Intervjuer gjorda på tre arbetslösa ungdomar efter att ha valt att hoppa av sin lärlingstid på sin VVS-utbildning av olika anledningar. Undersökningen är gjord för att hitta orsaken till avhoppandet på utbildningen. Även intervjuer på erfarna VVS-montörer är utfört. Hittade en koppling mellan föräldrar, omogna elever osv.

I detta examensarbete har två ventilationssystem konstruerats och jämförts gällande dimensionering, investerings- och livscykelkostnader. Alternativ A har utformats för konventionell luftomsättning medan alternativ B har utformats för att hantera en relativt hög luftomsättning. Idén till jämförelsen kom från ny forskning som har visat på att en relativt hög luftomsättning och resulterande lägre koldioxidhalt kan ha stor inverkan på den kognitiva förmågan hos individerna inom systemet. Utformning och dimensionering av systemen har gjorts med hjälp av programvarorna MagiCAD och Pro Unit. Arbetet har visat på tydliga skillnader i dimensioneringen av respektive system. Alternativ B kräver mer utrymme än alternativ A. I vissa delar av systemet är det till och med tveksamt om alternativ B är praktiskt möjligt att installera på grund av sitt behov av större kanaldimensioner. När det gäller investeringskostnad så har det under detta arbete visat sig att alternativ A är ungefär 30 % billigare än alternativ B om projektering, rivning av befintligt system, installation och material tas i beaktande. Detta var en oväntat liten prisskillnad i förhållande till den förväntade, men eftersom vissa delar av ventilationssystemet inte är inkluderade i konstruktionerna, som till exempel kanaler för ute- och avluft samt motoriserade spjäll för variabelt flödesbehov kan skillnaden i den slutgiltiga investeringskostnaden visa sig bli större i framtiden för alternativ B. Jämförelsen mellan livscykelkostnad för alternativen är central i detta arbete. En modell för att beräkna livscykelkostnader för respektive system har skapats i Excel. Livscykelskostnadsmodellen visar att alternativ B kan vara mer ekonomiskt fördelaktigt redan vid små tilläggskostnader för minskad kognitiv förmåga för alternativ A. Avslutningsvis så pekar detta examensarbete på att mer forskning behövs angående hur luftomsättning i ventilationssystem påverkar kognitiv förmåga hos individer inom systemet samt vilka konsekvenser och möjligheter detta kan innebära. / In this thesis two different ventilation systems have been designed and compared due to design, investment costs and life cycle costs. Option A was designed for conventional air circulation while Option B was designed to handle a relatively high air circulation. The idea for comparison came from new research that shows that a relatively high air flow and resulting lower carbon dioxide levels can have a big impact on the cognitive abilities of individuals within the system. Design and dimensioning of the systems has been done with software such as MagiCAD and Pro Unit. The work has shown clear differences in the design of each system. Option B requires much more space than option A. In some parts of the system, it is doubtful that alternative B is practical to install because of its needs for larger channel dimensions. Regarding the investment costs for each option this work has shown that option A is about 30% cheaper than alternative B when differences in design, demolition of existing parts, installation and new materials had been taken into consideration. This was a surprisingly small price difference in relation to what was expected. The comparison between life cycle costs of the two different alternatives has been a central part of this work. A model for calculating the life cycle costs of each system was created in Excel and the model showed that systems with relatively high air circulation could be preferable even at small additional costs for reduced cognitive performance for conventional flow systems. This thesis points out that more research is needed on how the air circulation in the ventilation system affects the cognitive skills of individuals within the system.

I Sverige finns det cirka 4,5 miljoner bostäder och den siffran stiger i lika snabb takt med den ökande befolkningen. Riksdagen har beslutat att energianvändningen ska minska i två etapper utifrån EU:s direktiv att uppnå så kallade näranollenergibyggnader.Här beskrivs vilka parametrar som utgör en byggnads energiprestanda och hur man sänker energianvändningen i bostäder genom VVS-projektering. Framförallt hur man kan nå detta utifrån den ekonomiska aspekten. Vilka regler och krav måste följas för att inte påverka människans hälsa.Projektet innefattar teoretiska sammanställningar av VVS komponenter som är grunden till genomförandet. Den tänkta bostaden byggdes upp och simulerades i simuleringsprogrammet IDA ICE för att plocka fram viktig information till VVS-projekteringen.Resultatet visar att en bergvärmepump är en fördelaktig värmekälla ekonomiskt men framförallt energimässigt. Ventilationssystemet klarade att upprätthålla ett gott inomhusklimat utan att bryta mot några föreskrifter.

