Kommunikation har en mängd olika stereotyper som skapar fördomar och normer. Vilka i sin tur förstärks och återanvänds i ett invant mönster när kommunikation skapas. Det skapar en utsatthet och utanförskap för de personer som är normavvikande. De stereotyper och normer som reproduceras om och om igen i det offentliga rummet påverkar tankesätt om vilka som ska få synas och vilka som inte ska få synas För att ta reda på hur dessa stereotyper kan förändras och att få fler personer inkluderade i kommunikation har den studien tagits fram med hjälp att begrepp som normkreativitet, normkritiska analyser och stereotyper.  Studien har en kvalitativ utgångspunkt, där tre kvalitativt strukturerade intervjuer genomfört med personer som arbetar med normkreativitet och normkritiska analyser. Personerna kommer både från kommunikationsbranschen och utbildningsväsendet.  De tre repsondeterna anser att det är viktigt att arbeta med en normkreativ och inkluderande kommunikation då det skulle förändra de negativa stereotyper som återfinns i kommunikation. De ser också ett motstånd inom branschen att gå ifrån det invanda. De alla tror att det finns en rädsla att förlora pengar på en normkreativ kommunikation. Detta är något som inte stämmer. För vid ett arbete med normkreativ kommunikation kommer det upp nya, kanske oväntade, målgrupper för byråerna att nå ut till. Vilket då kommer leda till att fler grupper får synas i kommunikation. Vilket i sig leder till en mer inkluderande kommunikation. Vilket leder till att stereotyper och normer förändras till det bättre. / Communications have a variety of stereotypes that create prejudices and norms. Which, in turn, amplified and re-used in a habitual patterns when communication is created. It creates a vulnerability and marginalization of the people is the norm deviant. The stereotypes and norms that reproduced again and again in public space affects the mindset of who should get seen and which not to have seen. To find out how these stereotypes can be changed and to get more people included in the communication, the study developed using the concept as a norm creativity, critical analyzes norm and stereotypes. The study has a qualitative perspective, where three qualitative structured interviews conducted with people working with norm creativity and norms critical analyzes. The characters come from both the communications industry and the education system. The three respondent states that it is important to work with a norm creative and inclusive communication. It would change the negative stereotypes that are in communication. They also see a resistance in the industry to move away from the familiar. They all believe that there is a fear of losing money on a norm creative communication. This is not right. When companies work with norm creative communication it will appear new, perhaps unexpected, audiences for agencies to reach out to. Which will then lead to more groups may be apparent in communication. This in itself leads to a more inclusive communication. Which leads to stereotypes and norms are changing for the better.

Examensarbetet är grundat på författarens nyfikenhet om hur fritidslärare bygger relationer med elever på fritidshemmet. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring relationsarbete med elever. Med relationsarbete avses i uppsatsen hur fritidslärarna själva beskriver byggandet av ömsesidiga relationer till eleverna samt hur de kommunicerar inkluderande inom verksamheten. Arbetet vilar mycket på pedagogen Jonas Aspelins forskning om psykosociala relationer, men även pedagogen Annica Lilja och pedagogen Balli Lelinge som båda skriver inom området pedagogik. Utgångspunkten är att se hur åtta fritidslärare på två fritidshem i Malmö stad bygger och utvecklar relationer med elever. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiri. Empirin har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med psykosociala ansatser.Resultaten visar att fritidslärare är medvetna om hur viktiga relationerna med eleverna inom verksamheten är, samt hur ömtåliga de kan vara. De har metoder och strategier för att öka känslor av stolthet och minska risken för känslor av skam. Det är också tydligt att fritidslärarna bygger sina relationer med inkluderande kommunikation, både mot elever och resterande av berörda i skolan.