No description available.

Syftet med studien är att få en förståelse kring synen på moderskap och barnuppfostran. Vi vill också öka kunskapen om skillnader och likheter mellan etniskt svenska mammor och mammor med ursprung i före detta Jugoslavien. Alla informanter är dock sedan länge bosatta i Sverige. Vi vill även synliggöra hur föräldrarna själva ser på moderskap och barnuppfostran utifrån etnisk tillhörighet. Vi har bland annat använt oss av sociologerna Giddens, Baumans, Bäck-Wiklunds samt Beck & Beck-Gernsheims teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och för att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt oss av en hermeneutisk ansats. Resultatet av vår forskning tyder på att mammorna har många gemensamma tankar kring moderskap oavsett etniskt ursprung. Samtliga informanter menar att för att vara en god mamma så är närvaro det viktigaste. Samtliga mammor tycker också att en god uppfostran innebär att vägleda och guida sitt barn. Vi har dock kunnat uppfatta vissa skillnader mellan de etniskt svenska mammorna och mammorna från före detta Jugoslavien. Detta bland annat gällande vilka slags svårigheter de stöter på i sin uppfostringsroll. Vi har också kunnat se att de olika etniciteterna tar hjälp ifrån olika personer i sin närhet. Övriga skillnader som framkommit är att de före detta jugoslaviska informanterna känner sig säkrare i sin mammaroll och jämför sina barn med andras barn i mindre utsträckning än de svenska informanterna gör. Dessutom ser vi skillnader i vad eller vilka som påverkar mammorna i deras sätt att uppfostra.

En mammas starka känslor kan påverka hennes uppfattningar kring sitt moderskap. Denna studie kommer att titta på varför vissa mammor väljer att stanna hemma med sina barn. Dessa mammor menar att barnomsorgen som erbjuds av samhället inte passar in i deras förväntningar om vad ett barn behöver. Genom att ha barnen hemma längre än samhällets norm, skapar detta val en negativ respons från vissa individer i samhället. Individer som menar att dessa mammor påverkar jämställdhetsutvecklingen negativt.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer. Utöver intervjuer har empiri från flödet i Facebook gruppen: hemmaföräldrars nätverk samlats in. Även information från bloggar, samt litteratur i ämnet, har använts. De två teorierna som har applicerats i denna uppsats vilar på två ben. Den ena teorin vilar på idén om ett intensivt moderskap. Ett begrepp som beskriver mammornas modersidentitet som den primära vårdgivaren. Den andra teorin tar upp hur mammornas subjektiva uppfattning om moderskapet påverkar henne agens.Studien visar att det finns mammor som aktivt väljer att stanna hemma med sina barn. Ett val som dessa mammor säger sig vara nöjda med. Mammorna upplever att de saknar förståelse från samhället, en önskan om acceptans, samt fler valmöjligheter kring moderskapet.

Abstract in English Elsa Grave (1918-2003) is a Swedish writer, artist and composer. The aim of my study is to analyse the female character in Mödrar som vargar, (Mothers As Wolves), which is a collection of poems written in 1972. The analysis is divided into four parts. First I analyse the figures of speech of the female “I” in the poems. In the second part I`m dealing with how she acts and relates to men. In the third part of my study I focus on how it affects her to give birth to a child and be a mother. The fourth part is about how she relates to the world and its problems in general. I have chosen different feminist theories for my analysis. The study of how the woman character speaks is based on, among others, Lars Elleström´s theory of the conception of irony as a female way of writing. The relation between man and woman is studied from Yvonne Hirdman´s theory that there is a gender contract that rules how the two sexes act within the family. Nancy Chodorow´s theory about mothering, based on the Oeidipus complex, is the background for the part about mother and child. The fourth part about the female character and the outer world is based on Carol Gilligan´s theory that women have another kind of moral than men. The result of my analysis shows that the woman character speaks ironically, by for example using metaphors with double meanings. My analysis also shows that the woman character as a partner is passive, emotional and inferior to the male figure. As a mother she is active and protecting, but she also speaks of the forbidden sides of motherhood, such as anger and selfishness. My analysis also shows that being a mother changes the female character´s way of looking at the world, and makes her a more responsible citizen of the world.

