Tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet är en mänsklig rättighet. Trots detta saknar idag 800 miljoner människor tillgång till rent vatten och 2,5 miljarder människor tillgång till grundläggande sanitet. Om universell tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet gjordes möjlig skulle detta kunna rädda 2,5 miljoner människor varje år från att dö av sjukdomar orsakade av smutsigt vatten och bristfällig sanitet. Idag arbetar flera biståndsorganisationer med att tillhandahålla vatten och sanitet, dels genom implementering av projekt dels genom politisk påverkan. Denna studie undersöker genom fem kvalitativa intervjuer vilka erfarenheter personer som arbetar med att tillhandahålla vatten och sanitet har av arbetet. Undersökningen visar att arbetet med vatten och sanitet är komplext där anpassning efter varje land måste göras. Detta påverkas av vilka sociala konstruktioner som ligger till grund för diskriminerande praktik, geografiska förhållanden samt av kulturella skillnader.

Kvinnor påverkas många gånger i större utsträckning av bristande tillgång på vatten och sanitet, både psykiskt och fysiskt, än män och de fattiga är särskilt utsatta. Att kvinnor påverkas mer än män beror på olika maktrelationer i samhället, dessa behöver medvetandegöras och explicitgöras för att åtgärda kvinnoförtryck. Då tillgång till rent vatten och sanitet är en mänsklig rättighet och därmed också en internationell angelägenhet syftar denna studie till att granska internationella maktstrukturer som påverkar tillgången på vatten och sanitet för fattiga kvinnor i Afrika söder om Sahara. Ekofeminismen kombinerar feministiska ståndpunkter och miljöhänsyn därför kommer denna studie att undersöka vilken ekofeministiskt åsiktslinje som är den mest framträdande och vad detta kan innebär för kvinnorna i Sub-Sahara. Analysmetoden som används i denna studie bestod av en kombination av text- och innehållsanalys på fem jämställdhetsdokument som publicerats av Sveriges biståndsmyndighet, SIDA, för att se hur ekofeministiska åsiktlinjer visar sig. Studien visar att dualism, hierarki och dominanslogik förekommer i samtliga länder och att den andra ekofeministiska vågen är den mest förekommande, men detta är inte ett entydigt svar utan resultatet indikerar på att åsiktlinjerna även förekommer i kombination. / Often women are affected to a greater extent by the lack of access to water andsanitation, both physically and mentally, than men. In these situations the poor areparticularly vulnerable. The fact that women get more affected is due to powerrelationship in the society. To address the issues of female oppression, these powerrelationship and structures needs to apparent. Since access to clean water andsanitation is a human right, it is therefore an international concern. This study aims toexamining international power structures that affect the access of water and sanitationfor poor women in sub-Saharan Africa. Ecofeminism combines feminist positions andenvironmental concerns. Therefore, this study will investigate which opinion line ofthe theory ecofeminism is the most prominent and what this can mean for the womenin Sub-Saharan Africa. The analysis method used in this study consisted a combination of text andcontent analysis on five gender equality documents published by the Swedishassistance authority (SIDA). This will allow the study to examine how ecofeministopinion lines emerge in the documents. The study shows that dualism, hierarchy anddominance logic occur in all countries and that the second ecofeminist wave is themost common, but this is not a clear answer, the result indicates that the opinion linesalso occur in combination.

