En mammas starka känslor kan påverka hennes uppfattningar kring sitt moderskap. Denna studie kommer att titta på varför vissa mammor väljer att stanna hemma med sina barn. Dessa mammor menar att barnomsorgen som erbjuds av samhället inte passar in i deras förväntningar om vad ett barn behöver. Genom att ha barnen hemma längre än samhällets norm, skapar detta val en negativ respons från vissa individer i samhället. Individer som menar att dessa mammor påverkar jämställdhetsutvecklingen negativt.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer. Utöver intervjuer har empiri från flödet i Facebook gruppen: hemmaföräldrars nätverk samlats in. Även information från bloggar, samt litteratur i ämnet, har använts. De två teorierna som har applicerats i denna uppsats vilar på två ben. Den ena teorin vilar på idén om ett intensivt moderskap. Ett begrepp som beskriver mammornas modersidentitet som den primära vårdgivaren. Den andra teorin tar upp hur mammornas subjektiva uppfattning om moderskapet påverkar henne agens.Studien visar att det finns mammor som aktivt väljer att stanna hemma med sina barn. Ett val som dessa mammor säger sig vara nöjda med. Mammorna upplever att de saknar förståelse från samhället, en önskan om acceptans, samt fler valmöjligheter kring moderskapet.

Studiens intention är att bidra med föreställningar om förskolan som den kan utgå från för att förbättra sin verksamhet och undervisning. Syftet är därför att synliggöra de föreställningar som finns hos några hemmaföräldrar om förskolan som arena för barns sociala utveckling i relation till deras hemmaomsorg. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats och dessa är följande: Vilka möjligheter och hinder föreställer sig hemmaföräldrar med förskolan som arena för barns sociala utveckling? Hur föreställer sig hemmaföräldrar att förskolan skiljer sig från hemmaomsorg i relation till barns sociala utveckling? Studiens resultat har analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet normkritik. Undersökningen byggs på en kvalitativ metod med gruppintervjuer som tillvägagångssätt. Resultatet utgår från tre kategorier som beskriver de huvudsakliga faktorerna som hemmaföräldrarna menar påverkar att förskolan ska kunna fungera som en arena för social utveckling. Dessa faktorer är relationsskapande och trygga anknytningar, barngruppens påverkan på barnet och förskolans styrning i relation till barnets frihet. Slutsatsen är att hemmaföräldrarna anser att det finns flera faktorer som kan hindra den sociala utvecklingen på förskolan men det finns också en förståelse för att förskolan kan vara en bra plats för de familjer som har behov av den.