• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 448
  • 11
  • 1
  • Tagged with
  • 462
  • 113
  • 91
  • 87
  • 81
  • 74
  • 70
  • 68
  • 61
  • 55
  • 50
  • 42
  • 41
  • 38
  • 32
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Infärgning - En kvalitativ studie om en pedagogisk metod

Boman, Fredrik, Hamberg, Zanna January 2007 (has links)
<p>Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna </p><p>försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk </p><p>gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. </p><p>Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 </p><p>och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera </p><p>kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. </p><p>Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på </p><p>stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande </p><p>programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena.</p><p>Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse.</p>
2

Utvecklingssamtalet i gymnasieskolan- på vems villkor?

Jeppsson, Lena January 2007 (has links)
<p>Att försöka stärka elevens roll i utvecklingssamtalet är ett sätt att hjälpa eleven till vuxenhet. </p><p>Att eleven tränas i att nå ett ”större språk” är angeläget inte minst för en svensklärare som </p><p>skall verka som elevhandledare. Språk ger eleven plats på arenan, det vill säga möjlighet att </p><p>bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, då jag upplevt att elever under </p><p>utvecklingssamtalen ofta är mottagare/ objekt för information från skolan och kommentarer </p><p>från föräldrar och inte är aktivt deltagande. </p><p>Gymnasieskolan har möjligheten att erbjuda elever något annorlunda i kraft av att skolformen </p><p>är ny för eleven och åtminstone på pappret frivillig. Att elever tränas i självvärdering och </p><p>reflektion är två ingångar till ett sådant utvecklingsarbete. Genom att starta detta i den klass </p><p>jag för närvarande är elevhandledare i tror jag mig om att upptäcka en del, som mitt arbetslag </p><p>kan diskutera och eventuellt vidareutveckla. Genom att välja videofilmning av gruppsamtal </p><p>ville jag inleda ett kollektivt reflektionsarbete . </p><p> Jag har också försökt ringa in upplevelser av utvecklingssamtal från årskurs 3 elever och </p><p>några kollegor, för att få stoff till mina samtal med eleverna i åk 1. De självskattningar som </p><p>mina elever gjort utgår från deras individuella studieplaner och det skoldokument som slår </p><p>fast vad vi handledare skall ta upp under samtalet. </p><p> Jag har använt mig av frågeformulär, skattnings/värderingsblanketter och videoinspelningar </p><p>Studien är kvalitativ och jag har utöver ovannämnda arbetsmetoder fört kontinuerliga </p><p>loggboksanteckningar. </p><p> Eleverna är positiva till samtalen, men förväntar sig i stor utsträckning att deras olika ämnes </p><p>lärare skall ha rapporterat studieresultaten till handledaren. De är färgade av tidigare </p><p>skoltraditioner och osäkra över var betygsribborna ligger, vilket försvårar deras försök att </p><p>sätta mål . Språket är knapphändigt och i huvudsak koncentrerat kring betygssteg. Det är de </p><p>som har de bästa studieresultaten som lyckas värdera sina studieinsatser på ett realistiskt sätt. </p><p>De elever som har svårt med studiemotivation och/eller valet av program har svårast att </p><p>värdera sin studiesituation . </p><p> Det reflektionsarbete som inletts genom aktionen behöver kopplas till lärarlagsarbetet för att </p><p>ge tydligare effekter på utvecklingssamtalet. Samtalet behöver också sättas i centrum för </p><p>lagets kvalitetsredovisning.</p>
3

Infärgning - En kvalitativ studie om en pedagogisk metod

Boman, Fredrik, Hamberg, Zanna January 2007 (has links)
Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena. Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse.
4

Utvecklingssamtalet i gymnasieskolan- på vems villkor?