Massa- och pappersindustrin utgör en stor andel av energianvändningen i den svenska industriella sektorn. Den energiintensiva industrin innebär en stor möjlighet till besparingar genom energieffektiviserande åtgärder. Denna rapport utreder ett köldbärarsystem som förser eltekniska driftrum med kyla samt avfuktar luften på pappersbruket Smurfit Kappa Piteå. På pappersbruket upplever man i dagsläget att deras köldbärarsystem fungerar ineffektivt och får som följd inte ut den projekterade kyleffekten. Syftet med denna utredning är att öka effektiviteten och kapaciteten på köldbärarsystemet. Målet var att ta fram åtgärdsförslag som bidrar till att uppfylla utredningens syfte. Genomförandet av utredningen har behandlats i tre del- system: Distribution av kyla, produktion av kyla samt användning av kyla. Det huvudsakliga tillvägagångssättet har varit analys av loggade data från styr- regler- och övervakningssystemet Larmia. Utöver detta har också driftprov utförts på kylmaskinerna. I undersökningen av distributionssystemet visade det sig att återströmning erhålls i köldbä- rarsystemet, vilket gör att redan kyld köldbärare leds in i kylmaskinen KC2. Detta leder till minskad effektivitet. Problemet med återströmning kan minimeras genom att komplettera det befintliga styrsystemet med en stoppsignal som stänger kylmaskiner vid ett lågt kylbehov. Undersökningen av kylmaskinerna visade att KC3 och KC4 fungerar suboptimalt. Vid drift av KC3 varierar utgående köldbärartemperatur kraftigt, vilket medför att den löser ut på frysskydd vid låga börvärden. På grund av detta är börvärdet i dagsläget ställt högre än vad som är önskvärt. För att kunna sänka börvärdet och därmed öka KC3’s kapacitet föreslås en flödesökning, så variationerna dämpas genom värmeväxling till en större värmekapacitet. Denna åtgärd kräver att KC3’s cirkulationspump byts. Driftprovet på KC4 visade att expan- sionsventilen i en av köldmediekretsarna hela tiden är fullt öppen. Detta är en indikation på att ett otillräckligt flöde erhålls i förångaren, då expansionsventilens uppgift är att reglera flödet för att hålla konstant överhettning. Det otillräckliga flödet är orsakat av ett för lågt kondensortryck. Detta leder till att förångaren inte nyttjas fullt. Orsaken till detta är en dålig vattensparventil, som reglerar kylmedelflödet till kondensorn. Lösningen på detta är att byta ut ventilen mot en reglerventil, som styrs mot önskat börvärde på kondensortrycket. Utöver detta bubblar det i synglaset i köldmediekrets 2 och rörtemperaturen ut från economisern och kondensorn är höga, vilket tyder på att något är fel. Detta kan bero på bland annat låg köldmediefyllnad, fel på economisern eller på kondensorn. Som åtgärd på detta föreslås att kylmaskinleverantören kontaktas för felsökning. Undersökningen av kylanvändarna visade att totalt 39 styrventiler var fullt öppna under he- la sommaren 2016, där 20 av dem styr avfuktningen i eltekniska driftrum. Orsaken till fullt öppna styrventiler till avfuktarna är att det inställda börvärdena på temperatur och relativ fuktighet är för låga. Detta gör att tillräcklig avfuktning är omöjlig vid rådande köldbärartem- peratur. Problemet kan lösas genom att höja börvärdena eller sänka köldbärartemperaturen. Resterande 19 styrventiler är till luftkylare. Anledningen till de fullt öppna styrventilerna kan bero på att köldbärarflödet är för lågt, luftflödet är för lågt eller att mer elektrisk utrustning installerats i driftrummen. Som en första åtgärd föreslås en justering av köldbärarflödet med injusteringsventilerna för att se till att rätt flöde erhålls i köldbärarsystemet.

