Bakgrund:Det kan vara svårt för mödrar vars barn vårdas på sjukhus att få igång en fungerande amning och behov av stöd från sjuksköterskor kan finnas. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge amningsstöd. Design: Studien har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Metod:Semistrukturerade intervjuer utfördes medett strategiskt urval av 10 kvinnliga sjuksköterskor inom neonatalvård. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra kategorier; Amningsstödet är multidimensionellt, Amningsstöd bygger på sjuksköterskans förmåga till interaktion, Amningsstöd kräver erfarenhet och fortbildning samt Teamarbetet ställer krav. Slutsats: Amningsstödet är multidimensionellt och kan innebära svårigheter för sjuksköterskan. Svårigheter som beskrivs har att göra med samspelet med modern, kultur-, religions-och språkbarriärer samt brist på erfarenhet och kunskap. En önskan om fortbildning inom amningsstöd samt upplevelsen att barnsköterskorna kan mer än sjuksköterskorna synliggörs.

Introduktion: Prematurt födda barn är barn som föds innan graviditetsvecka 37. Dessa barn kan ha behov av CPAP eller högflödesgrimma. Föräldrar kan uppleva stress av den prematura födseln. Familjecentrerat förhållningssätt är en grundsten för omvårdnaden. Att amma ett prematurt fött barn har sina svårigheter men har även många fördelar. Vårdpersonalen kan ge amningsstöd på olika sätt och detta upplevs olika av mödrar. Vårdpersonal med erfarenhet inom amningsstöd samt personal med motivation är värdefullt för mödrar. Familjecentrerad omvårdnad valdes som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva mödrars upplevelse av att amma prematurt födda barn som varit i behov av andningsunderstöd. Metod: Kvalitativ metod användes. Datainsamlingen utfördes genom individuella intervjuer via videosamtal. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett deduktivt förhållningssätt har utgåtts ifrån under arbetet.  Resultat: Huvudresultatet var upplevelser av andningsunderstöd, vägen till amning, vikten av stöd och kunskap, moderns tilltro till sin självförmåga samt råd till andra föräldrar. Upplevelsen av att amma ett prematurfött barn som varit i behov av andningsunderstöd är olika. Såväl positiva som negativa upplevelser beskrevs. Att vårda barnet hud mot hud, avveckling av barnets andningsunderstöd och partnerns delaktighet var viktigt för en positiv upplevelse. Vårdpersonalens stöd spelade stor roll för amningsupplevelsen, där kontinuitet och kunskap beskrevs som viktiga. Anknytningen påverkades när mödrarna beslutade att inte helamma och istället ge bröstmjölksersättning. Slutsats: Mödrars upplevelse av att amma prematurt födda barn i behov av andningsunderstöd skiljer sig åt. Vårdpersonalens kunskaper och tidsbrist påverkade mödrarnas upplevelse. Det är viktigt att vårdpersonalen arbetar familjecentrerat. / Introduction: Premature infants are born before week 37 of pregnancy. These infants may need CPAP or HFNC. Parents may experience stress from premature birth for different reasons. Family-centered care is a cornerstone of nursing in the neonatal unit. Breastfeeding a premature infant has its difficulties but it also has many benefits. The care staff can provide breastfeeding support in different ways and this is experienced differently by mothers. Care staff with experience in breastfeeding support and motivation are valuable for mothers. Family centered care was chosen as the theoretical frame of reference. Aim: The aim was to investigate mothers' experiences of breastfeeding a premature infant who were in need of respiratory support.   Method: A qualitative method was used. Data collection was performed through individual interviews via video calls. Data were analyzed with qualitative content analysis. The study had a deductive approach.  Results: The main results were experiences of respiratory support, the path to breastfeeing, the importance of support and knowledge, the mother’s confidence in her self-efficacy and advice to other parents. The mothers had different experiences of breastfeeding a premature infant in need of respiratory support. Positive and negative experiences were described. Caring for the child skin to skin, decreased dependency of the respiratory support and the partners participation were important for a positive experience. Support from care staff played a major role in the experience, where continuity and knowledge were described as important. The attachment between mother and infant was affected when the mother decided not to breastfeed.  Conclusion: All experiences are individual and should not be generalized. The findings of the study are considered to have contributed with greater knowledge within mothers' experiences of breastfeeding premature infants who have been in need of respiratory support.