2.4 billion people worldwide lack access to basic sanitation solutions, with major health and environmental impact as a result. The recently adopted worldwide Sustainable Development Goals (SDG) aim to reduce this problem and extend the access to basic sanitation. The sanitation systems have to be safe to manage, and resources such as nutrients within the waste be recovered to a great extent, for the system to be worthwhile. For Burkina Faso, a low-income country in West Africa, achieving the SDGs will be a challenge, especially considering the almost 9 million people that lack access to basic sanitation. One way of achieving this is through Ecological Sanitation (EcoSan), an innovation with the goal of protecting human health and enabling reuse of sanitized human excreta as fertilizer. The overall purpose of this study is to provide sanitation practitioners in Burkina Faso with useful information on how to better carry out EcoSan interventions in the future, within the scope of achieving the SDGs.The study aim is to investigate why and to what extent earlier EcoSan latrines have not been used to their full capacity regarding nutrient recovery to local agriculture. The results are mainly based on a household survey conducted on rural Burkinabe households possessing an EcoSan latrine and supplemented with focus group discussions, key informant interviews and measurements on site. To fulfill the study objective, a material flow analysis was performed which showed that nutrient losses of nitrogen, phosphorus and potassium all were likely to exceed 80%, compared to the theoretically calculated values. Additionally, 14 barriers for recovery of nutrients were identified, where the most important ones concern urine collection and storage. Furthermore, results showed that use and reuse practices tended to be higher if initialtraining focused on agricultural aspects rather than hygiene aspects. / 2.4 miljarder människor världen över saknar idag tillgång till grundläggande sanitetslösningar, med stora effekter på människor hälsa och närmiljö som följd. Tillgång till sanitet ska inte bara uppfyllas, enligt de nyligen antagna globala målen för hållbar utveckling (SDG) ska hantering av det mänskliga avfallet ske på ett  säkert sätt samt att näringsresurserna i detta återvinnas. För Burkina Faso beläget i Västafrika och ett av världens fattigaste länder, kommer det bli en stor utmaning att uppnå SDG-målsättningarna, särskilt med tanke på de nästan 9 miljoner invånare som helt saknar tillgång till grundläggande sanitet. Ett sätt att uppnå målsättningarna är genom ekologisk sanitet (EcoSan), ett koncept med målen att skydda människors hälsa samt möjliggöra återanvändning av hygieniserat mänskligt avfall som gödningsmedel i det lokala jordbruket. Det övergripande syftet med denna studie är att ge aktörer inom sanitetssektorn i Burkina Faso användbar information om hur EcoSan-interventioner kan genomföras bättre i framtiden inom ramen för SDG. Det närliggande syftet var att undersöka varför och i vilken utsträckning tidigare EcoSan-latriner inte har använts till sin fulla kapacitet när det gäller näringsåtervinning till det lokala jordbruket. Resultaten baseras huvudsakligen på en enkät på Burkinska hushåll som äger en EcoSan och kompletterades med fokusgruppdiskussioner, intervjuer med nyckelpersoner och mätningar. För att uppfylla syftet med projektet genomfördes en materialflödesanalys för att kvantifiera skillnaden mellan teoretisk och praktisk återföring av näringsämnena kväve, fosfor och kalium till jordbruket. Förlusten av samtliga tre näringsämnen överskred 80%. Dessutom identifierades 14 barriärer för återföringen, där de viktigaste rör insamling och lagring av urin. Hushållens återföringspraxis tenderade att bli högre om den initiala undervisningen var mer inriktad mot jordbruksaspekten än på hygienaspekten.

I Sverige finns det cirka 4,5 miljoner bostäder och den siffran stiger i lika snabb takt med den ökande befolkningen. Riksdagen har beslutat att energianvändningen ska minska i två etapper utifrån EU:s direktiv att uppnå så kallade näranollenergibyggnader.Här beskrivs vilka parametrar som utgör en byggnads energiprestanda och hur man sänker energianvändningen i bostäder genom VVS-projektering. Framförallt hur man kan nå detta utifrån den ekonomiska aspekten. Vilka regler och krav måste följas för att inte påverka människans hälsa.Projektet innefattar teoretiska sammanställningar av VVS komponenter som är grunden till genomförandet. Den tänkta bostaden byggdes upp och simulerades i simuleringsprogrammet IDA ICE för att plocka fram viktig information till VVS-projekteringen.Resultatet visar att en bergvärmepump är en fördelaktig värmekälla ekonomiskt men framförallt energimässigt. Ventilationssystemet klarade att upprätthålla ett gott inomhusklimat utan att bryta mot några föreskrifter.