Återbruk möjliggör att produkter fortsätter att finnas i byggnader i stället för att bli till avfall. Att återbruka en produkt i stället för att producera en ny ger en besparing i storlek med klimatpåverkan vid tillverkningen av den nya produkten. Olika produkter har olika klimatpåverkan, detta beror på vilket material som produkten är tillverkad av, hur energikrävande processen är och transporten för produkten. Utifrån liknande studier kommer den ökande klimatpåverkan från återbruksprocessen inte tas i beaktning eftersom den uppskattas att endast vara 5%. I rapporten har tre metoder använts, litteraturstudie, intervjuer samt beräkningar. Litteraturstudien visar på en avsaknad av tidigare återbruksarbeten för VVS-produkter. Det är i stället möjligt att dra lärdomar från återbruksarbeten för andra produkter. Samtidigt har arbeten utförts som visar på vilka VVS-produkter som har högst klimatpåverkan i en fastighet. Detta är användbart för att hitta lämpliga produkter att börja återbruka. Återbrukade produkter är inte alltid lämpade att återbrukas utan åtgärder. Synliga produkter måste vara estetiska för att de ska återbrukas. Passiva produkter har ett väldigt lågt slitage. Detta gör att de är lämpade för återbruk. Radiatorer kan dock behöva blästras och målas samtidigt som slaggprodukter inuti radiatorn måste tas bort. Ventilationskanaler behöver endast demonteras om de är rena.  Aktiva produkter är mer komplicerade att återbruka. Den ökade energieffektiviteten gör att det kan vara bättre att köpa en ny produkt utifrån klimatpåverkan. Aktiva produkter har även en kortare teknisk livslängd, vilket tillför en osäkerhet över hur länge produkterna kommer fungera. Har produkterna återstående tid i sin tekniska livslängd så kan det vara värt att återbruka produkten. Svårigheten med återbruk av aktiva produkter är att det finns många unika produkter. Detta gör att ett återbruk med lagerhållning kanske inte är lämpat för dessa produkter. Ett återbruk i den karaktären lämpar sig bättre för passiva produkter där det finns en större efterfrågan. Intervjuerna har gett flera perspektiv på synsättet kring återbruk. Tillverkare till aktiva produkter har inte börjat med något återbruksarbete och tror inte att det är lämpligt för deras produkter under den närmsta tiden. Det är framför allt den tekniska utvecklingen och unika produkter som försvårar återbruk. Vid intervjuer av fastighetsbolag som är aktiva med återbruk så är VVS-produkter sist på tur till att återbrukas. Kunskapen om återbruk av VVS-produkter är mycket lägre jämfört med produkter som dörrar och fönster. Sedan nämner de även den tekniska utvecklingen som ett hinder till återbruk av dessa produkter.  Slutsatsen blir att det finns flera VVS-produkter som är lämpliga för återbruk. Passiva produkter med hög klimatpåverkan som radiatorer och ventilationsrör är ett exempel på dessa. Produkter som kopparrör har en låg klimatpåverkan samtidigt som de finns kvar i det cirkulära kretsloppet om de inte återbrukas. Därför kan inte ett återbruk av kopparrör rekommenderas. Det är svårt att göra en generell bedömning för aktiva produkter. Det finns många unika produkter vilket försvårar ett generellt svar. Enligt beräkningarna kan en LCC analys vara ett bra riktmedel för återbruk av aktiva produkter. Ser en produkt ut att vara lönsam från en LCC synpunkt är CO2 besparingen oftast bra. Detta innebär att vissa aktiva produkter också är lämpade för återbruk. / Reusing enables products to remain in buildings instead of becoming waste. Reusing a product instead of producing a new one provides a saving in size with climate impact in the manufacture of the new product. Different products have different climate impacts, this depends on the material the product is made of, how energy-intensive the process is and the transport for the product. Based on similar studies, the increasing climate impact from the reconditioning process will not be considered as it is estimated to be only 5%. In this study three different methods were used, literature study, interviews, and calculations. The literature study shows a lack of previous reusing work for HVAC products. Instead, it is possible to draw lessons from reusing work for other products. At the same time, work has been carried out that shows which HVAC products have the highest climate impact in a property. This is useful for finding suitable products to start reusing. Reused products are not always suitable for reusing without an overhaul. Visible products must be aesthetically pleasing to be reused. In some cases, a little color may be enough. Passive products have a very low wear. This makes them very suitable for reusing with varying degrees of renovation work. Radiators may need to be blasted and painted while slag products inside the radiator must be removed. Ventilation ducts only need to be dismantled if they are clean. Active products are more complicated to reuse. The increased energy efficiency means that it may be better to buy a new product based on climate impact. Active products also have a shorter technical life, which adds uncertainty about how long the products will work. If the products have the remaining time in their technical life, it may be worth reusing the product. The difficulty with reusing active products is that there are very many unique products. This means that a reusing with warehousing may not be suitable for these products. Reusing in that character is better suited for passive products where there is a larger demand. The interviews have provided several perspectives on the approach to recycling. Manufacturers of active products have not started any reusing work and do not think it is suitable for their products soon. It is above all the technical development and unique products that make reusing more difficult. In interviews with real estate companies that are active with reusing, HVAC products are the last in line to be reused. Knowledge about reusing HVAC products is much lower compared to products such as doors and windows. Then they also mention the technical development as an obstacle to the reuse of these products. The conclusion is that there are several HVAC products that are suitable for recycling. Passive products with a high climate impact such as radiators and ventilation pipes are an example of these. Products such as copper pipes have a low climate impact at the same time as they remain in the circular cycle if they are not reused. Therefore, reusing of copper pipes cannot be recommended. It is difficult to make a general assessment of active products. There are many unique products which makes it difficult to get a general answer. According to my calculations, an LCC analysis can be a good guide for reusing active products. If a product looks to be profitable from an LCC point of view, the CO2 savings are usually good. This means that some active products are also suitable for reusing.