Introduktion: Amning anses vara fördelaktig för både barnet och den ammande modern. Bröstmjölk är en idealisk föda för barnet och tillgodoser barnets behov av närhet och trygghet. Världshälsoorganisationen rekommenderar amning i sex månader och därefter fortsatt amning med komplettering av tilläggskost i två år eller längre. Den svenska barnhälsovården [BHV] har stor räckvidd och kan göra stor skillnad både för individen men också ur ett folkhälsoperspektiv. Syfte: Syftet var att utforska mödrars förkunskaper och inställning till amning samt deras upplevelser och erfarenheter av amningsstöd från vårdpersonal. Metod: Tio mödrar intervjuades och materialet bearbetades induktivt med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Malterud. Resultat: Ur intervjumaterialet framkom fyra kategorier: Mödrarnas förkunskaper och behov av information, Vårdpersonalens kompetens och dess betydelse för amningen, Vårdpersonalens bemötande och arbetssätt som viktiga amningsfrämjande faktorer och Att utveckla egenvård och bli självständig i sin amning. Erfarenheter som framkom var att vården inte var så amningsfrämjande och mödrarna hade större förväntningar på vårdpersonalens kompetens inom amningsrelaterade frågor. Det var mödrarnas egen inställning och inte stödet från BHV som ansågs påverka i vilken utsträckning och hur länge amningen pågick. Mödrarna uttryckte konkret vad de upplevde som ett bra stöd och på vilket sätt stödet hade gjort att de utvecklat självständighet. De önskade ett individanpassat stöd och handfasta råd vilket de inte alltid fått. Slutsats: Sammantaget visade resultatet att mödrarnas erfarenhet av amningsstöd från barnhälsovårdssjuksköterskan var att de värderade just ett hälsofrämjande fokus och efterfrågade ett personcentrerat förhållningssätt avseende amningsstöd.

Bakgrund Bröstmjölkens näringsrika innehåll ger spädbarnet ett skydd mot sjukdomar och amning ger samtidigt en hälsofrämjande påverkan på modern. WHO har utformat amningsrekommendationer där de anser att alla barn, oavsett vilket land de är födda i, bör ammas exklusivt upp till sex månaders ålder och därefter delvis upp till två års ålder eller längre. Amning skapar ett känslomässigt band mellan moder och barn vilket har visat sig påverka anknytningen positivt. Tidiga oönskade amningsavslut inträffar på grund av psykologiska och fysiologiska amningshinder som kan lämna modern med en negativ självbild och känslor av skam och skuld. För att främja en effektiv fortsatt amning och positiva amningsupplevelser behöver modern få ett tidigt stöd då svårigheter uppstår. Syfte Syftet var att beskriva de stödfunktioner som finns för kvinnor som vill amma samt hur dessa upplevs av den ammande modern. Metod Denna litteraturöversikt består av 15 artiklar som inkluderar kvantitativa och kvalitativa artiklar från databaserna PubMed och CINALH. En integrerad analys användes för att analysera studiens artiklar. De 15 artiklarna har blivit kvalitetsgranskade efter Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag. Resultat De stödfunktioner som finns runt modern var moderns sociala nätverk, amningsfrämjande organisationer samt hälso- och sjukvårdspersonal. Mödrarnas upplevelser av amningsstödet varierade mellan positiva och negativa upplevelser, huvudsakligen beroende på hur stödfunktionernas amningskunskap såg ut. Slutsats Mödrarna upplevde stödet från sjuksköterskan och övriga stödfunktioner som mer positivt i de fall stödfunktionen hade adekvata amningskunskaper och var uppdaterad om de senaste rönen om amning. En förutsättning för att en givande vårdrelation med positiva upplevelser skulle kunna skapas var att modern hade tillit till sjuksköterskan.

