• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 269
  • 5
  • 2
  • Tagged with
  • 276
  • 87
  • 80
  • 71
  • 68
  • 65
  • 51
  • 47
  • 40
  • 36
  • 33
  • 33
  • 32
  • 31
  • 31
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

”Nu är du såhär för att du ser ut så!” : En undersökning om normkreativ och inkluderande kommunikation / "You're like this because you look like that!" : A study on norm creative and inclusive communication

Halléhn, Jonas January 2016 (has links)
Kommunikation har en mängd olika stereotyper som skapar fördomar och normer. Vilka i sin tur förstärks och återanvänds i ett invant mönster när kommunikation skapas. Det skapar en utsatthet och utanförskap för de personer som är normavvikande. De stereotyper och normer som reproduceras om och om igen i det offentliga rummet påverkar tankesätt om vilka som ska få synas och vilka som inte ska få synas För att ta reda på hur dessa stereotyper kan förändras och att få fler personer inkluderade i kommunikation har den studien tagits fram med hjälp att begrepp som normkreativitet, normkritiska analyser och stereotyper.  Studien har en kvalitativ utgångspunkt, där tre kvalitativt strukturerade intervjuer genomfört med personer som arbetar med normkreativitet och normkritiska analyser. Personerna kommer både från kommunikationsbranschen och utbildningsväsendet.  De tre repsondeterna anser att det är viktigt att arbeta med en normkreativ och inkluderande kommunikation då det skulle förändra de negativa stereotyper som återfinns i kommunikation. De ser också ett motstånd inom branschen att gå ifrån det invanda. De alla tror att det finns en rädsla att förlora pengar på en normkreativ kommunikation. Detta är något som inte stämmer. För vid ett arbete med normkreativ kommunikation kommer det upp nya, kanske oväntade, målgrupper för byråerna att nå ut till. Vilket då kommer leda till att fler grupper får synas i kommunikation. Vilket i sig leder till en mer inkluderande kommunikation. Vilket leder till att stereotyper och normer förändras till det bättre. / Communications have a variety of stereotypes that create prejudices and norms. Which, in turn, amplified and re-used in a habitual patterns when communication is created. It creates a vulnerability and marginalization of the people is the norm deviant. The stereotypes and norms that reproduced again and again in public space affects the mindset of who should get seen and which not to have seen. To find out how these stereotypes can be changed and to get more people included in the communication, the study developed using the concept as a norm creativity, critical analyzes norm and stereotypes. The study has a qualitative perspective, where three qualitative structured interviews conducted with people working with norm creativity and norms critical analyzes. The characters come from both the communications industry and the education system. The three respondent states that it is important to work with a norm creative and inclusive communication. It would change the negative stereotypes that are in communication. They also see a resistance in the industry to move away from the familiar. They all believe that there is a fear of losing money on a norm creative communication. This is not right. When companies work with norm creative communication it will appear new, perhaps unexpected, audiences for agencies to reach out to. Which will then lead to more groups may be apparent in communication. This in itself leads to a more inclusive communication. Which leads to stereotypes and norms are changing for the better.
2

Normkritisk pedagogik - en omöjlig metod? : En studie om motsägelser och dilemman i normkritisk pedagogik och värdegrund i teori och praktik

Lucas, Sofia January 2015 (has links)
Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematisk normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik. För att kunna bedriva normkritisk undervisning krävs ett ständigt kritiskt förhållningssätt till sin egen praktik och situationsanpassade metoder. Slutsatsen är därför att det kanske inte går att säga hur normkritisk undervisning bör gå till, eller ge ut en allmän metodik för att handleda lärare i detta arbete.
3

Rosa Kavajer och Skägg : - en normkritisk analys av hur elever konstruerar och upprätthåller könsnormer

Södergren, Sandra January 2014 (has links)
Syftet med studien var att diskutera och undersöka hur elever i en gymnasieskola i Sverige konstruerar och upprätthåller könsnormer samt vilka egenskaper de tillskriver ”manligt” och ”kvinnligt”. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger i Toril Mois teorier om det sociokulturella könet och i Normkritiska perspektiv av Elisabeth Elmeroth (red). Denna kvalitativa studie har baserats på intervjuer med tre elevgrupper vid ett tillfälle efter att en lektion i filmisk metod och ett visuellt utbyte i form av kortfilmen ”Se mig” av gruppen Crazy Pictures visats. Ett normkritiskt perspektiv har senare använts för att analysera elevernas utsagor. Av analysen att döma konstruerar eleverna traditionella stereotypiseringar av vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt” där det som är ”kvinnligt” har en underordnad position. De normer som eleverna identifierat upprätthålls genom elevernas egna attityder och föreställningar att de är naturliga och ingår i den rådande föreställningen om normalitet.
4

Love Me Gender : En litteraturstudie om normkritiskt arbetssätt i förskoleklassen och skolans årskurser 1-3