Tillgång till sanitet är en mänsklig rättighet och en förutsättning för liv och hälsa. Trots det lever miljontals människor världen över med bristande sanitet. Den här uppsatsens syfte är att studera hur sanitetssituationen i informella bosättningar kan se ut och hur den upplevs av de boende, samt hur det är möjligt att förbättra den situationen. Genom att utföra en intervjustudie i den informella bosättningen Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi, har de boende där fått ge sin bild av hur de upplever sanitetsproblemen och hur det gått till när sanitetslösningen Peepoo introducerades i området. I den här uppsatsen står själva förändringen i centrum och Kurt Lewins teori om förändringsprocessen används som teoretiskt verktyg. Med hjälp av den har informanternas svar analyserats för att se hur processen fortgått och vilka krafter som drivit respektive hindrat förändringen. Det framkom att ett framgångsrikt sätt att genomföra en dylik förändring är genom att minska motståndet till den genom information, både från formella och informella kanaler. Det är också viktigt att det finns tydliga incitament till att genomföra förändringen, både direkt märkbara och ur ett längre perspektiv. / Access to sanitation is a human right and a prerequisite for life and health. Despite that millions of people worldwide lives without adequate sanitation. The aims of this thesis is to study how the sanitary situation in informal settlements might look like and how the situation is perceived by the residents, as well as how it is possible to improve the situation. By conducting an interview study in the informal settlement of Kibera in the capital of Kenya, Nairobi, the residents got to give their own view of how they experience the sanitary problems and how the implementation of the sanitary solution Peepoo was conducted in the area. In this thesis the change itself is in the centre and Kurt Lewin's theory of change is used as theoretical tool. With this tool the informants' answers were analysed to see how the process of introducing Peepoo proceeded, and what forces drove and hindered the change. It emerged that a successful way to implement such a change is by reducing the resistance through information, both from formal and informal channels. It is also important that there are clear incentives to implement the change, both directly perceptible and from a longer perspective.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) planerar att etablera ett permanent fältkontor i Doolow i So-malia. Syftet med denna rapport är att tillhandahålla förslag till MSB på hur detta skulle kunna utformas gällande vatten- och sanitetshantering, baserat på frågeställningarna: ”Vilka metoder för vatten- och sanitetshantering användsav MSB på fältkontor? Vid få eller avsaknad av metoder, finns det andra metoder som skulle kunna fungera och i så fallvilka?” och ”Vilka metoder, såväl som MSB använder som andra, lämpas sig bäst på ett fältkontor i Doolow, Somalia?”.Med utgångspunkt i en litteraturstudie har MSB:s metoder undersökts. Inom gråvattenhantering verkar MSB inte ha några generella metoder men för övriga delar av vatten- och sanitethantering har MSB sådana för hanteringen. Ut-ifrån dessa metoder utfördes sedan en utvärdering av de presenterade metoderna. Detta resulterade i två förslag för vatten- och sanitetshanteringen på fältkontoret i Doolow. De två lösningarna skiljer sig åt i att den ena undersöker envattenbaserad toalettlösning och den andra en torr. Gemensamt för de två presenterade förslagen är vattenhanteringen.För extraktion av grundvatten bör det ske med en submersibel pump. Därefter föreslås att vattenkvalitétsindikationersåsom pH, klor och arsenik med flera testas innan reningsmetod väljs. Rekommenderade reningsmetoder är reversibelosmos, koagulering-flockning eller en kombination av UV-strålning, mikrofiltrering samt aktivt kol vid behov. Vidareföreslås att vatten lagras i betongtankar och distribueras med centrifugalpumpar. En hällspoltoalett föreslås som det vattenbaserade sanitetsalternativet, tillsammans med separation av svartvattnet ge-nom en septiktank. Slammet från septiktanken kan därefter renas med samkompostering och avloppsvattnet renas med en anlagd våtmark. I det fall att toalettvalet resulterar i ett utan vatten, rekommenderas urinseparerande torrtoaletter (UDDT) med uppsamling och behandling i uttorkningskammare, alternativt upphöjd dubbel VIP-latrin. Gråvattenre-ning föreslås oberoende av val av sanitetslösning, och det renade gråvattnet kan därefter gå till spolvatten alternativt bevattning av odlingsmarker, beroende på vilket av alternativen som väljs. Det torra sanitetsförslaget rekommenderasstarkare med hänsyn till att inte påfresta de vattentillgångar som finns i Doolow.