<p>Abstract in English</p><p>Elsa Grave (1918-2003) is a Swedish writer, artist and composer. The aim of my study is to analyse the female character in Mödrar som vargar, (Mothers As Wolves), which is a collection of poems written in 1972.</p><p>The analysis is divided into four parts. First I analyse the figures of speech of the female “I” in the poems. In the second part I`m dealing with how she acts and relates to men. In the third part of my study I focus on how it affects her to give birth to a child and be a mother. The fourth part is about how she relates to the world and its problems in general.</p><p>I have chosen different feminist theories for my analysis. The study of how the woman character speaks is based on, among others, Lars Elleström´s theory of the conception of irony as a female way of writing. The relation between man and woman is studied from Yvonne Hirdman´s theory that there is a gender contract that rules how the two sexes act within the family. Nancy Chodorow´s theory about mothering, based on the Oeidipus complex, is the background for the part about mother and child. The fourth part about the female character and the outer world is based on Carol Gilligan´s theory that women have another kind of moral than men.</p><p>The result of my analysis shows that the woman character speaks ironically, by for example using metaphors with double meanings. My analysis also shows that the woman character as a partner is passive, emotional and inferior to the male figure. As a mother she is active and protecting, but she also speaks of the forbidden sides of motherhood, such as anger and selfishness. My analysis also shows that being a mother changes the female character´s way of looking at the world, and makes her a more responsible citizen of the world.</p>

Bakgrund:Att skaffa barn allt längre upp i åldrarna har ökat markant de sista årtiondena i Sverige. I Samhället uttrycks en oro kring att nativiteten minskar då barnlösheten ökar beroende på stigande ålder hos kvinnor som vill skaffa barn.Syfte:Syftet med denna studie är att se hur ett antal kvinnor, 35 år fyllda, ser på det nyblivna moderskapet. Ytterligare ett syfte är att göra en jämförelse mellan några av de kvinnor i min studie som både fött barn i unga år och senare i livet.Metod:Studien är en kvalitativ intervjustudie av 8 kvinnor som alla har fött barn efter 35 års ålder.Resultat:Kvinnorna upplever sig inte som ”gamla” förstföderskor vilket är något som uttrycks av samtliga. Det finns en ambivalens ibland de intervjuade kvinnorna som man tydligt kan se, då de samtidigt beskriver ett större lugn som mor vilket de tror beror på att de är mödrar efter 35 år. De upplever samtidigt en större oro att inte räcka till, vilket främst visar sig på de kvinnor som både fått barn tidigare och senare. Kvinnornas framtidsplaner speglar en viss oro gällande kombinationen av att vara mor och att förvärvsarbeta. Att vänta med att skaffa barn har kvinnorna upplevt som ett bra beslut. Val av partner har varit en av faktorerna till att vänta.

<p>Under många år kämpade kvinnor i Sverige för ett mera amningsfrämjande samhälle och man ville gå ifrån idén om att amma på särskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet på amning är ensidigt ifrån Barnavårdscentralen. Syftet med den här studien har varit att få en bild av hur dagens mödrar ser på amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna är beroende av omgivningens stöd men när det handlar om mötet med barnsjuksköterskan så är ett samtal där båda är delaktiga att föredra mer än att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert.</p>

No description available.

Under många år kämpade kvinnor i Sverige för ett mera amningsfrämjande samhälle och man ville gå ifrån idén om att amma på särskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet på amning är ensidigt ifrån Barnavårdscentralen. Syftet med den här studien har varit att få en bild av hur dagens mödrar ser på amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna är beroende av omgivningens stöd men när det handlar om mötet med barnsjuksköterskan så är ett samtal där båda är delaktiga att föredra mer än att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert.

No description available.