Ström, Linnéa, Malki, Helena January 2016 (has links)
Syftet är att genom en strukturerad litteraturstudie få djupare inblick i och problematisera vad svensk och internationell forskning säger om vikten av att utmana könsnormer och förhindra traditionella könsroller i yngre barns skolmiljö. Med skolmiljö avses dels den målstyrda undervisningen i klassrum och klassrumsmiljö,dels övrig tid och utrymmen i skolan så som matsal och fritidsverksamhet. För att konkretisera problemformulering en tar vi hjälp av följande ämnesdidaktiska  frågeställning är: Vilka argument lyfts fram inom forskningen för användandet av ett normkritiskt  arbetssätt ifråga om genus? Vilka metoder för normkritiska arbetssätt redovisas inom tidigare forskning när det gäller genus, och vilka för- och nackdelar anses de ha? Hur skiljer sig fokusområdet genus i studier av normkritiskt arbete som har gjorts i Sverige i jämförelse med de som gjorts i andra länder?
5

Tolerera eller kritisera? : En kvalitativ studie om svensklärares litteraturval ur ett normkritiskt perspektiv

Ekström, Ulrika, Johansson, Sara January 2013 (has links)
Detta examensarbete handlar om hur gymnasielärare i svenskämnet tänker och reflekterar i sina val av skönlitteratur i litteraturundervisningen. Lärarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv då syftet har varit att undersöka huruvida lärarna använder litteratur för att problematisera normer. Informanterna som intervjuats för studien har varit sju gymnasielärare som undervisar i ämnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige. Informanterna har valts ut efter olika variabler som kön, ålder och erfarenhet av läraryrket för att studien, trots sin kvalitativa karaktär, ska ämna ge en så representativ bild som möjligt av lärarnas didaktiska val. Undersökningens resultat har visat att de flesta lärarna i studien anser att syftet med litteraturundervisningen är att göra eleverna mer empatiska genom att skapa förståelse för människors livssituationer genom historien. Utifrån detta resultat är vår tolkning att lärarna inte anser att normkritik är huvudsyftet med litteraturundervisning.
6

Buspojkar och normbrytande flickor : En kvalitativ studie av hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar elevers tillgång till det särskilda stödet ur ett genusperspektiv.

Röjder, Lisa, Lorentzon, Frida January 2015 (has links)
Studien syftade till att ta reda på hur specialpedagoger och speciallärare uppfattade att det särskilda stödet såg ut på skolorna, ur ett genusperspektiv. Datainsamlingen skedde genom åtta intervjuer ute på skolor som sedan jämfördes och ställdes mot varandra. Analysen är tematisk, både induktiv och deduktiv, vilket innebär att den skedde utifrån några förutbestämda teman men att nya teman också har indetifierats i intervjuerna.   I analysen framgår det att speciallärarna och specialpedagogerna upplever att alla elever som är i behov av särskilt stöd får det, oavsett om de har en diagnos eller inte. Men det framkommer även att det finns skillnader mellan könen, till exempel att åtgärder sätts in snabbare hos pojkar som tar plats än hos flickor som har svårigheter men inte hörs och syns i samma grad. Anledningen till detta tror många av de intervjuade är delvis att forskningen i större grad har gjorts på pojkar men också att flickorna är slutna och svårare att upptäcka svårigheter hos. Resultaten analyserades och diskuterades sedan i förhållande till teorier om genus och specialpedagogik.
7

Normernas och toleransens dubbelhet : Vilken betydelse har de egentligen för skolans värdegrund?

Jansson, Viktoria, Juliusson, Kickan January 2016 (has links)
Detta examensarbete har formats genom en kvalitativ intervjustudie med en dokumentanalys av likabehandlingsplaner som ytterligare datainsamlingsmetod. Syftet var att öka kunskapen om vilken betydelse begreppen tolerans och normkritik har i utformandet av fritidshemsverksamhetens värdegrundsarbete och två övergripande frågeställningarna formulerades: Hur förhåller sig fritidslärare till begreppen normkritik respektive tolerans i talet om sitt värdegrundsarbete? Används begreppen i likabehandlingsplaner och i så fall hur? Resultatet synliggör att begreppen tolerans och normkritik inte alls eller till liten del diskuterats på skolorna där de verksamma fritidslärarna arbetar. Diskussion om normer och värden är istället det som till något större utsträckning beskrivits förekomma och att det skall diskutera inom personalgruppen står även skrivet i flera av likabehandlingsplanerna som studien granskat. Analysen synliggör emellanåt att innebörden för de centrala begreppen och normkreativitet indirekt berörs i informanternas beskrivna aktiviteter, situationer och förhållningssätt. Detta skapar förståelse för att begreppen är komplexa och slutsatsen för studien är därför att begreppens betydelse för värdegrundsarbetet kräver medvetenhet för att fritidslärarna tydligare och mer direkt ska kunna beskriva hur de förhåller sig till begreppen. Vid somliga tillfällen synliggörs också i studien informanternas tal om hur de anser att det borde vara snarare är hur det är.
8

Jämställdhet är en kunskapsfråga : En studie om jämställdhet, genus och sexualitet inom samhällskunskapsämnet för årskurs 4–6