The Sustainable Development Goal (SDG) Target 6.2 aims at providing access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and to end open defecation by 2030. Yet, 47 % of the population in Bolivia lacked access to basic sanitation services in 2012. There is a risk of actors focusing on only the construction of toilet facilities, without looking at the need for related service required for a sustainable development. El Alto is a rapidly growing city in Bolivia where the sanitation service is expanding fast. In order to enhance knowledge about the sustainability of existing sanitation systems in El Alto and to give recommendations for future development, this sustainability assessment was conducted. Two sanitation systems in El Alto were assessed against five sustainability criteria, related to: 1) health, 2) environment, 3) technical function, 4) socio-culture (institutional and user related) and 5) economy. The conventional sanitation system with sewers and an alternative small-scale sanitation system with urine-diverting dry toilets (UDDTs) were selected as system options.  Results show that the "conventional system" entails higher health risks than the "UDDT system". For example, blockages in the main sewer lines cause overflows in the streets during rainy season when storm water gets mixed with potentially infectious wastewater. The UDDT system has a higher performance than the conventional system regarding the environment criterion, which is related to nutrients recovery and removal. Results related to the technical function criterion show that the conventional system has a better capacity to endure a change in quality or quantity of input products to the system. Both systems can handle the freezing temperatures in El Alto but the UDDT system has better resilience against climate change impacts such as flooding or drought events. The levels of complexity are reasonable in a local context for both systems. If assuming that the aspiration for flush toilets is as low in entire El Alto as in the area of investigation, results show that users of the UDDT system are more satisfied than uses of the conventional system. The dissatisfaction expressed by users of the conventional system mainly derives from malodors appearing during the wastewater overflows in the streets. The institutional capacity is stronger for the conventional system, making it harder for the UDDT system to expand. In addition, the UDDT system has difficulties with financing. Recommendations for future development are to inspect and renew the sewer network and to review and expand treatment capacity of the centralized treatment plant. Financial resources should be focused on the UDDT system where there is no sewer network. / Det globala hållbarhetsdelmålet 6.2 syftar till att senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. År 2012 hade fortfarande 47% av Bolivias befolkning inte tillgång till acceptabel sanitet. Det finns en risk för att aktörer fokuserar på enbart snabb utbyggnation av toaletter, utan att ta hänsyn till behovet av relaterad service som krävs för en hållbar utveckling. För att sanitetssystem ska räknas som hållbara krävs, förutom att de skyddar hälsan, även att de är ekonomiskt genomförbara, socialt accepterade, tekniskt och institutionellt anpassade och att de skyddar miljön och hushåller med naturresurser. Med syftet att öka kunskapen kring hållbarheten av de existerande sanitetssystemen i El Alto, en snabbt växande stad i Bolivia, och för att ge rekommendationer till framtida utveckling av sanitetssystemen, genomfördes en hållbarhetsanalys av två existerande sanitetssystem i området. Det ena var det konventionella systemet tillhörande avloppsledningar och det andra var ett alternativt småskaligt system tillhörande urinsorterande torrtoaletter (UDDT).  Resultaten visar på att det ”konventionella systemet” innebär högre hälsorisker än ”UDDT systemet” för arbetarna och för boende som vistas i områdena där systemen finns. Det dåligt underhållna avloppssystemet var den avgörande faktorn, eftersom under regnperioder orsakas översvämningar av avloppsvatten på gatorna. Det konventionella systemet orsakar ungefär sex gånger så höga utsläpp av övergödande ämnen som UDDT systemet. UDDT systemet har potential att återvinna ungefär 64 % av inkommande kväve medan den motsvarande siffran för det konventionella systemet är endast 9%. Det konventionella systemet klarar bättre av förändringar i kvalitet och kvantitet av inflöden än UDDT systemet men båda systemen klarar av perioder då minusgrader inträffar. UDDT systemet förväntas, till skillnad från det konventionella systemet, att kunna hantera eventuell torka eller översvämning bättre som kan inträffa till följd av klimatförändringar. Till stor del på grund av de årligt förekommande översvämningarna av avloppsvatten på gatorna verkar användarna av det konventionella systemet vara mindre nöjda med sitt sanitetssystem än vad användarna av UDDT systemet verkar vara. Det gäller då att viljan att skaffa vattentoaletter är lika låg i hela El Alto som i området där intervjuer gjordes. Den institutionella kapaciteten är högre för det konventionella systemet än för UDDT systemet, vilket gör det svårare för UDDT systemet att expandera. Dessutom har UDDT systemet finansiella svårigheter.  