Många mammor upplever inledningsvis svårigheter med amning. En förutsättning för en lyckad amning är att mamman får ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men också för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd är en betydelsefull faktor är det viktigt att ytterligare fördjupa förståelsen av vad som är stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet är att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvårigheter. För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ innehållsanalys som metod. Ett strategiskt urval har gjorts genom att söka informanter på internet via bloggar och på Amningshjälpens hemsida. Analysen av berättelserna presenteras i fyra olika kategorier som uppenbarat sig under analysprocessen och som beskriver den undersökta företeelsen mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvårigheter. De fyra kategorierna är: Mammans tilltro till sig själv, Stöd från vänner och familj, Stöd från vårdpersonal och Sociala medier ger stöd och bekräftelse. Vår forskning visar tydligt att mammor med amningssvårigheter behöver stödjande åtgärder och att de inte är fullt ut nöjda med stödet som erbjuds från den professionella sektorn idag, många mammor med amningssvårigheter söker därför amningsstöd på internet via sociala medier.

Under min praktikperiod på BB i Valencia, Spanien uppmärksammade jag att det inte fanns ”Amningsvänliga” sjukhus, samtidigt som många nyblivna mödrar beskrev de svårigheter de hade till en väl fungerande amning. Detta väckte nyfikenhet för att veta mer om hur nyblivna mammor i Valencia beskriver deras upplevelser av amningsstöd, om de får det individuella stöd de upplever behöva. Syftet med denna studie var att analysera hur nyblivna mammor beskriver sina upplevelser av amning och stöd vid amning vid olika kliniker i regionen Valencia, Spanien. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor. Elva mödrar intervjuades och materialet tolkades med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom ett övergripande tema att amning är ett val och en symbol för själva essensen av att ge kärlek och det bästa till sitt barn. Det innebär ett val och är ett privilegium, men upplevs även som en kamp som förutsätter stöd och kunskap. Mödrarna uppgav amning som ett privilegium som bara mammor har, där kommunikation, kontakt och närhet är unika för mamma och barnet. Mödrarna ville och bestämde sig för att amma sitt barn redan under graviditeten men sjukhusets rutiner och allt annat underordnat det. De intervjuade mödrar såg amningen som en utmaning där de fick kämpa, uppoffra och envisas för att förverkliga det. Studien visade att de nyblivna mödrar upplever brist på stöd vid amning första dagarna på sjukhuset. De önskade sig bli bemött med en mer positiv inställning till amning. Vikten av stöd och bekräftelse från barnmorskan, vårdpersonal och omgivningen vid amningen var avgörande för dem. Upplevelser som mödrarna beskriver kan hjälpa till och vara till nytta för att personal ska få insikt på kvinnornas syn på sina erfarenheter i vården runt amning och för att för att uppfylla BFHIs mål. Det är viktigt att barnmorskor ger ammande kvinnor evidensbaserade stöd, för att hjälpa mödrarna som väljer att amma och att göra detta så länge de vill. Studiens resultat kan förhoppningsvis öka kunskapen kring betydelsen av stöd vid amning. / Program: Barnmorskeutbildning