Jeppsson, Lena January 2007 (has links)
Att försöka stärka elevens roll i utvecklingssamtalet är ett sätt att hjälpa eleven till vuxenhet. Att eleven tränas i att nå ett ”större språk” är angeläget inte minst för en svensklärare som skall verka som elevhandledare. Språk ger eleven plats på arenan, det vill säga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, då jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta är mottagare/ objekt för information från skolan och kommentarer från föräldrar och inte är aktivt deltagande. Gymnasieskolan har möjligheten att erbjuda elever något annorlunda i kraft av att skolformen är ny för eleven och åtminstone på pappret frivillig. Att elever tränas i självvärdering och reflektion är två ingångar till ett sådant utvecklingsarbete. Genom att starta detta i den klass jag för närvarande är elevhandledare i tror jag mig om att upptäcka en del, som mitt arbetslag kan diskutera och eventuellt vidareutveckla. Genom att välja videofilmning av gruppsamtal ville jag inleda ett kollektivt reflektionsarbete . Jag har också försökt ringa in upplevelser av utvecklingssamtal från årskurs 3 elever och några kollegor, för att få stoff till mina samtal med eleverna i åk 1. De självskattningar som mina elever gjort utgår från deras individuella studieplaner och det skoldokument som slår fast vad vi handledare skall ta upp under samtalet. Jag har använt mig av frågeformulär, skattnings/värderingsblanketter och videoinspelningar Studien är kvalitativ och jag har utöver ovannämnda arbetsmetoder fört kontinuerliga loggboksanteckningar. Eleverna är positiva till samtalen, men förväntar sig i stor utsträckning att deras olika ämnes lärare skall ha rapporterat studieresultaten till handledaren. De är färgade av tidigare skoltraditioner och osäkra över var betygsribborna ligger, vilket försvårar deras försök att sätta mål . Språket är knapphändigt och i huvudsak koncentrerat kring betygssteg. Det är de som har de bästa studieresultaten som lyckas värdera sina studieinsatser på ett realistiskt sätt. De elever som har svårt med studiemotivation och/eller valet av program har svårast att värdera sin studiesituation . Det reflektionsarbete som inletts genom aktionen behöver kopplas till lärarlagsarbetet för att ge tydligare effekter på utvecklingssamtalet. Samtalet behöver också sättas i centrum för lagets kvalitetsredovisning.
5

Frånvaro / Absence

Fredriksson, Anders January 2009 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasiet är en frivillig skolform, men kräver samtidigt att eleven tar sitt ansvar för sin skolgång och närvaron blir därför av vikt. Då eleven har studiemedel, så är skolan skyldig att meddela om eleven inte läser på heltid.</p><p> </p><p>Som lots eller klassföreståndare på Östrabo Yrkes så har jag märkt att det inte är lika självklart för alla elever att ta sitt ansvar att vara på skolan. Dessutom har detta problem diskuterats i media och även skolpolitiker har uppmärksammat detta problem med hög frånvaro i skolan.</p><p> </p><p>Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på vilka orsaker som var vanligast bland eleverna, till att inte vara närvarande på lektionerna i skolan.</p><p> </p><p>Metoden som jag har använt mig av är en enkätundersökning bland treorna för respektive inriktning (Byggprogrammet: anläggning, husbygge, mureri, måleri och plåt; Elprogrammet: elteknik och datorteknik; Energiprogrammet; Fordonsprogrammet: gräv, personbil, reparation tunga fordon och transport; Hantverksprogrammet: båtbyggare, frisör, möbelsnickeri, och skrädderi och design) på Östrabo Yrkes.</p><p> </p><p>De vanligaste orsakerna som kom fram var att elever är allmänt skoltrötta, stannar hemma för att de inte har fått tillräckligt med sömn, att de är morgontrötta och att de stannar hemma för att inte ha förberett sig inför prov.</p><p> </p><p>Undersökningen visar att 73 % av eleverna hade varit hemma utan beviljad ledighet under sin gymnasietid. Den visar även att endast marginella skillnader mellan tjejer och killar.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: Frånvaro, gymnasieelever</strong></p><p> </p> / <p> </p><p>Summary</p><p>Swedish Upper Secondary Education is not compulsory but it still demands pupils to take responsibility for their schooling. So presence in school will be important. Since pupils benefit of study grants, teachers have to report when pupils don't study full time.</p><p> </p><p>As a form teacher at Östrabo Yrkes I have noticed that it's not self-evident that all pupils take responsibility and attend classes. This has also been discussed in media and even school politicians have noticed the problem of pupils' frequent absence from school.</p><p> </p><p>My aim with this survey is to find out the pupils' most common reasons for not attending classes.</p><p> </p><p>My method has been to use a poll among pupils in the third grade alignments (The Construction Programme: Construction, Building Construction, Bricklaying, House Painting and Sheet-Metal Work; The Electrical Engineering Programme: Electrical<strong> </strong>Engineering and Computer Technology; Energy Programme; The Vehicle Engineering Programme: Excavator, Private Car, Repairing Trucks and Transport; The Handicraft Programme: Boat Building, Hairdresser, Cabinet-Making and Tailoring and Design) at Östrabo Yrkes.</p><p> </p><p>The result gives the pupils' most common reasons for not attending classes. They are fed up with school on the whole. They stay home from lack of sleep. They are tired in the morning. They stay home because they haven't prepared for tests.</p><p> </p><p>The survey shows that 73 % of the pupils had been absent without granted leave during their upper secondary education. It points to only minor differences between boys and girls.</p>
6