Rekommendationer för framtida utveckling av sanitetssystemen i El Alto är delvis att underhålla och förnya avloppsledningarna och att expandera kapaciteten på det konventionella vattenreningsverket innan fler hushåll ansluts till ledningsnätet. Finansiella medel rekommenderas fokuseras på UDDT systemet i områden där avloppsledningar inte täcker. / El Objetivo de Desarrollo Sostenible 6 Meta 2 incluye que hasta el 2030, se logre el acceso a servicios de saneamiento e higiene adecuados y equitativos para todos y poner fin a la defecación al aire libre. Todavía, 47 % de la población en Bolivia carecía de acceso a saneamiento básico en 2012. Para alcanzar la meta sin comprometer los otros objetivos de desarrollo sostenible, la Alianza Sustenable de Saneamiento (SuSanA) identificó cinco criterios de sostenibilidad para el desarrollo de sistemas de saneamiento. Estos criterios son relacionados con: 1) salud e higiene, 2) medio ambiente y recursos naturales, 3) tecnología 4) asuntos financieros y económicos, y 5) aspectos socioculturales e institucionales (SuSanA, 2008). Con el objeto de mejorar el conocimiento sobre la sostenibilidad de los sistemas de saneamiento existentes en El Alto, una ciudad en rápido crecimiento en Bolivia, y para dar recomendaciones para el futuro desarrollo, se realizó una evaluación comparativa sobre la sostenibilidad de dos de los sistemas. Se evaluó el ”sistema convencional”, que tiene conexiones al alcantarillado y una planta de tratamiento centralizado. Tabmbien se evaluó el ”sistema UDDT”, que tiene baños secos ecológicos de los cuales existen en menor escala en El Alto. Los resultados muestran que existe alto riesgo para la salud derivados del alcantarillado del sistema convencional. Durante la temporada de lluvia suele ocurrir bloqueos taponamientos en la red del alcantarillado. Los bloqueos causan desbordes de aguas residuales en las calles que se mezclan con aguas pluviales. Los resultados muestran también que emisiones de eutrofización son aproximadamente seis veces más altas que el sistema convencional en comparación con el sistema UDDT. El potencial para el reciclaje de nitrógeno se puede estimar en 64%del sistema UDDT y solo 9%del sistema convencional. Los resultados sobre robustez muestran que el sistema convencional tiene una mejor capacidad para soportar un cambio en la calidad o cantidad de productos de entrada al sistema. Ambos sistemas pueden manejar las temperaturas de congelación en El Alto, pero el sistema UDDT tiene una mejor resistencia contra los impactos del cambio climático, como una inundación o una sequía. Existe insatisfacción que expresan los usuarios del sistema convencional debido a los desbordes anuales de aguas residuales en las calles. En general, los usarios del sistema UDDT estaban satisfechos. Parece que la aspiración de inodoros con descarga de agua es más baja en El Alto comparado con una ciudad más al sur de Bolivia. Por que la capacidad institucional es más fuerte para el sistema convencional comparado con el sistema UDDT, es más fácil para el sistema convencional expandirse. Además, los recursos financieros no están asegurados para el sistema UDDT. Las recomendaciones para el futuro desarrollo del situación de saneamiento es inspeccionar y renovar la red de alcantarillado existente y revisar y ampliar la capacidad de tratamiento de la planta de tratamiento centralizada antes de expandir la red de alcantarillado. Los recursos financieros deben centrarse en el sistema UDDT donde ya no existe una red de alcantarillado. / This thesis has been a pre-study linked to the Stockholm Environment Institute-led Bolivia WATCH program (contributing to more integrated sanitation and watershed management planning in Bolivia), and particularly to its sub-project ‘Comparative sustainability assessment of sanitation services’, which aims at generating a fair and comprehensive comparison between different sanitation system approaches. The comparative assessment, developed in collaboration with RISE, AguaTuya and Unicef, is expected to provide insights and guide future sanitation investments in Bolivia, but also highlight where both conventional and alternative approaches have improvement potential from a sustainability perspective in the Bolivian setting.

