fördelar av hud-mot-hudkontakt implementeras inte detta alltid på samma sätt. Forskning om vad blivande föräldrar har för uppfattning om hud-mot- hudkontaktens betydelse är sparsam. Därför undersöks detta i denna studie. Intervjuer genomfördes med nio föräldrapar från två medelstora städer i södra Sverige, som väntade barn i graviditetsvecka 22-37. Kvalitativ ansats och fenomenografisk analys valdes för att kartlägga parens uppfattningar. De kategorier som framkom var hud-mot- hudkontakt för anknytning och trygghet, hud-mot-hudkontakt som ett sätt att ta sig tid och hud-mot-hudkontakt; ett uttryck för instinkten att göra det rätta. Studien visade att föräldrar har en god uppfattning om hud-mot-hudkontaktens betydelse samt att de tänker sig att de vill ha hud-mot-hudkontakt med det barn de väntar. Deras uppfattning är att anknytning underlättas och grunden för barnets trygghet läggs med hjälp av hud- mot-hudkontakt. Hud-mot-hud uppfattas som ett sätt att umgås och underlättar amningen. De känner instinktivt att de vill göra det rätta för sina barn och att hud-mot- hudkontakt är ett sätt göra det rätta.

Att amma är karakteristiskt för alla däggdjur och ett beteende som utvecklats under miljontals år. Amning är en global folkhälsoangelägenhet, då bröstmjölken och amningen ger ett dominerande skydd för både barnets och mammans fysiska, kognitiva och mentala hälsa. Enligt Svenska Barnmorskeförbundet ingår det i barnmorskans kompetensbeskrivning attarbeta hälsofrämjande och förebyggande, det inkluderar amning. Barnmorskan ska främja amning, ge information till blivande föräldrar om amningens hälsofördelar samt främja hud mot hudkontakt postpartum. I Sverige har andelen kejsarsnitt varit relativt bestående sedan år 2004, runt 17 procent av alla födslar. År 2015 var den värdsliga siffran 20 procent, vilket innebar att var femte förlossning i världen under året 2015, rapporterades in som kejsarsnitt. Efter ett kejsarsnitt kan mor och barn separeras från varandra postpartum, vilket ökar risken för försenad amningsinitiering jämfört med en vaginal förlossning. Detta på grund av separation de första timmarna postpartum som visat sig vara en avgörande tidpunkt för att etablera amningen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva om, och i så fall vilka faktorer, som kan påverka exklusiv amning upp till sex månader efter kejsarsnitt hos mödrar med normal, fullgången graviditet. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den utfördes baserat på 16 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ och kvantitativ ansats. Inhämtat material söktes i databaserna CINAHL och PubMed, dessa analyserades genom en integrerad analys på ett strukturerat och systematiskt sätt. Resultatet presenterade femtiosex faktorer som kan påverka exklusiv amning sex månader efter ett kejsarsnitt. Faktorerna redovisas med hjälp av fyra bärande huvudkategorier; förlossningsvård, modern, barnet och amning. Därtill framkom även elva subkategorier. Resultatet visade att kejsarsnitt påverkade den omedelbara hud mot hudkontakten, som är främjande för den exklusiva amningen postpartum. Även maternella postoperativa komplikationer och livsstilsfaktorer, moderns amningsintention, barnets hälsotillstånd postpartum, amningsstöd, bröst- och amningskomplikationer samt modersmjölksersättning, sågs påverka exklusiv amning. Slutsatsen som kan dras är att föda med kejsarsnitt hotar den omedelbara hud mot hudkontakten som visat sig vara essentiell för den exklusiva amningen postpartum. Det sombland annat visade en lyckad exklusiv amning var kvinnans positiva avsikt och inställning till amning innan födseln. Mer utbildning behövs för all vårdpersonal inom vårdkedjan för kejsarsnitt. På så vis skulle möjligheten kunna öka till att samtliga yrkesgrupper strävar efter gemensamma beslut som gynnar hud mot hudkontakt mellan mamma och barn, och samvård utan separation i största möjliga mån. / Breastfeeding is characteristic of all mammals and a behavior that has evolved over millions of years. Breastfeeding is a global public health issue, as breast milk and breastfeeding provide a dominant protection for both the baby's and the mother's physical, cognitive and mental health. According to The Swedish Association of Midwives (Svenska Barnmorskeförbundet), it is included in the midwife's competence description, that midwives must work to promote health and health prevention, this includes breastfeeding. The midwife must promote breastfeeding, provide information to expectant parents about the health benefits of breastfeeding, and promote skin-to-skin contact postpartum. In Sweden, the proportion of caesareans has been relatively permanent since 2004, around 17 percent of all births. In 2015, the worldly figure was 20 percent, which meant that every fifth birth in the world in 2015 was reported as a caesarean section. After a caesarean section, mother and child can be separated from each other. That might increase the risk of delayed initiation of breastfeeding compared to a vaginal birth. This is due to separation the first hours postpartum which has been proved to be a crucial time to establish breastfeeding. The aim of this literature study was to describe, if and which factors, that could affect exclusive breastfeeding up to six months after a cesarean section, including mothers with a normal and full-term pregnancy. The method performed was a literature study. It was carried out based on 16 scientific articles, with a qualitative and quantitative approach. Collected material was searched in the databases CINAHL and PubMed, these were analyzed through an integrated analysis in a structured and systematic way. Result of the study features fifty-sixfactors that could affect exclusive breastfeeding six months after a caesarean section. The factors are presented using four main categories: maternity care, mother, baby and breastfeeding. In addition, eleven subcategories emerged. The results showed that cesarean section affected the immediate skin-to-skin contact, which is conducive to the exclusive postpartum breastfeeding. Maternal postoperative complications and lifestyle factors, the mother's breastfeeding intention, the child's health condition postpartum, breastfeeding support, breast and breastfeeding complications and breast milk replacement, were also seen to affect exclusive breastfeeding. Conclusion that can be drawn, is that a caesarean section threatens the immediate skin-to-skin contact that has been shown to be essential for the exclusive postpartum breastfeeding. However, the mother’s positive intention and attitude to breastfeeding before giving birth, lead to a successful exclusive breastfeeding. More training is needed for all healthcare staff within the chain for caesarean section. In this way, the possibility could increase, that all professional groups would strive for similar decisions that would be in favor for skin-to-skin contact between mother and child, and cohabitation without need for separation, as much as possible.