Sammanfattning Den blivande mamman möter många olika enheter i vårdkedjan och var och en av dessa enheter spelar stor roll för amningen. All vårdpersonal som på ett eller annat sätt arbetar med amning ska ha kunskap om WHO:s " Tio steg till lyckad amning" och arbeta efter denna amningsstrategi för att skapa gynnsamma förutsättningar för att kunna hjälpa, stödja och uppmuntra mamman vid amningen. Syfte: Att undersöka vårdpersonals inställning till amningsstödet de ger. Design/Metod: För att genomföra studien valdes en kvantitativ, deskriptiv och jämförande design som genomfördes i form av en tvärsnittsstudie. Mätningen utfördes med hjälp av webbenkäter innehållande frågor med fokus på inställningar till det amningsstöd man ger. De faktorer som mättes var faciliterande, engagerande, följsam och amningsvänlig. Sammanlagt var det 81 personal som svarade på enkäten. Resultat: Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan de respondenter som genomgått extra amningsutbildning utöver sin yrkesutbildning och de som inte hade gjort det. Dessa respondenter hade högre poäng på det faciliterande förhållningssättet. Det fanns också en skillnad mellan Barnkliniken och Kvinnokliniken hur de skattades sig själva på det faciliterande och engagerande förhållningssättet, på så vis att Kvinnoklinikens personal skattade sig högre på det faciliterande och Barnkliniken på det engagerande. Slutsats: Studien visade att vårdpersonals inställning till amning varierade beroende på om man hade extra amningsutbildning eller inte. Det förfaller som att amningsutbildning kan påverka vårdpersonalens amningsstöd till att bli mer evidensbaserat. Nyckelord: Amning, amningsstöd, vårdpersonal, inställningar. / Abstract The expecting mother is exposed to a variety of different units within the healthcare system and each one of them plays a major role in breastfeeding support. All healthcare professionals who are involved in breastfeeding support should have knowledge of WHO’s "Ten steps to successful breastfeeding" and work in accordance with this strategy to create favorable conditions to be able to help, support and encourage the mother during breastfeeding. Aim: To examine healthcare professional’s attitude toward the breastfeeding support they provide. Method: To conduct the study, a quantitative, descriptive and comparative design was chosen in the form of a cross- sectional study. The measuring was conducted using online questionnaires containing questions with focus on the attitudes toward the breastfeeding support one provides. The factors that were measured were facilitative, engaging, responsive and breastfeeding friendly. Overall, 81 staff completed the questionnaire. Results: The result showed that there was a significant difference between the respondents who had participated in additional breastfeeding training in addition to their professional training and the ones who had not. Respondents with additional breastfeeding training had higher scores on the facilitative approach. These was also a difference between the Children’s Clinic and the Women’s Clinic on how they scored their own facilitative and engaging approach, the staff at the Women’s Clinic scored themselves higher in facilitative and the Children’s Clinic in the engaging approach. Conclusion: The study showed that healthcare professional’s attitude toward breastfeeding varied depending on if they had additional breastfeeding training or not. It appears that breastfeeding training can affect healthcare professional’s breastfeeding support to become more evidence-based. Keywords: Breastfeeding, breastfeeding support, healthcare personal, attitudes

De positiva egenskaper amning och bröstmjölk medför är svåra att uppnå via något annat uppfödningssätt. Trots detta ses en nedåtgående trend vad det gäller amningsfrekvens i Sverige. De flesta mödrar har ambitionen att amma men det är inte alltid förväntningarna stämmer överens med verkligheten vilket kan föranleda ett behov av amningsstöd. Vårdtiderna postnatalt har förkortats vilket innebär att amningsproblem inte alltid hinner upptäckas innan hemgång. Detta ställer högre krav på det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjuder. Syftet med studien var att undersöka mödrars erfarenheter av det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjuder samt att utföra jämförelser mellan olika grupper. Studien hade en kvantitativ ansats med en prospektiv tvärsnitts-studie design och utfördes genom en enkätundersökning. Deskriptiv samt analytisk statistik användes för att presentera resultatet. Huvudfyndet i studien visade att de mödrar som haft amningsproblem skattade det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjöd lägre. Vidare sågs även att amningsproblemen ökade med antalet dagar mödrarna kvarstannat på BB/familjehotell. Då stickprovet var relativt litet är det svårt att dra några direkta slutsatser av resultatet. Utifrån rådande förutsättningar kan materialet dock ses som en pilotstudie inför vidare studier. / The positive characteristics breastfeeding and breast milk entails are difficult to attain by way of any other nutrition method. Despite this, a downward trend in breastfeeding rate can be seen in Sweden. Most women have the intention of breastfeeding. However the expectations do not always match reality, which implies the need for breastfeeding support. Hospital stays at the postnatal ward has reduced significantly which can suggest that lactation problems are not always discovered prior to discharge. This therefore gives the child health nurse a much greater responsibility regarding the breastfeeding support they provide the mothers. The purpose of the study was to examine mothers experiences of the breastfeeding support given by the child health nurse and to make comparisons between different groups. The study had a quantitative approach with a prospective cross-sectional design and was performed through a survey. Descriptive and analytic statistics were used in order to present the results. The main findings showed that mothers who experienced lactation problems valued the breastfeeding support given by the child health nurse less than those without lactation problems. Furthermore results showed that the lactation problems increased with the number of days spent at the maternity ward. Given the relatively small sample in the study, more profound conclusions can not be drawn from the results. However, given the current conditions the material can be viewed as a pilot study for further studies.