Planering av hur och var byggmaterialet levereras till byggarbetsplatsen har blivit allt merbetydelsefullt. Byggbranschen stöter på många utmaningar angående leveranser då det finns flerundantag än regler för hur en byggarbetsplats ser ut. Det går inte att förutse hur väder, mark ellertrafikförhållanden ser ut men med en genomtänkt planering går det att påverka materialhanteringen.De företag som använder en välplanerad logistik har en fördel inom produktionen så logistik är idagen stark del inom konkurrensstrategi.Syftet med denna rapport är att undersöka hur Bravida ska kunna effektivisera monteringen av värmeoch sanitet i bostäder med hjälp av en logistiklösning. Undersökningen är avgränsad till enlogistiklösning för VS-projekt som innefattar bostäder av nyproduktion med 100 lägenheter uppdeladepå fem hus.Genom informationssökning och intervjuer skapades två logistikmetoder som var intressanta förBravida att undersöka. Metod 1 baseras på tjänster som utförs av externa företag som Grossist A,Leverantör A och Flyttfirma B. Metod 2 baseras på användningen av ett bygglogistikcenter i Bravidasbefintliga lagerlokal i Nynäshamn. Huvudsyftet med metoderna är att låta montörerna fokusera påvärdeskapande moment genom att överföra arbetsmoment som beställning, förflyttning och kapningtill projektledare, flyttfirmor, leverantörer och långtidssjukskrivna personer.För att genomföra beräkningar granskades arbetstiderna hos montörer, projektledare och projektörerför att se hur mycket tid arbetsmomenten krävde. Därefter gestaltades ett produktionstypfall för attberäkna framtida arbetstider och kostnader vid användning av Metod 1 och 2. Resultatet visade attMetod 1 skulle öka den ekonomiska lönsamheten med 8,2 % jämfört med 5,7 % med Metod 2.Förutom en ekonomisk lönsamhet skulle Metod 1 bidra till en bättre miljö samt att montörerna får enbättre arbetsmiljö som även påverkar hela byggarbetsplatsen.I diskussionskapitlet granskas Metod 1 djupare med dess innebörd för Bravida och jämförelser tillderas nuvarande kostnader och tidsåtgångar. / When planning how and where the building materials gets delivered to the construction site hasbecome increasingly more important. The construction industry is facing many challenges regardingdeliveries as there are more exceptions than regulations for how a construction site looks. It is notpossible to predict how weather, ground or traffic conditions are, but with a thoughtful planning it ispossible to influence material management. The companies that use well planned logistics has anadvantage in production, therefore today logistics is a strong part of the competition strategy.The purpose of this thesis is to investigate how Bravida can be more effective when installing heatingand sanitation in buildings using a logistics solution. The thesis is delimited to a logistics solution forheating and sanitation projects involving newly built houses with 100 apartments divided into fivebuildings.Through information retrieval and interviews, two logistics methods were created that wereinteresting for Bravida to investigate. Method 1 is based on services performed by external companiessuch as Grossist A, Leverantör A and Flyttfirma B. Method 2 is based on the use of a buildinglogistics center in Bravidas existing warehouse in Nynäshamn. The main purpose of these methods isto allow the installers to focus on value creating moments by transferring suboperations such asordering, relocate and cutting materials to project managers, movers, suppliers and long-term sickpeople.In order to do the calculations the working hours of installers, project managers and planners wereexamined to see how much time the workflow demanded. Thereafter, a production typical case wasconfigured to calculate future working hours and expenses using Methods 1 and 2. The result showedthat Method 1 would increase economic profitability by 8.2 % compared with 5.7 % for Method 2.Besides economic profitability Method 1 also gives a better environment and the installers get a betterworking environment that also affects the entire construction site.In the discussion chapter, Method 1 is investigated deeper with its significance for Bravida andcomparisons to their current expense and duration.

Syftet med projektet var att via en fältstudie på plats i Linga Linga, Moçambique, finna tekniska lösningar till problem kopplade till det privata hushållet. Via observationer och intervjuer identifierades de huvudsakliga problemen, varefter fokus lades på att finna lösningar till problematiken med stora mängder rök vid matlagning, att inomhustemperaturen blir väldigt hög, att det inte finns möjlighet att kylförvara mat samt att det råder stor brist på ordentliga toaletter. De lösningar på problemen som via en litteraturstudie identifierats utvärderades utifrån vad som ansågs rimligt att genomföra i Linga Linga, med avstamp i ekonomisk kostnad, materialtillgång och tekniska svårigheter. Slutsatsen blev att en enkel anordning kallad Mewar Angithi är lämplig för att minska mängden luftburna partiklar. Att kyla husen kan eventuellt vara möjligt med en Eco-cooler, men effekterna av denna är oklar. Att kyla mat visade sig tekniskt svårt utan ett kylskåp, och ett kylskåp är inte en ekonomisk möjlighet för gemene man på Linga Linga. Däremot finns olika lösningar på att förlänga hållbarheten på frukt och grönsaker. Slutligen identifierades ett par olika varianter av toaletter som skulle vara lämpliga att implementera i byn. / The aim of this project was to find technical solutions to problems linked to the private household through a field study in Linga Linga, Mozambique. Through observations and interviews, sixteen problems were identified and presented in a table. Large amounts of smoke while cooking, high indoor temperatures, lack of possibility to store food in refrigerator and absence of proper toilets was evaluated as the most crucial problems with the possibility of being solved without involvement of external actors. Solutions on the mentioned problems was searched for mainly in scientific research with a proven effect, but when no scientific results were found, a broader view was adopted. The solutions found in the literature study were evaluated based on what was considered possible to implement in Linga Linga, concerning economic cost, availability of materials and technical difficulties. The conclusion was that a simple device called Mewar Angithi is suitable for reducing the amount of airborne particles. Cooling the houses may be possible with an Eco-cooler, but the effect of this device is unproven. To store food cold proved to be technically difficult without access to a refrigerator, and a refrigerator is not economically possible for the residents in Linga Linga. However, there are different solutions to extend the lifetime of fruit and vegetables. Finally, a few different variants of toilets were identified that would be suitable to implement in the village.