Halvardsson, Åsa, Östlund, Linda January 2014 (has links)
Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4–6 ska ”Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur” och ”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet” (Skolverket, 2011b, s. 201) behandlas. Denna studie utreder vad könsroller, sexualitet och jämställdhet innebär samt vikten av ett normkritiskt förhållningssätt i samhällskunskapslärarens undervisning. Det redogörs även för hur kön och sexualitet gestaltas i medier. Syftet med studien är att redogöra för hur synen på sexualitet och könsroller framställs och förstås i olika sammanhang. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat tidigare forskning. Resultatet av studien visar att alla människor är medskapare och återskapare av normer, vilket inte behöver vara dåligt i sig, men de bör inte föras vidare utan reflektion. Det är alla lärares uppdrag att ifrågasätta normer som kan vara av kränkande eller diskriminerande karaktär. Det är därför viktigt att samhällskunskapslärare utmanar och ifrågasätter stereotypa gestaltningar av kön och sexualitet i sin undervisning. I studien framgår även att många lärare undervisar om jämställdhet och genus utan att ha gedigen kunskap i ämnet. Undervisningen baseras då på lärarens åsikter i ämnet, när det istället bör baseras på kunskap och vetenskap.
9

Från normkritisk analys tillnormkreativ handling : Bildundervisning med normmedvetenhet ochnormkreativitet i fokus / From norm critical analysis to norm creative acts : Art eduation with norm awareness and norm creativity in focus

Bergqvist, Julia January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att utforska vad som händer i det bildpedagogiska sammanhanget näreleverna får möjlighet att utforska normer i sin närmiljö. Studien syftar även till att utforskanormkreativa metoder i bildundervisningen. Undersökningen har genomförts med en klass nio i engrundskola i Stockholms län. Genom ett interaktivt föredrag samt workshops med elevernasynliggörs vilka normer eleverna själva anser att de lever i samt hur eleverna väljer att uttryckadetta. Studiens teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistisk med normkritiska och normkreativaperspektiv och inspirerad av etnografiska verktyg. I analysarbetet har maktbegreppet används somett analytiskt verktyg i kombination med de teoretiska perspektiven. Resultaten visar att normerligger till grund för ett kollektivt förtryckande beteende i denna klass och att mer eller mindre doldastrukturer vidmakthåller hierarkier och ojämlika maktrelationer. Studien visar även exempel påinkluderande undervisning ur ett normkreativt perspektiv. Denna studie bidrar till att visa vikten avatt arbeta med normmedvetenhet med elever i grundskolan. Detta arbetssätt kan ge eleverna verktygtill att förhålla sig till normer och strukturer i sin närmiljö så att de lättare kan förstå och förändrabeteendemönster och tankar som de har både inom sig själva och gentemot sin omgivning.Det gestaltande arbetet består av ett utsnitt från en återskapad skoltoalett, där hora stårskrivet med läppstift på spegeln. Genom spegeln kan betraktaren se sitt eget ansikte. På väggarnastår klottrade kommentarer bestående av material från en workshop där eleverna sade ifrån tillkränkningar, utan att själva kränka tillbaka. Kränkningar var en av de tydligaste normerna i dennaklass. Syftet med gestaltningen är att betraktaren ska få uppleva en kränkning riktad mot sig självför att få en inblick i elevernas vardag och samtidigt kunna ta del av elevernas normkreativa klotter.
10

"Men annars leker Alfons inte med flickor – så klart!" : Cisnormativ socialisering genom förskoleavdelningars barnlitteratur

Eriksson, Linda January 2017 (has links)
Den här uppsatsen avser att undersöka representationer och konstruktioner av könskategorier och könsidentitet, samt vilka möjliga könsidentiteter som synliggörs och osynliggörs i ett urval av barnlitteratur hämtad från förskoleavdelningar för 1-3 åringar. Den utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där barnboken ses som en socialiseringsagent. Som metod används diskursanalys, kombinerat med Nikolajevas kategorisering av könsstereotypa egenskaper i svensk barnlitteratur, samt Knudsens trestegsmodell för att analysera kön som kategori, konstruktion och dekonstruktion. Det framkommer att könskategorier representeras på tre olika sätt, ett som bryter mot stereotypa könsroller, ett annat som bekräftar stereotypa könsroller och ett tredje som har avvecklat könsroller helt. I karaktärerna hittas könsidentiteter som feminin feminitet, maskulin feminitet, könsneutral feminitet, maskulin maskulinitet, feminin maskulinitet och könsneutral maskulinitet. De inre egenskaperna skiftar inom ett vitt spann kategorier, där flickor och pojkar har möjlighet att placera sig inom olika könsroller. De yttre egenskaperna bygger på ett strikt binärt könssystem som innebär att den könsidentitet som synliggörs är cisnormativ i sitt uttryck, karaktären är antingen en flicka eller pojke. Det som i sin tur osynliggörs är könsidentiteter som hamnar utanför cisnormen, till exempel icke binära, transpersoner, androgyna och crossdressers.

Page generated in 0.0417 seconds