Amning fortsätter att ha en nedåtgående trend i hela världen. WHO rekommenderar exklusiv amning i sex månader följt av fortsatt amning kombinerad med annan kost under två års tid eller längre. Näringen är avgörande för barnets utveckling och tillväxt det första levnadsåret. Mat bör inte introduceras innan barnet är 17 veckor gammalt men inte heller äldre än 26 veckor. I vissa delar av världen visar studier på att mat redan introduceras till barn vid två veckors ålder. Få studier är gjorda på den ammande mammans erfarenhet av att introducera mat till sitt barn. Syftet med den här intervjustudien är att undersöka ammande mammors upplevelse av matintroduktion efter fyra månaders besöket på BVC. Studien är en kvalitativ studie där nio ammande mammor intervjuats. Därefter har en kvalitativ innehållsanalys gjorts som har lett fram till kategorier samt subkategorier som beskriver fenomenet författarna undersökt. Analysen resulterade i fyra kategorier; tillit, att uppleva motstånd, känsla av frihet samt att behöva mer stöd efter information på fyramånadersbesöket. Mammorna i studien upplever matintroduktionen olika, det fanns variation i upplevelserna. Vissa kände lättnad över att introducera mat och dra ner på amning, men det fanns även de som upplevde matintroduktion som en utmaning. Mammornas erfarenheter är värdefulla för barnhälsovårdssjuksköterskans arbete. Det ger möjlighet att ge anpassad information vid fyramånadersbesöket samt möjlighet att stötta vid matintroduktionen.

Hudnära vård är en vårdform som införts i Sverige för friska, fullgångna barn under vårdtiden på BB. Det finns forskning på de fysiologiska fördelarna för mamma och barn men lite forskning när det gäller hur mammor upplever hudnära vård. För att barnmorskan ska kunna stödja och främja anknytningen mellan mamman och barnet är det viktigt att få kunskap om mammornas upplevelse. Därför är syftet att beskriva hur nyblivna mammor upplever hudnära vård för det friska, fullgångna barnet de första timmarna efter förlossning och på BB. Sju kvinnor intervjuades på BB-avdelningen 12-48 timmar efter sin förlossning. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; barnet ger trygghet, samspelet underlättas mellan mor och barn och första mötet med barnet förstärks. Studien visade att mammorna upplevde trygghet och ett välbefinnande när de hade sitt barn nära. De beskrev ett lugn, både i själen och fysiskt när de var nära sitt barn. Barnen grät mindre och kom lättare till ro. För flera mammor blev amningen en naturlig del när de hade sitt barn nära. Mammorna kände bekräftelse från barnet och samspelet mellan mamma och barn stärktes. Barnmorskor kan uppmuntra och stödja mammor i att ha sitt barn nära, först på förlossningen och sedan under BB-tiden och hjälpa mamma och barn på deras gemensamma, fortsatta resa i livet. / Program: Barnmorskeutbildning

It has been well established that breastfeeding provides the best type of nutrition, strengthens the bond between a baby and his mother, and has both physiological and psychological benefits. However, when breastfeeding is causing difficulties, it can negatively impact the mothers’ well-being and even result in depression. When a baby or its mother is hospitalized, breastfeeding issues can arise. The support and help mothers receive during hospitalization is often seen as insufficient or even incorrect. This can cause breastfeeding disruptions and discontinuation, which in turn can cause a prolonged hospital stay and suffering of care. The goal of this thesis is therefore to describe mothers perceived breastfeeding support by the nurses that cared for them. We have made a qualitative content analysis of 15 blogs about breastfeeding for this empiric qualitative study. The blogs were published between 2009-2018, 11 blogs were from England and four were from Sweden. The results were presented in three different themes: strengthening support, feeling reduced, and being dependent on the health professionals’ knowledge and competence.  The results show that breastfeeding support is perceived as strengthening and meaningful when adapted to the individual’s needs. However, mothers experience suffering related to care when they feel confused, powerless, and unseen. In the discussion we show how health care personals information and support influences the mothers breastfeeding experiences. / Att amning ger den bästa typen av näring, stärker anknytning och har såväl fysiologiska som psykologiska fördelar för båda mamman och barnet är välkänt sedan tidigare. När amningen strular kan det dock vara en anledning till negativa känslor och risk för depression. När ett barn eller en mamma blir sjuk och inlagd på sjukhus, kan problem med amning uppstå. Det stöd och den hjälp mammor får under sjukhusvistelsen upplevs ofta som otillräcklig eller till och med felaktig. Detta kan orsaka rubbningar i amningen och tidig avvänjning, vilket i sin tur kan leda till en längre vistelse på sjukhus och upplevt vårdlidande. Därför är syftet med denna uppsats att beskriva hur mammorna upplever amningsstödet från sjuksköterskor under sin sjukhusvistelse. För denna kvalitativa empiriska studie har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys av 15 bloggar hämtade från Internet. Bloggarna publicerades mellan 2009-2018 varav 11 bloggar var från England och fyra var från Sverige. Resultatet presenteras i tre olika teman: stärkande stöd, att känna sig förminskad och att vara beroende av vårdpersonalens kunskap och kompetens. Det framkommer att amningsstöd upplevs som stärkande och meningsfullt när det är anpassat till individens behov, men att kvinnor upplever ett lidande när de känner sig förvirrade, maktlösa, och osedda. I diskussionen visas hur vårdpersonalens information och stöd påverkar kvinnans amningsupplevelse.