Frånvaro / Absence

Fredriksson, Anders January 2009 (has links)
Sammanfattning Gymnasiet är en frivillig skolform, men kräver samtidigt att eleven tar sitt ansvar för sin skolgång och närvaron blir därför av vikt. Då eleven har studiemedel, så är skolan skyldig att meddela om eleven inte läser på heltid.   Som lots eller klassföreståndare på Östrabo Yrkes så har jag märkt att det inte är lika självklart för alla elever att ta sitt ansvar att vara på skolan. Dessutom har detta problem diskuterats i media och även skolpolitiker har uppmärksammat detta problem med hög frånvaro i skolan.   Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på vilka orsaker som var vanligast bland eleverna, till att inte vara närvarande på lektionerna i skolan.   Metoden som jag har använt mig av är en enkätundersökning bland treorna för respektive inriktning (Byggprogrammet: anläggning, husbygge, mureri, måleri och plåt; Elprogrammet: elteknik och datorteknik; Energiprogrammet; Fordonsprogrammet: gräv, personbil, reparation tunga fordon och transport; Hantverksprogrammet: båtbyggare, frisör, möbelsnickeri, och skrädderi och design) på Östrabo Yrkes.   De vanligaste orsakerna som kom fram var att elever är allmänt skoltrötta, stannar hemma för att de inte har fått tillräckligt med sömn, att de är morgontrötta och att de stannar hemma för att inte ha förberett sig inför prov.   Undersökningen visar att 73 % av eleverna hade varit hemma utan beviljad ledighet under sin gymnasietid. Den visar även att endast marginella skillnader mellan tjejer och killar.   Nyckelord: Frånvaro, gymnasieelever / Summary Swedish Upper Secondary Education is not compulsory but it still demands pupils to take responsibility for their schooling. So presence in school will be important. Since pupils benefit of study grants, teachers have to report when pupils don't study full time.   As a form teacher at Östrabo Yrkes I have noticed that it's not self-evident that all pupils take responsibility and attend classes. This has also been discussed in media and even school politicians have noticed the problem of pupils' frequent absence from school.   My aim with this survey is to find out the pupils' most common reasons for not attending classes.   My method has been to use a poll among pupils in the third grade alignments (The Construction Programme: Construction, Building Construction, Bricklaying, House Painting and Sheet-Metal Work; The Electrical Engineering Programme: Electrical Engineering and Computer Technology; Energy Programme; The Vehicle Engineering Programme: Excavator, Private Car, Repairing Trucks and Transport; The Handicraft Programme: Boat Building, Hairdresser, Cabinet-Making and Tailoring and Design) at Östrabo Yrkes.   The result gives the pupils' most common reasons for not attending classes. They are fed up with school on the whole. They stay home from lack of sleep. They are tired in the morning. They stay home because they haven't prepared for tests.   The survey shows that 73 % of the pupils had been absent without granted leave during their upper secondary education. It points to only minor differences between boys and girls.
7