The first of July 2017, Boverket implemented new rules on how to calculate a buildings energy use. This was the first of two steps where Boverket implemented use with a factor depending on the type of energy used in the building and also a factor depending on the location of the building in Sweden. This removed the four zones that were previously used and gave all of Sweden the same energy requirement of 85 kWh/m2 Atemp, year. In the second step, a referral was sent with suggestions of the new stricter requirement to 2020. In the second change, the factors for energy use with electricity and district heating changed from 1,6 to 1,85 for electricity and respectively 1,0 to 0,95 for district heating. In the thesis, an apartment building in Västerås has been investigated. The primary energy has been evaluated in three different cases with different heating. District heating and geothermal heat pump has been calculated separately but also in combination with each other and with solutions as, from supply air ventilation with heat recovery (FTX) and solar panels. The purpose of the thesis is to see how future energy solutions are affected by the changes in Boverket and how to achieve the upcoming energy use regulations that are put on an apartment block. With calculations of the numbers that were implemented in 2017, the primary energy was calculated to 89,3 kWh/m2 Atemp, year for heat pump with district heating, 95,5 kWh/m2 Atemp, year for district heating and 119,4 kWh/ m2Atemp, year for the geothermal heat pump. When the primary energy was calculated with the suggested changes from the referral the value with geothermal heat pump with district heating changed to 92,9 kWh/m2 Atemp, year, with only district heating this changed to 93,6 kWh/m2 Atemp, year and with only a geothermal heat pump it changed to 138 kWh/m2 Atemp, year. This meant that none of the cases met the current 2017 requirement of 85 kWh/m2 Atemp, year and none met the requirement of the 2020 referrals of 78 kWh/m2 Atemp, year. The change that gave the most significant change in primary energy was to install FTX in the building. Results with FTX presents the primary energy for heat pump with district heating decreased from 92,9 kWh/m2 Atemp, year to 75,8 kWh/m2 Atemp, year, and in combination with district heating from 93,6 kWh/m2 Atemp, year to 76,3 kWh/m2 Atemp, year and heat pump decreased from 138 kWh/m2 Atemp, year to 106,5 kWh/m2 Atemp, year. This change made all the cases except the geothermal heat pump reach the 2020 requirement of 78 kWh/m2 Atemp, year. The conclusion of this work is that the possibilities to achieve the requirements are good and that the most challenging case to reach them is with the geothermal heat pump. But it comes with a higher price where investments are getting bigger and higher demands will be made on distributors and the execution. Therefore, it is crucial to find the best solution from both an energy perspective but also an economic perspective.