<p>Given the tremendous importance of water supply and sanitation (WSS) on health and welfare, the purpose of this thesis was to suggest a design of a sustainable WSS system for a rural village in the sub-Andean Amazon of Northern Peru. WSS planning and intervention in the developing world have traditionally been characterized by large failures, and to understand the related problems, this work was initiated with a literature review on the topic. The review resulted in the development of a planning support, containing eight stages ranging from project identification to project realization. Within this thesis, the first four stages were implemented, including an in-field WSS situation assessment and a screening of suitable technical options.</p><p>The in-field assessment contained a general fact collection, an inventory where about a fifth of the households in the village was visited and interviewed, and a water quality analysis. An analysis of the assessment findings resulted in the identification of the WSS components requiring intervention. Thereafter followed a screening of suitable technologies, and based on the results from the analysis, a selection of interesting options was done. Selected options were reviewed and evaluated according to a set of sustainability criteria.</p><p>A majority of the households in the village had standpipes on their premises, delivering untreated water from an unprotected creek outside the village. Apart from surface water, rainwater and water from an open spring were also used in the village. The water analysis revealed that surface water contained elevated levels of bacteria, whereas the spring water was clean. Contaminated water remained contaminated after household treatment (boiling), indicative of poor handling. Water treatment with solar disinfection (SODIS) proved to be effective. The sanitary situation was not satisfactory; almost all households had unimproved pit latrines that could not ensure a hygienic separation of excreta, and open defecation was also practiced. Greywater, resulting from showering and cloth-washing under the standpipe, was at best diverted away from the premises by small drains, but often not managed at all. Stormwater created unhygienic conditions on both private premises and in communal areas during the rainy season; the management situation was similar to that of greywater. Solid waste was not officially managed and even though many of the households had designated a collection site, waste was commonly seen all over the premises.</p><p>The selected technologies were mainly inexpensive such that could be constructed, operated and managed by the community itself. From the assessment it also became clear that the WSS situation could be considerably improved by behavior change. Following the developed planning support; with the finalization of this thesis, the next step would be to present the results from the screening and evaluation of technologies to the villagers, for them to decide which options to proceed with.</p> / <p>Debido a la gran importancia del agua potable y saneamiento (APS) para la salud y el bienestar, el objetivo de este proyecto fue proponer un sistema APS, adecuado y sostenible, para una aldea rural en la selva Amazónica en el norte de Perú. Tradicionalmente, la planificación y el diseño de APS en el mundo en desarrollo han sido caracterizados por fallos grandes, y para comprender los problemas, este trabajo comenzó con un estudio amplio sobre el tema. El estudio resultó en un apoyo de planificación, que contiene ocho etapas que van desde la identificación de un proyecto a la realización del proyecto, y fue empleado para la orientación en el trabajo posterior. Dentro de esta tesis, las primeras cuatro etapas se llevaron a cabo, incluyendo una evaluación de la situación APS en campo y un examen de las opciones técnicas adecuadas.</p><p>El trabajo de campo incluía una colección de datos, un inventario, en el que una quinta parte de los hogares en el pueblo fue visitada y entrevistada, y un análisis del agua. Un análisis de los resultados del trabajo de campo resultó en la identificación de los componentes de APS que requieren una intervención. Después siguió un examen de tecnologías adecuadas, y con base en los resultados del análisis se hizo una selección de opciones interesantes. Las opciones seleccionadas fueron revisadas y evaluadas de acuerdo a un conjunto de criterios de sostenibilidad.