"Det är vanligt att folk räknar på arabiska" : En studie om hur flerspråkiga elever använder sig av sina olika språk inom matematik

Fladvad, Martin January 2013 (has links)
Statistik från Skolverket tyder på att elever med utländsk bakgrund inte uppnår målen i matematik i lika stor utsträckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna är att eleverna har svårigheter med det svenska språket vilket blir ett hinder för dem när de lär sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda på hur flerspråkiga elever som går på gymnasieskolans introduktionsprogram använder sig av sin flerspråkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flerspråkiga elever som läser matematik på svenska. Eleverna har olika modersmål och olika skolbakgrunder. Tre av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men har utländska föräldrar och talar ett annat språk än svenska i hemmet. De resterande sju eleverna är ej födda i Sverige. Intervjuerna har tematiskt analyserats och resultaten visar att eleverna använder sin flerspråkighet i väldigt liten utsträckning i sitt matematikarbete och att svenska är det dominerande språket. Eleverna har språkliga problem med vissa centrala matematiska begrepp samt med textbaserade uppgifter. Resultaten visar också att lärarna inte uppmärksammar elevernas flerspråkighet men att lärarna i övrigt ger språklig hjälp när problem uppstår.
8

En undersökning på varför så många inte fullföljer sin gymnasieutbildning inom VVS.

Oddmo, Rolf January 2012 (has links)
Intervjuer gjorda på tre arbetslösa ungdomar efter att ha valt att hoppa av sin lärlingstid på sin VVS-utbildning av olika anledningar. Undersökningen är gjord för att hitta orsaken till avhoppandet på utbildningen. Även intervjuer på erfarna VVS-montörer är utfört. Hittade en koppling mellan föräldrar, omogna elever osv.
9

Datoranvädning i svenskundervisningen : Fem gymnasielärares uppfattningar om datorns möjligheter och hinder

Johansson, Sabine, Palmgren, Robert January 2013 (has links)
The aim with this study was to investigate how a few teachers in Swedish, at upper secondary school, are using computers in their teaching, and what approach they have towards using computers in teaching. A qualitative study has been made to accive a result, on this matter, were five currently teaching teachers in Swedish, at different upper secondary schools, have been intervjued. The teachers answered questions concerning how and in what speciefic fields of study they use computers, the computer program and -tools they are using and what benefits and disadvantiges they see with computers in teaching. They also answered questions concerning the availability of computers at the schools which they are working.  The study showed that the way teachers are using computers in their teaching, and the amount they are using them varied between the teachers; but all are using computers mainly with the purpose to write texts and to search for information. All teachers also had in common that they are using computers not as frequently and in a different way when grammar is concerned.  It appered that the teachers were mainly positive to use computers in their teaching, even if some teachers acknowleadged more disadvantiges than the others. They expressed that the strongest advantages when using computers in teaching are that it makes textediting and searching for information easier. The disadvantiges when using computers in teaching they believed were, among others, that computers can be disturbing in teaching and that the requirements of the evalutation of the sources increases.
10

Läroböcker i naturkunskap 1a1 : En produktorienterad läroboksanalys

Näslund, Elin January 2013 (has links)
Syftet med studien var att studera nya läroböcker i kursen naturkunskap 1a1 på gymnasiet. Böckerna analyserades utifrån den nya ämnesplanen i naturkunskap samt ett formulär med stödfrågor. Resultatet gav att ingen av de analyserade läroböckerna uppfyllde ämnesplanens mål och centrala innehåll på ett tillfredsställande sätt. Den största bristen fanns vad gäller ämnesplanens mål om att eleverna ska utveckla kunskaper om olika livsstilars konsekvenser för den egna hälsan samt folkhälsan. Ingen av böckerna berörde detta på ett tillfredsställande sätt. Det visade sig också vara en stor variation vad gäller böckernas upplägg och hur de var skrivna, om det fanns instuderingsfrågor och liknande. Slutsatserna är att lärare behöver komplettera med ytterligare material, böckerna i sig kan inte täcka hela kursen.

Page generated in 0.0493 seconds