Detta examensarbete är en del av energiingenjörsutbildningen i värmeteknik på Mälardalens högskola i Västerås och är en fördjupning inom ventilationsteknik. Arbetet har utförts med hjälp av företaget VentPartner i Västerås som har tillgodosett med det aktuella studerande ventilationssystemet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om beräkningsprogrammet MagiCAD är tillförlitligt med avseende på tryckfall i ventilationssystem samt vilken potential och påverkan programmet eventuellt kan ha för ventilationsbranschen. Tre stycken olika beräkningsmetoder för tryckfall har utförts; MagiCAD simuleringar, handberäkningar med formler och diagram samt fysiska mätningar med mätinstrument. Syftet har gått ut på att göra en jämförelse mellan dessa tre beräkningsmetoder för att med hjälp och tillsammans med tidigare forskning fastställa MagiCADs trovärdighet samt undersöka eventuella brister hos beräkningsprogrammet. Det studerade ventilationssystemet för den aktuella studien var ett till- och frånluftssystem på VentPartners kontor i Västerås. Systemet hade ett tilluftsflöde på 250 l/s och ett frånluftsflöde på 260 l/s. I arbetets tidiga skeende utfördes först ett platsbesök i syfte att ta fram referensdata av det utvalda ventilationssystemet. Med hjälp av stege, tumstock och en utskriven skiss av systemet samlade man in längd och dimensioner på kanaler, kanalernas placering i höjdled, produktinformation på don, spjäll och ljuddämpare. Därefter utfördes själva designen och uppritningen av ventilationssystemet i MagiCAD med hjälp av referensdata. När det projekterade ventilationssystemet var färdigt i MagiCAD utfördes själva tryckfallssimuleringen i beräkningsprogrammet. De manuella handberäkningarna utfördes med hjälp av formler och diagram och genomfördes i programmet Excel. De fysiska mätningarna utfördes vid ett separat platsbesök på VentPartners kontor och utfördes med universalmätaren Swema 3000 som Ventpartner tillgodosatte. Resultatet av tryckfallen ifrån MagiCAD simuleringarna och handberäkningarna skiljde sig endast en aning, både för tillufts -och frånluftssystemet. Medans tryckfallen ifrån de fysiska mätningarna skiljde sig betydligt mer jämförelsevis mot de andra två beräkningsmetoderna. Detta berodde på att MagiCAD och handberäkningarna utgår ifrån ideala förhållanden, vilket verkligheten aldrig är. Slutsatsen blev att beräkningsprogrammet MagiCAD är ett väldigt komplett och behagligt projekterings -och simuleringsprogram som är tillförlitligt. Dock har programmet sina brister i en del anpassningsfunktioner till verkligheten, men potentialen för framtiden ser ljus ut.

Atlikus kritinių sėkmės faktorių, taip pat charakteristikų, naudojamų pasirenkant verslo valdymo sistemą, analizę siūlomas verslo valdymo sistemų pasirinkimo procesas. Aptariami reikalavimų nustatymo žingsniai, taip pat išskiriami pagrindiniai kriterijai sistemoms specifikuoti ir atrinkti. / Enterprise resource planning (ERP) software selection is problematic nowadays. It was performed analysis on critical success factors and characteristics usage during enterprise resource planning software selection. It was proposed enterprise resource planning software selection process. Discussed steps to identify software requirements and extract main criteria to specify and select system.

No description available.

No description available.