Syftet med studien är att få en förståelse kring synen på moderskap och barnuppfostran. Vi vill också öka kunskapen om skillnader och likheter mellan etniskt svenska mammor och mammor med ursprung i före detta Jugoslavien. Alla informanter är dock sedan länge bosatta i Sverige. Vi vill även synliggöra hur föräldrarna själva ser på moderskap och barnuppfostran utifrån etnisk tillhörighet. Vi har bland annat använt oss av sociologerna Giddens, Baumans, Bäck-Wiklunds samt Beck & Beck-Gernsheims teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och för att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt oss av en hermeneutisk ansats. Resultatet av vår forskning tyder på att mammorna har många gemensamma tankar kring moderskap oavsett etniskt ursprung. Samtliga informanter menar att för att vara en god mamma så är närvaro det viktigaste. Samtliga mammor tycker också att en god uppfostran innebär att vägleda och guida sitt barn. Vi har dock kunnat uppfatta vissa skillnader mellan de etniskt svenska mammorna och mammorna från före detta Jugoslavien. Detta bland annat gällande vilka slags svårigheter de stöter på i sin uppfostringsroll. Vi har också kunnat se att de olika etniciteterna tar hjälp ifrån olika personer i sin närhet. Övriga skillnader som framkommit är att de före detta jugoslaviska informanterna känner sig säkrare i sin mammaroll och jämför sina barn med andras barn i mindre utsträckning än de svenska informanterna gör. Dessutom ser vi skillnader i vad eller vilka som påverkar mammorna i deras sätt att uppfostra.