Bakgrund: Spädbarn rekommenderas exklusiv amning upp till sex månader, då amning kan leda till hälsovinster för både moder och barn. Dock finns det faktorer som kan påverka förmågan att amma, vilket kan leda till negativ upplevelse hos modern. Därför behöver barnhälsovårdssjuksköterskan ge amningsstöd för att stärka modern och främja anknytningen mellan moder och barn. Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors beskrivning av att ge amningsstöd till nyblivna mödrar de första sex månaderna efter förlossningen.Metod: Detta var en integrativ litteraturöversikt som inkluderade totalt 15 artiklar. De kvalitativa (7) och kvantitativa (8) artiklarna analyserades först enskilt, för att sedan integreras till en gemensam analys.Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier: Befrämja en god relation (underkategorier: Att möta individuella behov, Att ha god kommunikation med modern, Att bekräfta modern), Förutsättningar och hinder för att främja amningen (underkategorier: Att informera och motivera, Att mötas i hemmet, Att möta utmaningar i att ge amningsstöd) och Förmågan att ge rätt stöd (underkategorier: Att ha adekvat kunskap, Att handleda modern, Att samverka med övriga professioner). Resultatet stöds med citat.Diskussion: Vid amningsstöd är relationsskapande viktigt. Där är det av betydelse att möta moderns individuella behov, ha en god kommunikation och samverka med andra professioner. Genom detta kan BHV-sjuksköterskan stärka och bekräfta moderns tillit till egen förmåga.Slutsats: Bekräfta och stärka modern är betydelsefullt för att få en fungerande amning. Regelbundna hembesök är ett viktigt stöd, där amningen och anknytningen kan främjas i en trygg och säker miljö. / <p>2023-05-31</p>

Introduktion: Att dia är ett medfött beteende, forskning påvisar stora hälsomässiga och ekonomiska fördelar med amning. Att skydda, stödja och främja amning är en folkhälsofråga. Distriktssköterskans arbete ska vara hälsofrämjande. Syfte: Att beskriva vilket amningsstöd ammande föräldrar uttrycker behov av. Metod: En kvalitativ, systematisk litteraturstudie med induktiv ansats som bygger sitt resultat på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Föräldrarna behövde tidigt amningsstöd som fortsatte under hela amningsperioden. De önskade få ett lugnt och empatiskt bemötande från vårdpersonal med erfarenhet och kunskap om amning. Individuellt stöd gav styrka, beslutsamhet och självförtroende. De önskade samstämmig information som följde rådande rekommendationer. Föräldrar hade behov av praktisk amningsrådgivning, särskilt vid amningsdebut. De behövde positiv uppmuntran och stöd för sin upplevda självtillit för att lyckas amma. Konklusion: Vårdpersonal kan stödja nyblivna föräldrar genom att vägleda föräldern i en första lyckad amning; visa amning som fungerar i mötet med andra föräldrar i amningsgrupp, samt genom positiv respons och en uppmuntran som lär föräldern att se att amningen fungerar. Allt detta leder till förhöjd upplevd självtillit som i sin tur ökar sannolikheten att föräldern lyckas amma. / Introduction: Suckling is an innate behavior, and research shows great advantages in breastfeeding. To protect, support and advance breastfeeding is a public health issue. Public health care should be the district nurse’s main focus. Purpose: To describe what breastfeeding parents express a need for regarding lactation support. Method: A qualitative systematic literature review with inductive approach which is based on 11 scientific papers. Result: The parents needed early breastfeeding support that lasted the whole breastfeeding period. They needed support in a calm and empathetic manner from experienced, knowledgeable healthcare staff. Parents needed individual support that gave strength, determination, and confidence. They wished for unanimous information that was supported by current recommendations. The parents needed practical breastfeeding counseling, especially at the beginning. They needed encouragement and support for their perceived self-efficacy to succeed. Conclusion: Health care staff can give new parents guidance to an early successful breastfeeding experience; show functioning breastfeeding through breastfeeding groups and give positive response while giving encouragement that leads the parent to see that their own breastfeeding is successful and thereby gain increased self-efficacy.