</p><p>En la mayoría de los hogares del pueblo había una pileta en sus parcelas, entregando agua no tratada de una quebrada sin protección, a fuera del pueblo. Aparte de las aguas superficiales, habían aguas de lluvia y de una fuente abierta. El análisis del agua mostraba niveles elevados de contaminación bacteriológica en las aguas superficiales, mientras que el agua de la fuente abierta era limpia. El tratamiento del agua con la desinfección solar fue demostrado ser eficaz. La situación sanitaria no era satisfactoria – casi todos los hogares tenían letrinas de foso, que no podían asegurar una separación higiénica de la excreta, y la práctica de defecación al aire libre también se veía. Aguas grises, resultante del lavado de ropa y el baño de personas debajo de la pileta, en el mejor de los casos estaban desviando de las parcelas, pero a menudo no estaban tratando. Durante las épocas de lluvia, había bastantes problemas con el agua de escorrentía, creando las condiciones antihigiénicas, y el manejo de la situación era la misma que la de las aguas grises. Los residuos sólidos no estaban oficialmente manejados y aunque muchos de los hogares habían designado un lugar especial en el patio para su recolección, eran comúnmente vistos en todas las parcelas.</p><p>Las tecnologías seleccionadas fueron tales que podrían ser financiadas, construidas, operadas y administradas por la propia comunidad. La evaluación reveló que la situación también podría mejorar considerablemente con un cambio de conducta. A la finalización de este proyecto, la siguiente etapa, de acuerdo con el apoyo de la planificación, sería devolver la evaluación de las opciones seleccionadas a los habitantes del pueblo, y dejar a ellos decidan con cuales opciones quieren proceder.</p> / <p>Dricksvatten och sanitet (DVS) är extremt viktigt för hälsa och välfärd, både för individen och för samhället i stort. Syftet med detta examensarbete var därför att föreslå en utformning av ett hållbart DVS-system för en by i sub-andinska Amazonas i norra Peru. DVS-planering och -projektering har traditionellt karakteriserats utav stora misslyckanden, och för att förstå denna problematik så inleddes arbetet med en översiktlig studie i ämnet. Detta resulterade i att ett vägledande planeringsstöd utvecklades, bestående av åtta steg som sträcker sig från problemidentifikation till projektrealisering. Inom ramen för detta arbete ingick de fyra första stegen, vilket inkluderade en fältundersökning av DVS-situationen i byn och en genomgång av lämpliga tekniska alternativ.</p><p>Fältundersökningen innefattande en allmän faktainsamling, en inventering där en femtedel av byns hushåll besöktes och intervjuades, och en vattenanalys. Resultaten från fältundersökning sammanfattades och ett antal DVS-punkter identifierades som i behov av åtgärder. I teknikgenomgången användes resultaten från fältundersökning som grund för urvalet av intressanta alternativ, vilka sedan utvärderades utifrån en uppsättning hållbarhetskriterier.</p><p>Majoriteten av hushållen i byn hade en vattenkran på sina ägor, och vattnet levererades obehandlat från ett oskyddat vattendrag utanför byn. Förutom ytvatten så använde man även regnvatten och vatten från en öppen källa. Vattenanalysen visade att ytvattnet var starkt förorenat av bakterier, medan källvattnet visade sig vara rent. Förorenat vatten förblev förorenat även efter att hushållen behandlat det (genom kokning), vilket tyder på dålig efterhantering. Soldisinfektion (SODIS) visade sig vara en effektiv reningsmetod. Den sanitära situationen var otillfredsställande – nästan alla hushåll använde sig av oförbättrade grävda latriner och även tarmtömning i det fria praktiserades. BDT-vatten, från dusch och tvätt under vattenkranen, var som bäst avlett från ägorna med enkla fåror, men oftast inte alls hanterat. Under regnperioden orsakade dagvatten ohygieniska förhållanden och hanteringen var liknande den för BDT-vattnet. Det fanns ingen officiell sophantering och även om många hushåll avsatt en speciell plats på gården för insamling så var nedskräpningen omfattande.</p><p>Utvalda tekniker var främst sådana som skulle kunna bekostas, konstrueras, drivas och skötas av samhället själv. I fältundersökningen framkom det också att situationen skulle kunna förbättras avsevärt genom beteendeändringar. I och med avslutningen av detta arbete är nästa steg att, i enlighet med planeringsstödet, presentera resultaten från utvärderingen av de tekniska alternativen för invånarna i byn, och låta dem besluta om vilka som de vill gå vidare med.</p>